Australien vill ge användare ett val: algoritmflöde eller bara konton de följer

Ett val för standardflödet

Australiens föreslagna initiativ ”My Feed, My Way” ska ge användare av sociala medier ett tydligare val om hur deras vanliga flöde sätts samman: antingen personliga rekommendationer från en algoritm, eller ett flöde utan sådana rekommendationer. Det handlar inte om ett generellt förbud mot algoritmer, utan om användarkontroll över dem.917

Enligt utkastet skulle plattformar behöva meddela både nya och befintliga användare och erbjuda ett val för standardflödet. Användaren kan tacka ja till ett personanpassat flöde med algoritmiskt rekommenderat innehåll eller välja bort rekommendationerna.715

Den som väljer bort algoritmflödet skulle enligt rapporteringen i stället se innehåll från konton, kreatörer, personer och grupper som hen aktivt har valt att följa. Det minskar utrymmet för rekommendationer baserade på exempelvis intressen, demografi eller tidigare aktivitet – inklusive inlägg från konton som användaren inte följer.19

Skillnaden är viktig: förslaget gäller kontroll över sorteringen av flödet, inte ett statligt krav på att ta bort en viss sorts yttranden.

Del av en större digital omsorgsplikt

”My Feed, My Way” är bara en del av den föreslagna Digital Duty of Care, en digital omsorgsplikt. Den australiska regeringen har sagt att den ska lagstiftas inom ramen för Online Safety Act 2021, landets lagstiftning om nätsäkerhet.17

Tanken är att berörda nättjänster ska ha fungerande system och processer för att, så långt det är rimligt praktiskt möjligt, erbjuda en säker onlinemiljö. Underlaget beskriver skyldigheter att förebygga, övervaka och hantera olagligt och skadligt innehåll samt att säkerställa att funktioner som AI-system, algoritmiska rekommendationssystem och botkonton utformas och används säkert.

Det innebär en förskjutning av ansvaret. I stället för att användaren i första hand ska skydda sig själv från risker ska plattformarna aktivt identifiera risker, minska dem och upprätthålla sina skyddsåtgärder. Målen som har lyfts fram är bland annat mindre exponering för skadligt innehåll och mindre algoritmisk förstärkning av farligt eller polariserande material.110

Varför riktas reglerna mot rekommendationssystem?

Regeringen beskriver reformen som nästa steg efter Australiens sociala medie-regler för personer under 16 år och som ett sätt att ge människor större kontroll över sin vardag på nätet.715

Rekommendationssystem kan fylla ett flöde med material utanför användarens eget nätverk och fortsätta föreslå liknande innehåll utifrån vad systemet förutspår skapar engagemang. Förslaget förbjuder inte den modellen. I stället ska användaren få en väg bort från den.

Hur stor praktisk skillnad detta gör beror dock på den slutliga utformningen: hur synligt valet är, om inställningen ligger kvar över tid och vad ett icke-personanpassat flöde faktiskt innehåller.

Likheter med EU – men inte en kopia av DSA

På en övergripande nivå går Australiens modell att jämföra med EU:s Digital Services Act (DSA). Båda inriktningarna handlar om plattformarnas system, förutsebara risker och åtgärder för att minska dem – inte enbart om att ta bort enskilda inlägg. Australiens regering har tidigare beskrivit sin planerade omsorgsplikt som förenlig med angreppssätt i Storbritannien och EU.

Men det finns inte stöd i underlaget för att kalla förslaget en australisk version av DSA, eller för att hävda att reglerna motsvarar varandra punkt för punkt. Den australiska modellen skulle fungera genom den egna Online Safety Act. Den mest synliga delen för användaren är möjligheten att välja bort personliga rekommendationer.17

Tillsyn och möjliga böter

Den digitala omsorgsplikten föreslås inom Australiens nätsäkerhetsramverk, där eSafety Commissioner är tillsynsmyndighet. eSafety är Australiens särskilda regulator för säkerhet på nätet.

Enligt rapportering om det offentliggjorda utkastet skulle plattformarna behöva dokumentera sina åtgärder för att minska skador. Vid bristande efterlevnad kan böter på upp till 109,2 miljoner australiska dollar bli aktuella.8

Eftersom reglerna fortfarande är ett utkast återstår samråd och parlamentarisk behandling. Den slutliga modellen för tillsyn och sanktionsnivåerna kan alltså ändras. Det säkra är att avsikten är kännbara ekonomiska konsekvenser vid överträdelser – men enskilda detaljer bör inte behandlas som fastslagen lag innan ett lagförslag har lagts fram och antagits.11

Separata reformer har också skärpt efterlevnaden av Australiens regler för sociala medier för personer under 16 år. Där kan eSafety kräva att företag visar vilka åtgärder de har vidtagit för att följa reglerna, och maximistraffet för överträdelser av den åldersregimen har höjts till 99 miljoner australiska dollar. De befogenheterna och böterna ska dock inte automatiskt antas vara identiska med dem som slutligen gäller för den digitala omsorgsplikten.

Frågor om yttrandefrihet och censur

Själva möjligheten att välja bort algoritmrekommendationer är mindre direkt censuringripande än ett innehållsförbud. Användaren väljer då att inte få personligt anpassade rekommendationer; staten beordrar inte plattformen att undertrycka en viss kategori av yttranden.

Den bredare omsorgsplikten väcker svårare frågor. Ett lagkrav att förebygga förutsebara skador kan ge plattformar incitament att ta bort eller nedprioritera även lagligt men kontroversiellt innehåll, för att minska sin regulatoriska risk.

Den verkliga effekten kommer att bero på hur ”skada” definieras, vilka riktlinjer eSafety utfärdar, vilka krav på insyn och överprövning som införs samt vilka skydd som finns för politiska, journalistiska och minoritetsröster. Det tillgängliga underlaget räcker ännu inte för att bedöma dessa skydd slutgiltigt.

Läget just nu

Utkastet till lagstiftning om Digital Duty of Care publicerades den 8 september 2026 för riktat samråd. ”My Feed, My Way” är därför än så länge ett förslag, inte ett krav som gäller i lag.15

Tidigare samråd har bidragit till ramen, däribland diskussioner om användarkontroll som möjligheten att stänga av rekommendationssystem. Underlaget anger inget fast datum för när regeringen kan lägga fram ett slutligt lagförslag i parlamentet efter samrådet. Kärnan i förslaget är dock tydlig: ett användarstyrt alternativ till personliga sociala medie-flöden, kombinerat med ett betydligt bredare ansvar för nättjänster att hantera förutsebara skador.17