Storbritannien vill tvinga Apple och Google att blockera nakenbilder på barns enheter

Storbritanniens regering förbereder lagstiftning som ska göra det omöjligt för personer under 18 år att ta, dela eller se nakenbilder på sina mobiler och surfplattor. Ansvaret ska enligt planerna ligga på leverantörer av enhetsplattformar, exempelvis Apple och Google, samt på företag bakom appar som används av barn. Skydden ska fungera i de berörda tjänsterna och inte bara erbjudas som frivilliga inställningar.1

Beskedet innebär en förflyttning från frivilliga åtaganden till lagkrav. Det är dock fortfarande en politisk avsikt, inte en antagen lag, och flera centrala delar av genomförandet har inte offentliggjorts.

Vad lagen är tänkt att kräva

Regeringens mål är skydd direkt på enhetsnivå. Teknikföretag skulle behöva slå på inbyggda funktioner eller införa tekniska lösningar som kan upptäcka och blockera nakenbilder på telefoner och surfplattor som används av minderåriga.1

Förslaget handlar alltså inte bara om en viss chatt- eller meddelandetjänst. Ministrarna vill också ställa krav på appar som används av barn, så att nakenbilder inte kan nås eller delas där. Den praktiska räckvidden – exempelvis vilka appar, operativsystemsfunktioner och bildtyper som omfattas – avgörs först när lagstiftningen läggs fram.

Den ursprungliga inriktningen var att skyddet ska vara påslaget som standard för barn. Vuxna ska kunna få tillgång till oblockerade funktioner först efter att ha visat att de är över 18 år.1

Varför regeringen går vidare med lagstiftning

I juni fick Apple och Google tre månader på sig att lägga fram planer och förstärka skydden frivilligt. Regeringen sade då att den skulle lagstifta om branschen inte levererade tillräckliga åtgärder inom den tiden.1

Ministrarna har senare pekat på betydande förändringar i operativsystemen och framsteg mot att blockera, snarare än enbart sudda ut, nakenbilder på minderårigas enheter. Apples införande av ålderskontroller och säkerhetsfunktioner lyftes fram som viktiga steg. Men regeringens slutsats blev att de frivilliga insatserna inte var tillräckligt heltäckande i det större ekosystemet av enheter och appar.1

Skillnaden är väsentlig: ett skydd i en enskild kommunikationsfunktion kan minska risken, men hindrar inte nödvändigtvis att bilder skapas, sparas, utbyts eller visas på andra sätt i enheten. Den föreslagna lagen är tänkt att täppa till den luckan.

Möjliga sanktioner nämndes tidigare

Det första ultimatumet backades upp av hotet om lagstiftning om de frivilliga åtgärderna inte räckte till. Tidigare rapportering om regeringens linje beskrev möjliga företagsböter vid bristande efterlevnad och, som sista utväg, ett möjligt straffrättsligt ansvar för ledande chefer inom teknikbolagen.1

Någon slutlig modell för tillsyn och sanktioner har inte presenterats. Innan ett lagförslag lagts fram går det därför inte att säga vilka straff, tillsynsbefogenheter eller efterlevnadskrav som faktiskt blir lag.

Skadan som politiken ska förebygga

Fokus ligger på bilder som barn själva tar eller delar, ofta i situationer där grooming, tvång eller utpressning förekommer. Internet Watch Foundation (IWF) granskade 424 047 rapporter under 2024 och bekräftade att 291 273 innehöll, länkade till eller marknadsförde brottsligt bildmaterial om sexuella övergrepp mot barn. Av de rapporter som bedömdes som brottsliga innehöll 91 procent självskapat bildmaterial.5

Sextortion – sexuell utpressning på nätet – är en väg genom vilken skadan kan eskalera. Ett barn kan pressas att skicka en bild och sedan hotas med att den sprids om barnet inte skickar fler bilder, betalar pengar eller gör något annat som förövaren kräver.

Childlines statistik visar också trycket på stödverksamheten. Mellan april 2025 och mars 2026 genomförde organisationen 2 444 stödsamtal om sexuella övergrepp och exploatering av barn på nätet. I 242 av samtalen nämndes ekonomiskt motiverad sextortion.2 IWF har separat rapporterat att anmälningar om sexuell utpressning av barn ökade med 72 procent på ett år under första halvåret 2025. Pojkar utgjorde 97 procent av de bekräftade fallen i det materialet.4

Siffrorna bevisar inte att skydd på enhetsnivå ensamt kan stoppa exploatering. De förklarar däremot varför ministrarna vill avbryta förloppet innan en bild kan tas, delas eller användas för utpressning.

Befintliga verktyg räcker enligt regeringen inte hela vägen

Apple och Google har redan verktyg för barnsäkerhet och konton med föräldraövervakning. Apples funktion Communication Safety är utformad för att varna eller skydda yngre användare vid nakenbilder i vissa kommunikationssammanhang, medan Google har barnsäkerhetsfunktioner kopplade till övervakade användarupplevelser.

Regeringens bedömning är att sådana skydd inte räcker om de inte tillförlitligt täcker hela enheten och de appar barn använder. Den planerade lagen siktar därför på en högre nivå: skydd som är inbyggda i barnets användning av enheten, snarare än begränsade eller frivilliga funktioner.1

Integritet och övervakning blir den svåra frågan

Den största olösta frågan är hur en enhet ska skilja vuxna från barn och upptäcka nakenbilder utan att laglig privat aktivitet övervakas i orimlig omfattning.

Digitala rättighetsorganisationer har varnat för att system för ålderssäkring kan innebära biometrisk åldersbedömning, identitetskontroller, beteendeprofilering eller datadelning. Open Rights Group menar att ålderskontroller på nätet kan utvecklas till integritetskränkande digitala identitetsprocesser, snarare än en enkel motsvarighet till att visa legitimation i en butik.

Samma invändning gäller bildskydden. Ett system som ska skydda barn kan innebära analys av privata bilder på enheten eller i kommunikationstjänster. Integritetseffekten beror på detaljer som ännu inte är offentliga: om analysen sker på enheten eller i en extern tjänst, om bilddata lämnar enheten, hur felaktiga träffar hanteras, vilken information som sparas och om det finns oberoende granskning eller möjlighet att överklaga.

En fungerande lag behöver därför visa att den både kan skydda barn och begränsa datainsamlingen, förebygga missbruk samt ge vuxna en realistisk möjlighet att få tillgång till lagligt innehåll.

Vad händer nu?

Regeringen har sagt att den ska lägga fram primärlagstiftning, men har inte angett någon exakt tidsplan eller publicerat hela den tekniska och juridiska modellen. Det lämnar stora frågor för parlamentet, teknikföretagen, organisationer för barns säkerhet och integritetsförespråkare.

Barnskyddsorganisationer anser att frivilliga lösningar inte har gått tillräckligt snabbt med tanke på ökningen av sextortion och självskapat övergreppsmaterial. Integritetsförespråkare kommer samtidigt att granska om den slutliga modellen gör säkerhetskontroller till rutinmässig identitetsverifiering eller standardmässig skanning av innehåll.

Lagens avgörande test blir därmed dubbelt: den måste påtagligt minska barns utsatthet för tvång och bildbaserade övergrepp, samtidigt som den sätter tydliga och proportionerliga gränser för hur människors identiteter och privata bilder hanteras.