PISA 2025: Flitig AI-användning i skolarbetet kopplas till lägre resultat i naturvetenskap

PISA 2025 ger en tydlig varningssignal om hur elever använder generativ AI – inte ett enkelt svar på om skolor ska tillåta den eller inte. Bland fler än 760 000 15-åringar i 91 länder och ekonomier hängde frekvent användning av chattbotar för uppgifter som kan ersätta elevens egen läsning, informationssökning eller skrivande ihop med lägre resultat i naturvetenskap. Jämförelserna är observationsdata och kan därför inte visa att AI-användningen i sig orsakade poängskillnaderna. 14

Huvudresultatet: 28 poängs skillnad i naturvetenskap

Elever som uppgav att de aldrig eller nästan aldrig använde AI för att skriva utkast till skrivuppgifter hade i genomsnitt 509 poäng på PISA-provet i naturvetenskap. Bland dem som använde AI för detta dagligen eller nästan dagligen var snittet 481 – en skillnad på 28 poäng efter justering för socioekonomisk bakgrund. 25

Liknande mönster syntes när AI användes för inledande informationssökning eller för att sammanfatta obligatorisk läsning. En rapport beskriver skillnader på omkring 20 poäng i genomsnitt för dessa specifika användningar, medan skillnaden för frekvent användning till textsammanfattningar låg nära 30 poäng. 612

Det betyder inte att en chattbot nödvändigtvis sänkte resultatet för en enskild elev. De som oftast vänder sig till AI kan också skilja sig åt i tidigare kunskaper, motivation, hemmiljö, tillgång till undervisning eller vilka uppgifter de får. Den försiktiga slutsatsen är snävare: intensiv användning där AI ersätter delar av elevens eget arbete och svagare resultat i naturvetenskap förekom tillsammans i PISA-materialet. 4

AI var redan en del av skolvardagen

Endast 14 procent av eleverna uppgav att de helt avstod från AI i skolarbetet. Det innebär att 86 procent hade använt verktygen åtminstone ibland. Andelen som inte använde AI varierade kraftigt mellan utbildningssystemen – från ungefär fyra av tio elever i Japan till omkring 4 procent i Vietnam. 1

För skolor är frågan därmed inte längre om elever kommer att möta chattbotar. Frågan är om undervisningen sätter ramar som bevarar läsning, resonemang, källkritik och eget skrivande.

Både omfattning och syfte verkar spela roll

Sambandet var inte linjärt. Måttlig användning – ungefär en eller två gånger i veckan – särskilt när elever använde AI som stöd för sitt lärande, kopplades i rapporteringen till bättre resultat än både ingen användning och daglig användning. 9

Skillnaden är praktiskt viktig. Att be en chattbot om återkoppling på en förklaring, alternativa exempel eller frågor som testar förståelsen är något annat än att låta den skapa en sammanfattning, forskningsanteckningar eller ett utkast som eleven inte själv granskar.

Underlaget visar inte att all AI-användning skadar lärandet. Det pekar däremot på att AI som genväg förbi det mentala arbete som krävs för att läsa, skriva utkast och kontrollera belägg kan vara dåligt förenligt med de färdigheter PISA mäter.

Elever behöver lära sig att granska AI

Undervisning tycks vara en viktig del av bilden. Bland frekventa användare fick elever som hade undervisats i att bedöma AI-genererad information omkring 13 poäng högre resultat än jämförbara elever som inte hade fått sådan undervisning, enligt rapporteringen. 4

En användbar modell i klassrummet är därför AI som ett stöd, inte en krycka: ett verktyg som eleven måste ifrågasätta, kontrollera och förbättra. Ett lärarlett arbetssätt kan till exempel kräva att eleverna:

• pekar ut fel eller påståenden utan stöd i ett AI-svar,
• jämför svaret med de källor de har tilldelats,
• förklarar resonemanget bakom sitt slutliga svar,
• skriver om ett AI-genererat utkast med egna ord, och
• redovisar vad verktyget bidrog med och vad eleven själv ändrade.

Sådana arbetssätt gör eleven ansvarig för tänkandet som leder till lärande, inte bara för att lämna in en välformulerad text.

Resultaten kommer efter bredare kunskapstapp

AI-resultaten publicerades samtidigt som resultaten i OECD-länderna har försämrats mer generellt. Mellan 2015 och 2025 föll de genomsnittliga resultaten i läsning med 28 poäng och i matematik med 22 poäng. I naturvetenskap var nedgången 7 poäng under samma period. 17

De långsiktiga förändringarna bör inte tillskrivas generativ AI ensam. Resultattrenden började innan chattbotar blev allmänt tillgängliga, och rapporteringen kring publiceringen pekar på bredare problem med engagemang, läsning och digital uppmärksamhet. 13

Vad skolor kan ta med sig från PISA 2025

PISA 2025 talar för en försiktig och kunskapsbaserad hållning – inte för påståendet att all användning av AI bör förbjudas. Skolor kan dra en tydligare gräns mellan AI som stödjer lärandet och AI som ersätter det.

Vid centrala uppgifter som läsning, informationssökning och skrivande bör eleverna fortfarande ansvara för grundarbetet. När AI tillåts bör användningen bygga på kontroll, förklaring och bearbetning. Den avgörande frågan är inte om chattboten finns där, utan om den får eleven att tänka djupare – eller gör det möjligt att undvika tänkandet. 49