Trump och Putin talade om Ukraina – men inget fredsgenombrott

Samtalet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin den 8 september gav nytt liv åt diskussionen om diplomati kring Ukraina – men inget eldupphör, ingen förhandlingsram och inga offentliga eftergifter från någon av sidorna.

Enligt Kreml uppmanade Trump till ett snabbt slut på kriget och kopplade detta till en återupprättad relation mellan USA och Ryssland. Putin sade sig stödja målet att avsluta konflikten, samtidigt som han höll fast vid Rysslands militära mål. 115

Ett samtal utan konkret resultat

Kreml uppgav att telefonsamtalet varade exakt en timme och var konstruktivt och uppriktigt. Trump och Putin diskuterade också de amerikanska sändebuden Steve Witkoffs och Jared Kushners nyliga resor till Moskva och Kyiv, som syftade till att få igång de avstannade försöken att få slut på striderna. 15

Men det finns en väsentlig skillnad mellan att säga att kriget bör ta slut och att enas om villkoren för ett slut. Enligt Kreml redogjorde Putin för Rysslands syn på läget vid fronten och landets fortsatta militära mål. 111

Rysslands krav kvarstår

Moskva fortsatte att knyta framsteg i processen till kravet att USA ska upphöra med militärt, finansiellt, underrättelsemässigt och annat stöd till Ukraina. Det är Rysslands position; det fanns ingen offentlig uppgift om att Washington skulle ha accepterat kravet. 1

Samtidigt står de centrala frågorna kvar: Ryssland håller fast vid sina bredare mål, medan Ukraina avvisar en uppgörelse som erkänner ryskkontrollerat territorium eller urholkar landets strävan efter långsiktiga säkerhetsgarantier. Det är dessa sakfrågor – inte bristen på ett nytt möte – som blockerar en politisk lösning.

Möjliga trepartssamtal, men ingen överenskommelse

Kreml sade att man inte utesluter att återuppta trepartssamtal mellan USA, Ryssland och Ukraina. Abu Dhabi har nämnts som en möjlig mötesplats, men ryska företrädare har sagt att det är för tidigt att fastställa detaljer om exempelvis plats och tidpunkt. 46

Det innebär att öppningen än så länge är formell snarare än innehållslig. Samtal i ett trepartsformat kan ge parterna en kanal för att utbyta förslag, men efter Trump-Putin-samtalet fanns inget som tydde på att avståndet hade minskat i frågorna om territorium, säkerhet eller Ukrainas framtida vägval.

Sändebudens resa gav idéer – inte ett genombrott

Före samtalet tillbringade Witkoff och Kushner mer än tre timmar med Putin i Moskva och träffade därefter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kyiv. Zelenskyj sade att sändebuden hade presenterat flera ”anständiga idéer”, men något offentligt avtal kom inte ur mötena.

Zelenskyj sade också att Ukraina förberedde sig på att kriget kan fortsätta ännu en vinter och att landet söker ett stödpaket för luftförsvar och energiförsörjning.

Uppgifter om ett Trump-Zelenskyj-möte senare i september byggde på Zelenskyjs uttalade avsikt att träffa Trump, inte på en offentligt bekräftad slutlig överenskommelse.

Anfallen mot Kyiv visade diplomatinens gränser

Mötena sammanföll med en kort paus i attackerna mot Kyiv och Moskva. När pausen löpte ut återupptog Ryssland drönar- och robotanfall mot den ukrainska huvudstaden. Reuters rapporterade att attacken den 8 september dödade fem människor, skadade 35 och orsakade skador på bostadshus och civila anläggningar i Kyiv.

Händelseförloppet bevisar inte att diplomatin ledde till att våldet återupptogs. Däremot visar det att den tillfälliga återhållsamheten inte var ett bredare eldupphör. Förhandlingarna fortsatte parallellt med aktiva militära operationer.

Långsamma frontförändringar ger ingen snabb fred

Tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, bedömde att ryska styrkor i augusti 2026 tog terräng med i genomsnitt 2,91 kvadratkilometer per dag längs hela fronten. I den prioriterade offensiven i Donetskregionen var takten lägre. ISW beräknade att det i den takten skulle ta till oktober 2032 att inta den återstående del av regionen som Ryssland inte kontrollerar – om det alls är möjligt.

Det är en beräkning utifrån dåvarande takt, inte en prognos om krigets utgång. Men den illustrerar varför ingen av sidorna nödvändigtvis ser skäl att snabbt överge sina grundläggande krav.

Slutsats

Trump-Putin-samtalet skapade utrymme för mer diplomati, men förde inte kriget närmare en offentligt definierad uppgörelse. Moskva signalerade beredskap att överväga nya samtal, men behöll krav och krigsmål som Ukraina avvisar. De amerikanska sändebudens möten gav förslag, inte ett genombrott, och striderna fortsatte efter den korta pausen.

För närvarande tycks processen främst handla om att återupprätta kontakt mellan parterna – inte om att lösa de frågor som skulle kunna avsluta kriget. 14