Det här vet vi om drönarattackerna mellan Ryssland och Ukraina den 6–7 september

Natten mellan den 6 och 7 september präglades av motstridiga uppgifter om ovanligt omfattande drönarinsatser på båda sidor i Rysslands krig mot Ukraina. Ukraina uppgav att Ryssland skickade 92 luftburna mål, däribland attackdrönare, skendroner och S8000 Banderol-ammunition. Ryssland uppgav i sin tur att landets luftförsvar hade bekämpat 306 ukrainska flygplansliknande drönare över flera regioner samt Svarta havet och Azovska sjön.

Den säkra slutsatsen är att båda länderna rapporterade stora och geografiskt spridda angrepp. Däremot bör siffrorna över nedskjutningar, uppgifter om dödsoffer, avsedda mål och materiella förluster inte betraktas som oberoende fastställda.

Ukrainas uppgifter

Ukrainas flygvapen sade att Ryssland från kvällen den 6 september avfyrade eller sände 92 mål: Shahed-liknande attackdrönare, även jetdrivna varianter, Gerbera-drönare, Parodiya-skendroner och S8000 Banderol-ammunition. Enligt flygvapnet neutraliserades 71 mål.

Ukraina rapporterade också träffar på 12 platser och nedfallande vrakdelar på ytterligare en. Skador rapporterades i oblasten Zaporizjzja och Odesa. När Ukraina beskriver ett mål som ”neutraliserat” kan det avse flera utfall – exempelvis nedskjutning, störning med elektronisk krigföring eller en krasch. Det är därför inte automatiskt samma sak som en bekräftad fysisk nedskjutning.

Attacken kom under en fortsatt rysk drönarkampanj mot ukrainska städer och infrastruktur. Reuters rapporterade tidigare under månaden om skadad infrastruktur i Odesa och om fortsatta angrepp mot Kyiv under flera dagar. 26

Rysslands uppgifter

Rysslands försvarsministerium uppgav att luftförsvaret hade förstört 306 ukrainska flygplansliknande drönare mellan klockan 20.00 Moskvatid den 6 september och klockan 08.00 den 7 september. Enligt den ryska redogörelsen skedde insatserna över ett stort antal ryska regioner och över Svarta havet och Azovska sjön.

Ryska myndigheter och statsanknutna medier rapporterade dessutom civila dödsfall och skador i Belgorod och Perm, samt skador på det ryskockuperade Krim, i Permregionen och Rostovregionen. Varningar eller restriktioner rapporterades även i andra delar av Ryssland, vilket understryker den räckvidd som tillskrivs operationen.

Uppgifterna är rysk myndighetsrapportering, inte en slutlig och oberoende skadebedömning. Ukraina har utvidgat sina långräckviddiga operationer inne i Ryssland, och ryska myndigheter har återkommande redovisat höga drönartal i samband med sådana angrepp. Reuters har separat rapporterat om ukrainsk drönaraktivitet i områden kring Moskva och Sankt Petersburg, tillsammans med bedömningen att djupare attacker kan fortsätta. 4

De separata uppgifterna från Sotjiområdet den 4 september

Drönarutbytet den 6–7 september följde efter separata rapporter om ukrainska angrepp nära Sotji och området Sirius den 4 september. Lokal rapportering och analyser av öppna källor placerade en brand nära en plats där ett S-300- eller S-400-luftvärnssystem kan ha varit grupperat. Ryska myndigheter bekräftade en brand vid en oljedepå och skador på vissa byggnader.

Senare bildanalyser innehöll påståenden om att luftvärnsutrustning och helikoptrar nära Adler/Sotji hade förstörts eller skadats. Det tillgängliga underlaget fastställer dock varken exakt vilken utrustning som berördes, den fulla omfattningen av eventuella förluster eller att varje rapporterat objekt skadades i just denna attack. Uppgifterna är därför preliminära.

Därför går siffrorna ännu inte att kontrollera

Luftförsvarsstatistik under krig är svår att granska oberoende. Ingen av sidorna lämnar regelmässigt tillräckligt underlag för att bekräfta varje avfyrning, nedskjutning, kraschplats eller målangrepp. Tillträdet till platserna är begränsat, officiella uppgifter kan ändras och bilder kan visa skador utan att säkert belägga när eller hur de uppstod.

Osäkerheten är särskilt viktig när det gäller de största talen. Rysslands uppgift om 306 nedskjutna drönare och Ukrainas uppgift om 71 neutraliserade mål beskriver respektive sidas rapporterade försvarsresultat – inte oberoende verifierade slutresultat.

Slutsats

Angreppen den 6–7 september framstår som ett omfattande ömsesidigt drönarutbyte: Ukraina uppgav att Ryssland använde 92 drönare och ammunitionstyper, medan Ryssland hävdade att 306 ukrainska drönare hade bekämpats. Ukraina rapporterade nedslag i Zaporizjzja och Odesa, och ryska myndigheter rapporterade dödsoffer och skador i flera regioner.

Det som fortfarande inte kan bekräftas är den samlade skadebilden, träffsäkerheten i respektive sidas nedskjutningssiffror och den rapporterade förstörelsen av särskilda militära system nära Sotji. Den mest hållbara tolkningen är att drönarkriget var brett och tilltagande – inte att varje enskilt påstående från slagfältet är fastställt.