Extremvärmen accelererar i en tidigare motståndskraftig del av Amazonas

Det viktigaste i studien som publicerades den 9 september är inte bara att Amazonas blir varmare. Den visar att farliga extremförhållanden under torrsäsongen förvärras snabbt och ojämnt – även i områden som tidigare bedömts vara relativt skyddade mot klimatstress.

En högupplöst analys pekar ut centrala norra Amazonas som en ny riskzon för extrem värme och vattenunderskott, vid sidan av södra Amazonas som redan är den del av regionen som värms snabbast. 28

Förändringen är större än regionala snitt visar

Minst 10 procent av Amazonasbäckenet, en yta på över 700 000 kvadratkilometer, har fått extremtemperaturer under torrsäsongen som stigit med minst 0,75 °C per decennium. Sedan 1981 motsvarar det en ökning på mer än 3,22 °C. 2

Det är en anmärkningsvärt snabb takt jämfört med trenden för Amazonas som helhet. Studien anger att den genomsnittliga temperaturförändringen i hela bassängen är omkring 0,21 °C per decennium. Separat satellitbaserad forskning har uppskattat uppvärmningen under torrsäsongen till ungefär 0,27 °C per decennium sedan början av 1980-talet. 24

Genomsnitt kan alltså skymma var och när värmen blir som mest riskfylld. Forskarna analyserade klimatförändringar i hög geografisk upplösning och jämförde mittpunkten i temperaturfördelningen med dess ytterligheter – de ovanligt heta och torra förhållanden som kan få störst konsekvenser i praktiken. De fann att extrema höga temperaturer och temperaturrelaterat vattenunderskott förändras snabbare än de centrala trenderna, särskilt under den torraste delen av året. 12

Centrala norra Amazonas är den nya varningssignalen

Södra Amazonas är fortfarande den del som värms snabbast totalt sett. Men studiens centrala varning är att centrala norra Amazonas nu framträder som en riskzon där extrem värme och fuktunderskott accelererar. 8

Det förändrar riskbilden. Ett område som tidigare har betraktats som förhållandevis motståndskraftigt kan inte längre antas fungera som en stabil klimatrefug när extremvädret förstärks. Hetare torrsäsonger ökar atmosfärens efterfrågan på vatten och förvärrar belastningen på skogar, floder, djurliv, jordbruk och samhällen när nederbörden är begränsad. Forskarna och WWF pekar på högre risk för torka, skogsbränder och stress i ekosystemen. 8

Värme, uttorkning och avskogning förstärker varandra

Resultaten passar in i en växande mängd forskning som visar hur klimatförändringar och förlust av skog samverkar i Amazonas. En studie i Nature Communications redovisar en observerad uppvärmning på omkring 0,15 °C per decennium sedan 1950, samtidigt som torrsäsongen har blivit 6,5 dagar längre per decennium. I områden med omfattande avskogning var torrsäsongen omkring fem veckor längre än 1979. 5

Skogsförlust påverkar också de lokala förhållandena direkt. Samma forskning kopplar avskogning till högre dagliga maxtemperaturer och förändrad nederbörd, vilket stärker farhågorna om att skogsförsämring kan fördjupa den klimatdrivna uttorkningen. 5

Amazonas är inte enbart utsatt för torka och värme – skogen hjälper också till att reglera sin egen fukt genom samspelet mellan skog och atmosfär. När skog avverkas eller försämras kan systemet få svårare att dämpa stressen under torrsäsongen. Forskning om kritiska övergångar i Amazonas beskriver uppvärmning, uttorkning, avskogning och bränder som samverkande påfrestningar, inte som separata problem. 4

Vad resultaten säger – och inte säger

Resultaten är en stark varning för accelererande extremer, inte en exakt prognos om att hela Amazonas kommer att utvecklas på samma sätt. Klimattrenderna skiljer sig kraftigt åt mellan platser, årstider och mått. Studiens styrka är just att den synliggör lokala riskmönster som försvinner i breda regionala medelvärden. 212

Underlaget fastställer inte heller en enda, säker tröskel där hela regnskogen plötsligt omvandlas. Forskningen om kritiska övergångar betonar i stället flera samverkande risker, vars betydelse varierar inom Amazonasbäckenet. 4

Vad en snabb anpassning behöver omfatta

Åtgärderna behöver både hantera akuta klimatfaror och minska de påfrestningar som förstärker dem:

• Bygg ut tidiga varningssystem för värme, torka, flodnivåer och bränder, så att samhällen och myndigheter kan agera innan konsekvenserna eskalerar.
• Stärk brandförebyggande arbete och snabb insatskapacitet, särskilt under allt hetare och torrare torrsäsonger.
• Skydda intakta skogar och minska avskogning och skogsförsämring, som kan förvärra lokal uppvärmning, störa nederbörden och förlänga torrsäsongen. 5
• Stöd urfolk och lokalsamhällen med planering för vattenförsörjning, hälsa, transporter och försörjning anpassad till torka och brandrisk.
• Minska utsläppen av växthusgaser, eftersom lägre långsiktig uppvärmning är avgörande för att begränsa eskalerande värmeextremer i Amazonas.

Studiens huvudbudskap är tydligt: klimatriskerna i Amazonas är inte längre begränsade till de områden som redan varit kända som mest utsatta. Extrem värme och vattenstress tilltar över en större yta, inklusive centrala nordliga områden som tidigare setts som mer motståndskraftiga. 28