HSBC ser en råvaru-”superbull” – därför pekar banken på ett långvarigt pristryck

HSBC:s argument kan sammanfattas som en ”super squeeze”: flera störningar på utbudssidan möter strukturellt starkare efterfrågan samtidigt som de praktiskt tillgängliga lagren är små. Bankens statistiska cykelmodell COCCLES sägs dessutom klassificera marknaden som inne i en superbull-fas. Det är dock en modellsignal, inte ett bevis för att en lång råvarucykel med stigande priser är säkerställd. 10

Prisbilden: styrkan syns på bred front

Det centrala i HSBC:s resonemang är att prisuppgången inte är begränsad till en enskild råvara.

• Koppar: LME-koppar handlades över 14 700 dollar per ton den 9 september, efter nya rekordnivåer. Bakom rörelsen låg ett ansträngt utbud på kort sikt och förväntningar om amerikanska tullar på importerad raffinerad koppar. 54
• Energi och breda råvaruindex: Rapporter om HSBC:s analys pekar samtidigt på Brentolja över 100 dollar per fat och Bloomberg Commodity Index på den högsta nivån på 14 år. Det talar för att pressen omfattar både energi och metaller, snarare än att enbart drivas av koppar. 8

COCCLES: statistiskt stöd, inte en förklaring till marknaden

HSBC beskriver COCCLES som ett statistiskt verktyg, med inslag av maskininlärning, som söker efter mönster i råvaruprisernas cykler. Banken hade tidigare tolkat modellen som att sannolikheten ökade för en övergång från en svag bullmarknad till en superbull-marknad. Den senaste rapporterade avläsningen är att fasen redan är i gång. 10

Modellen bör främst ses som ett stöd från prisutvecklingen. Den förklarar inte i sig krig, väder, gruvproduktion eller efterfrågan – och kan inte med säkerhet förutsäga hur länge prisuppgången består.

Flera utbudschocker kan förstärka varandra

HSBC:s tes bygger på att störningar i flera kritiska handels- och transportleder inträffar samtidigt:

• kriget med Iran och en i praktiken stängd Hormuzsund,
• störningar kring Röda havet och Bab el-Mandeb,
• samt fortsatta effekter av Rysslands krig mot Ukraina och störningar i Svarta havet.

En långvarig stängning av Hormuzsund är särskilt betydelsefull. Inledningsvis kan marknaden hantera avbrott genom lager och alternativa flöden, men när lagren förbrukas kan ett transportproblem övergå i faktisk fysisk brist. HSBC har därför varnat för möjliga ”vändpunkter” i vissa råvarumarknader om sundet förblir stängt. 6

Effekterna kan också sprida sig mellan marknader. Dyrare eller svåråtkomlig råolja, gas, diesel och sjöfrakt höjer kostnaderna för gruvdrift, smältverk, transporter och jordbruk. Därmed kan störningar i energimarknaden påverka exempelvis aluminium, gödselmedelsinsatsvaror, spannmål och andra livsmedelskedjor. HSBC lyfter krigen, El Niño och efterfrågan kopplad till AI och elektrifiering som viktiga drivkrafter bakom sin bild av fortsatt höga priser. 8

Lagerbuffertarna är avgörande

Lager fungerar som marknadens stötdämpare. När kommersiella lager, strategiska reserver och gaslager minskar kan köpare inte längre täcka bortfallet från lagrade volymer. I stället måste de konkurrera om den begränsade leveransbara produktionen, vilket kan pressa upp priserna snabbt.

HSBC:s varning handlar därför om en icke-linjär risk: priserna kan vara relativt hanterbara så länge det finns en fungerande lagerbuffert, men stiga kraftigt när den operativa marginalen blir för liten. Rapporteringen beskriver snabba lageruttag som en viktig källa till uppåtrisk. 86

Uppgifter om exempelvis extremt låga amerikanska strategiska oljereserver eller europeiska gaslager under mål bör däremot tolkas försiktigt, eftersom de exakta nivåerna inte har verifierats här mot primära lagerstatistik från amerikanska eller europeiska myndigheter.

Efterfrågan: AI och elektrifiering ger ett mer långsiktigt stöd

Efterfrågesidan är enligt HSBC inte bara konjunkturdriven. AI-datacenter kräver elproduktion, kylning, elnät och överföringskapacitet. Elektrifiering, elfordon, förnybar energi och nätutbyggnad är samtidigt materialintensiva investeringar, särskilt för koppar och aluminium. 8

Koppar är extra känslig eftersom nya gruvor och förädlingskapacitet ofta tar många år att få tillstånd för och bygga. Om investeringar har släpat efter eller projekt försenas kan även måttliga överraskningar i efterfrågan ge stora prisrörelser. Det rekordhöga kopparpriset speglade både utbudsbrist och tullförväntningar. 4

Även jordbruket påverkas: högre kostnader för diesel, gödsel, frakt och finansiering höjer producenternas kostnadsnivå. Då ökar risken att en väder- eller logistikstörning slår igenom i konsumentpriser, snarare än att absorberas i jordbrukets marginaler.

HSBC:s reviderade prognos

HSBC har enligt rapporteringen höjt sin prognos för den genomsnittliga råvaruprisuppgången under 2026 från 16 procent till 22 procent. 8

För 2027 anges prognosen ha ändrats från en nedgång på 7 procent till oförändrade priser – en förbättring med 7 procentenheter. 8 Andra rapporter beskriver en uppjustering med 14 procentenheter, vilket kan avse en annan prognosversion eller ett annat mått. 1415

Vad kan det betyda för inflation, börs och ekonomi?

• Inflation: Dyrare energi, transporter, gödsel och livsmedel kan åter öka inflationstrycket. Hur mycket som når konsumenterna beror bland annat på växelkurser, efterfrågan och eventuella statliga subventioner.
• Olja: Vid fortsatta begränsningar i Hormuzsund och fallande lager är risken främst kraftiga uppåtrörelser. Tillgång på fysisk olja, försäkringar, sjöfrakt och raffinaderikapacitet kan skapa tillfälliga prisspikar. 6
• Aktier: Energibolag, gruvbolag, leverantörer av gruvutrustning och delar av gödselmedelssektorn kan gynnas av högre realiserade priser. Flyg, transporter, kemi och andra energiintensiva verksamheter riskerar däremot marginalpress.
• Världsekonomin: Råvaruexporterande länder kan få bättre bytesförhållanden, medan importberoende ekonomier kan drabbas av lägre hushållsinkomster i reala termer, större handelsunderskott och högre budgetpress. Det negativa scenariot är stagflation: svagare tillväxt samtidigt som inflationen förblir hög.

HSBC:s slutsats är alltså inte bara att vissa råvaror är dyra. Banken ser en kombination av bred prisstyrka, störda handelsflöden, svagare lagerbuffertar och långsiktig materialefterfrågan – en kombination som kan hålla prisnivån hög under längre tid, men som också gör prognosen mycket känslig för geopolitik, väder och hur snabbt utbudet kan anpassas.