Därför vill fler europeiska regeringar beskatta bankerna

Europeiska banker har haft ovanligt starka resultat efter perioder med högre räntor. Det har gjort sektorn till ett tydligt mål för regeringar som behöver stärka offentliga finanser utan att höja breda skatter eller minska utgifterna. Diskussionen har intensifierats i bland annat Storbritannien, Frankrike, Portugal, Sverige och Italien. 3

I centrum står nu Italien. Lega, ett parti i regeringskoalitionen, vill att landets tio största banker ska betala en årlig avgift på 5 procent av vinsten i tre år inom ramen för budgetprocessen för 2027. Det är dock fortfarande ett politiskt förslag, inte en beslutad skatt: det finns inget publicerat lagutkast och varken skatteunderlag, avgränsningar eller möjliga avräkningar mot andra skatter är fastställda. 211

Varför bankerna har blivit ett attraktivt skattemål

När räntorna steg ökade många bankers räntenetto – alltså skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Det bidrog till stark lönsamhet, samtidigt som högre lånekostnader pressade hushåll och företag. För regeringar är det därför politiskt lätt att argumentera för att bankerna bör bidra mer till statskassan. 315

Storbritannien illustrerar storleksordningen i debatten. HSBC, NatWest, Barclays och Lloyds redovisade tillsammans 200 miljarder pund i vinster före skatt under de föregående fem åren, enligt rapportering som citerats i diskussionen om europeiska övervinstskatter. 8

Men det betyder inte att saken är okontroversiell. Bankerna varnar för att ytterligare skatt kan minska utrymmet för utlåning och investeringar samt försvaga ett lands attraktionskraft som finanscentrum. I Storbritannien skulle en ny övervinstskatt läggas ovanpå bolagsskatten, banktillägget och den befintliga bankavgiften – ett redan komplicerat skattesystem.

Italiens 5-procentsavgift: detta vet vi

Legas förslag gäller en årlig avgift på 5 procent av vinsten hos Italiens tio största banker under tre år. Syftet är att stötta de offentliga finanserna genom 2027 års budget. 2

Partiet bedömer att åtgärden kan ge 2–3 miljarder euro. Det är emellertid en politisk uppskattning, inte en officiell prognos som bygger på ett färdigt lagförslag. Därför går det ännu inte att slå fast vare sig den årliga intäkten eller ett tillförlitligt totalbelopp för tre år. 711

Förslaget är riktat mot de största bankerna och utgår från vinster, till skillnad från en bred avgift för hela sektorn baserad på exempelvis skulder. Det skiljer sig också från Italiens tidigare engångsmodell. År 2023 införde landet en skatt på 40 procent av ett definierat överskjutande räntenetto, jämfört med en referensnivå från 2021. 15

Banker och försäkringsbolag har redan blivit en återkommande källa till intäkter i italiensk budgetpolitik. Under 2024 uppgav regeringen att åtgärder riktade mot finanssektorn skulle ge 3,5 miljarder euro till sjukvården och utsatta grupper. 4

Sverige och Europa: olika modeller, olika risker

Det finns ingen enhetlig europeisk bankskatt. Den viktigaste skillnaden är vad som beskattas: vinst, intäkter, skulder eller enskilda finansiella transaktioner.

• Vinst- och intäktsbaserade skatter: Italiens föreslagna avgift på 5 procent skulle tas ut på vinster hos de största bankerna. Spanien använde en annan modell: ett tillägg på 4,8 procentenheter på bankernas nettointäkter under 2023–2025 och regeringen sade att avsikten var att göra tillägget permanent. 15
• Stabilitetsavgifter baserade på skulder: Portugal har haft en bankavgift sedan 2011, beräknad på totala skulder efter avdrag för eget kapital och efterställda skulder. Där finns också ett solidaritetstillägg. Sveriges bankskatt bygger på skulder efter avdrag för eget kapital och garanterade insättningar. 112
• Befintliga skatter plus möjliga nya pålagor: Brittiska banker betalar redan 25 procent i bolagsskatt, ett banktillägg på 3 procent på relevanta vinster över ett koncernundantag på 100 miljoner pund samt en bankavgift. En ny övervinstskatt skulle alltså bli ett tillägg, inte en ersättning.
• Skatt på finansiella transaktioner: Frankrike har i stället skatt på köp av aktier i vissa stora börsnoterade bolag och en separat avgift för viss högfrekvenshandel. Det är inte en direkt skatt på bankvinster.

Skatteunderlaget spelar stor roll. En skuldavgift kan tas ut även när bankernas vinster försämras. En vinstskatt följer resultatet närmare. En skatt på intäkter kan däremot slå även när marginaler eller kreditförluster gör att slutvinsten faller.

Hur mycket kan skatterna ge?

Italiens intervall på 2–3 miljarder euro är den tydligaste tillgängliga uppskattningen för den föreslagna 5-procentsavgiften. Avsaknaden av lagtext gör dock en seriös beräkning av ett treårigt totalbelopp omöjlig. 711

I Sverige har Socialdemokraterna föreslagit en tillfällig skatt på bankernas räntenetto. Partiet uppskattar intäkten till cirka 12,6 miljarder kronor, ungefär 1,3 miljarder dollar. Citi har bedömt att avgiften skulle kunna motsvara så mycket som 9 procent av svenska bankers vinster före skatt 2027.

Spaniens övervinstskatt från 2022 var avsedd att ge 3 miljarder euro från bankerna under två år. Den senare utformningen innebar ett tillägg på 4,8 procent på inhemska bankintäkter över en angiven tröskel. 815

Att summera en gemensam europeisk totalsiffra vore missvisande. Förslagen befinner sig i olika skeden, har olika skatteunderlag och är i flera fall omstridda snarare än beslutade. Det går att säga att intäktsjakten är bred – men inte att det finns en trovärdig samlad siffra för Europa.

Den politiska striden

Förespråkarna beskriver bankskatter som ett riktat bidrag från företag som gynnats av högre räntor. Lega säger att pengarna i Italien kan användas till familjer, företag och säkerhetsåtgärder. Finansminister Giancarlo Giorgetti har samtidigt hävdat att sektorn präglas av övervinster och begränsad konkurrens. 7

Motståndarna fokuserar på risken för lägre investeringar, kapitalflykt och att kostnaden vältras över på kunderna. I Sverige har den föreslagna tillfälliga bankskatten mött varningar om högre bolånekostnader för hushållen. I Storbritannien har branschföreträdare varnat för negativa effekter på utlåning, investeringar och landets konkurrenskraft som finanscentrum.

I Frankrike är frågan en del av en större budgetkonflikt. Jordan Bardella, ledare för Nationell samling, har sagt att partiet kommer att motsätta sig skattehöjningar för hushåll och företag. Det understryker hur svårt det kan vara att få politiskt stöd för nya skatter även när budgetunderskotten är stora. 17

Vad osäkerheten betyder för investerare

För investerare är inte bara den direkta kostnaden viktig. Lika centralt är om en regering behandlar skatten som en tydligt avgränsad krisåtgärd, om den förlängs gång på gång eller om reglerna ändras efter politiskt tryck.

Italiens erfarenhet från 2023 visar värdet av tydlighet. Beskedet om den dåvarande bankskatten följdes av ett kraftigt marknadsfall och en snabb förklaring om att avgiften skulle begränsas till 0,1 procent av bankernas tillgångar. Finansdepartementet väntade sig därefter att få in mindre än 3 miljarder euro. 16

För den nya italienska planen blir därför löptid, skatteunderlag, tröskelvärden och möjligheten att räkna av avgiften mot andra skatter avgörande. Scope Ratings bedömer att den planerade avgiften sannolikt inte skulle försvaga bankernas kreditprofiler väsentligt, men att den kan minska investerarnas intresse och driva på ytterligare konsolidering i sektorn. 11

Slutsatsen är enkel: starka bankvinster gör sektorn till en frestande källa till offentliga intäkter. Men när skattepolitiken är svår att förutse blir den också en risk för vinster, värderingar och kapitalvilja. För investerare är därför en tydlig, tidsbegränsad och förutsägbar modell viktigare än själva procentsatsen i rubriken.