Brasiliens AI-regler inför valet sätts på prov

Brasilien går in i den första valomgången den 4 oktober 2026 med ett av de mer detaljerade regelverken för AI i valrörelser. Den verkliga prövningen handlar dock inte längre bara om att skriva regler, utan om att tillämpa dem snabbt och konsekvent när billiga syntetiska videor, bilder och chattbotsvar kan nå väljare innan ursprung, sammanhang eller laglighet har hunnit klarläggas. 12

Det här kräver TSE:s regler

Brasiliens högsta valdomstol, Tribunal Superior Eleitoral (TSE), har satt upp flera gränser för kandidater, partier, plattformar och AI-baserat kampanjmaterial:

• Tydlig märkning: Valmaterial som skapats eller väsentligt förändrats med AI eller liknande teknik måste ha en uttrycklig, framträdande och tillgänglig upplysning om detta. Kravet omfattar text, ljud, video och bilder.
• Förbud mot valrelaterade deepfakes: Deepfakes i valpropaganda är förbjudna. Den 1 september fastslog TSE med röstsiffrorna 5–2 att en deepfake är syntetiskt innehåll som skapats eller manipulerats med AI eller motsvarande teknik, har realism eller sannolikhetsprägel och skapar, återger eller ändrar bilden, rösten eller uttrycket hos en levande, avliden eller fiktiv person. Förbudet gäller när materialet är valpropaganda.
• Inga AI-råd om vem man ska rösta på: Chattbotar och virtuella assistenter får inte rekommendera röster, gynna kandidater eller partier, rangordna dem eller prioritera politisk information på ett sätt som gynnar en aktör – inte ens när användaren uttryckligen ber om vägledning. 14
• Spärr kring valdagen: Det är förbjudet att publicera, återpublicera eller betalt sprida nytt AI-skapat eller AI-bearbetat innehåll med kandidaters eller offentliga personers bild, röst eller utseende från 72 timmar före röstningen till 24 timmar efter att vallokalerna stängt. 12

Reglerna skiljer alltså mellan AI-användning som är tillåten efter tydlig märkning och syntetiskt material som går över gränsen till förbjuden valpropaganda. Det är en avgörande skillnad: ett generellt förbud mot AI skulle även kunna träffa vardaglig redigering och kreativt kampanjarbete, medan ett snävare förbud lämnar svåra gränsfall.

Bolsonaro-avataren blottlade gränsdragningsproblemen

Det mest uppmärksammade testet kom vid Flávio Bolsonaros kampanjstart. Där visades en AI-genererad version av hans far, tidigare presidenten Jair Bolsonaro. Jair Bolsonaro var förbjuden att ställa upp i valet och satt i husarrest, vilket gjorde den simulerade medverkan politiskt laddad. 3

Flávio Bolsonaros advokater hävdade att videon inte uppmanade någon att rösta och att användningen av tekniken inte hade dolts. 8 Motståndare menade i stället att klippet bröt mot reglerna om deepfakes. 7

TSE:s senare avgörande klargjorde att varje AI-avbildning inte automatiskt är en förbjuden deepfake. Materialet måste både uppfylla domstolens realismbaserade definition och räknas som valpropaganda.

Det lämnar flera frågor som måste avgöras från fall till fall:

• Var det tydligt att innehållet var syntetiskt?
• Visades det i ett internt partisammanhang eller spreds det som kampanjreklam?
• Syftade det till att vinna väljarstöd?
• Skulle en rimlig tittare kunna uppfatta det som äkta?

Det visar tillsynsmyndighetens huvudproblem. Märkning kan hjälpa väljare att förstå att ett material är syntetiskt, men tar inte nödvändigtvis bort den övertygande effekten av en realistisk imitation – särskilt inte när videon klipps om, delas på nytt eller förlorar sin ursprungliga etikett.

Därför kan syntetiskt kampanjmaterial skada valets integritet

AI kan användas för rutinmässig politisk kommunikation, till exempel stiliserade bilder och tydligt fiktiva visuella uttryck. Den större risken uppstår när påhittade händelser, stöduttalanden, uttalanden eller till synes dokumentära bevis får se verkliga ut. Reuters rapporterade att brasilianska myndigheter oroade sig för AI-genererat innehåll som spreds i väljarnas sociala medieflöden inför valet. 2

Särskilt betydelsefulla former av vilseledande material kan vara:

• falska klipp där en kandidat tycks tala eller agera;
• påhittade rekommendationer från väljare;
• fabricerade opinionsmätningar eller berättelser om plötsligt opinionslyft; och
• syntetiska framställningar som efterliknar dokumentära belägg.

Risken är inte bara att ett falskt klipp existerar. Det kan skapa en känsla av förstahandsbevis, brett folkligt stöd eller en plötslig förändring i valrörelsen. En rättelse kan komma för sent, nå färre personer eller misslyckas med att återställa förtroendet för det väljarna redan sett. Det är bakgrunden till både märkningskravet och de hårdare begränsningarna kring valdagen. 12

Chattbotar är också ett tillsynsproblem

TSE:s regel mot AI-rekommendationer är ovanligt tydlig: den gäller även när en väljare direkt frågar en chattbot vilken kandidat personen bör stödja. 14 Men regelns räckvidd i praktiken är osäker, eftersom allmänna AI-tjänster drivs globalt och svarar dynamiskt på enskilda frågor.

En granskning från organisationen Ekō för företagsansvar fann att ChatGPT, Grok och Gemini tycktes rekommendera kandidater i Brasilien. Nästan en fjärdedel av de testade svaren från Meta AI var dessutom delvis eller helt felaktiga. Resultaten fastslår inte hur en viss leverantör kommer att följa reglerna i varje enskild konversation. Men de visar avståndet mellan ett formellt valförbud och beteendet hos tjänster som används i stor skala.

För tillsynsmyndigheterna innebär det flera svåra uppgifter samtidigt: att identifiera ett otillåtet svar, säkra interaktionen som bevis, avgöra vilken tjänst eller plattform som bär ansvaret, få till stånd en snabb rättelse och se till att ändringen faktiskt får genomslag i stor skala. En brasiliansk regel kan ställa krav på valverksamhet i Brasilien, men kan inte på egen hand garantera att varje global chattbot ger regelrätta svar på varje väljarfråga.

Den olösta frågan: snabb och enhetlig tillämpning

Reglerna för 2026 ger TSE tydligare verktyg än ett allmänt förbud mot desinformation: krav på märkning, en definierad deepfake-standard, begränsningar för rekommendationssystem och en tidsbestämd spärr runt röstningen.

Men effekten beror på snabb handläggning, plattformarnas samarbete och bedömningar av fakta i ärenden som inte enkelt kan sorteras som ”äkta” eller ”falska”. Tvisten om Bolsonaro-avataren visade att realism, samtycke, märkning, spridning och valsyfte alla kan få betydelse.

När AI-genererat politiskt innehåll blir enklare att skapa och svårare att spåra blir valet i Brasilien ett test av om en detaljerad regelbok kan hålla jämna steg med tekniken den ska styra.

Tillgänglig rapportering ger inte tillräckligt tillförlitliga underlag för att fastslå ett definitivt antal AI-relaterade TSE-ärenden, specifika beslut om borttagning eller nationella siffror för brasilianers AI-användning och vilja att fråga chattbotar om kandidater. Sådana uppgifter kräver domstolens originaldata eller tydlig redovisning av undersökningsmetoden innan de kan behandlas som fastställda fakta.