Sydkorea ser kraftig ökning av elbehovet – ny kärnkraft utreds

Kim Sung-hwan säger att Sydkoreas elbehov kommer att stiga kraftigt när Samsung Electronics och SK Hynix bygger ut sin chipproduktion, fler AI-datacenter etableras och transporter och uppvärmning elektrifieras. Därför kan regeringen inte utgå från att dagens planer räcker: den kommande långsiktiga elplanen fram till 2040 måste pröva hela energimixen på nytt, inklusive om ytterligare kärnkraft behövs. 24

Det är dock viktigt att skilja på att överväga nya reaktorer och att besluta om dem. Kims linje är att planen ska bedöma om ny kärnkraft krävs för en trygg och koldioxidsnål elförsörjning när industrin och AI-sektorn växer. Han har inte sagt att nya reaktorer automatiskt ska godkännas. 4

En betydligt större efterfrågechock

Den reviderade prognosen sätter Sydkoreas toppefterfrågan på el år 2040 till som mest 165 GW. Det är 26,8 GW mer än prognosen från bara några månader tidigare. 6

• Avancerad industri och AI-datacenter väntas tillsammans svara för 36,2–36,5 GW av toppefterfrågan 2040. 7
• Om enbart den uppjusterade efterfrågan på omkring 26,8 GW skulle täckas med reaktorer i APR1400-klassen, med en effekt på 1,4 GW vardera, skulle det motsvara ungefär 19 reaktorer. Det är en jämförelse av kapacitet – inte en regeringsplan om att bygga 19 reaktorer. 6
• Det planerade halvledarprojektet i sydväst är särskilt elintensivt. Fyra planerade fabriker kan tillsammans behöva lika mycket el som 70–80 procent av den nuvarande årliga elanvändningen i Gwangju samt provinserna Norra och Södra Jeolla. 4

Kärnkraft i centrum för 2040-debatten

Kärnkraften ses som svår att ersätta helt eftersom den kan leverera stora mängder planerbar, koldioxidsnål el. Sol- och vindkraft varierar däremot med vädret, medan chipfabriker och datacenter behöver en jämn elförsörjning dygnet runt. År 2024 var kärnkraft Sydkoreas största enskilda kraftslag: 188,8 TWh, eller 31,7 procent av elproduktionen. 1

Samtidigt kvarstår de välkända invändningarna: reaktorsäkerhet, hantering av radioaktivt avfall, lokalisering av anläggningar och lokal acceptans. Underlaget innehåller ingen tillförlitlig aktuell nationell opinionsmätning och ger inte heller en kvantifierad bild av stödet för respektive motståndet mot kärnkraft. Exakta nivåer av opinionen kan därför inte fastställas här.

Sydkorea har 26 kärnreaktorer. 5 Den långsiktiga inriktningen är samtidigt inte enbart kärnkraft: regeringen vill bygga ut den förnybara elkapaciteten från omkring 37 GW till 220 GW år 2040, ungefär en sexfaldig ökning. 8

Dagens elmix och rollen för gas

I produktionsvolym år 2024 kom 188,8 TWh från kärnkraft. Kol och LNG – flytande naturgas – stod för 167,2 TWh vardera, eller 28,1 procent per kraftslag, medan förnybar energi svarade för 63,2 TWh, motsvarande 10,6 procent. 1

Underlaget fastslår inte exakta mål för installerad kärnkrafts-, kol- eller gaskapacitet år 2040. Men riktningen är tydlig: mycket mer förnybar energi, möjlighet till tillkommande kärnkraft och fortsatt gasproduktion för att stärka driftsäkerheten när produktionen från sol och vind är låg. 148

Inte bara hur mycket el – utan var den kan levereras

En ny reaktor behöver inte nödvändigtvis byggas specifikt för halvledarklustret i sydväst. Om överföringsnätet kan föra fram el från det nationella nätet och regionen får tillräckligt med lokal förnybar produktion kan behovet hanteras på andra sätt. Frågan handlar alltså inte enbart om landets totala produktionskapacitet, utan också om var stabil el faktiskt kan levereras. 4

Möjliga regionala lösningar är mer solkraft i sydväst, där förutsättningarna för mark och solresurser bedöms vara relativt bättre, samt LNG-kraft där planerbar produktion behövs när den förnybara elen inte räcker till. Detta är en slutsats som ligger i linje med regeringens utbyggnadsplaner och den stora industriella efterfrågan – inte ett slutligt beslut om var anläggningar ska placeras. 48

Även om kolkraft formellt fasas ut till 2040 kan vissa anläggningar i teorin behållas som beredskapsresurs vid extrema effekttoppar, störningar i elnätet, låg förnybar produktion eller problem med LNG-leveranser. Det skulle i så fall vara en reservfunktion, inte ordinarie kolproduktion. Underlaget bekräftar inte att regeringen har fattat beslut om att behålla några specifika kolkraftverk.