Svarta havet och ryska raffinaderier: kriget som slår mot handel och diesel

Kriget mellan Ryssland och Ukraina handlar allt mer om möjligheten att exportera, importera och få fram bränsle – inte bara om militära ställningar på marken. Ryssland har riktat hårda angrepp mot Ukrainas hamnar och sjöfart i Svarta havet, medan Ukraina har använt drönare mot ryska raffinaderier, oljeinfrastruktur och fartyg. Konsekvenserna märks långt från fronten: civila dödas, Ukrainas jordbruksexport pressas, Ryssland får bränslebrist och den globala dieselmarknaden stramas åt.101722

Ukrainas exportväg över Svarta havet under press

Hamnarna Odesa, Tjornomorsk och Pivdennyj – den sistnämnda även känd som Juzjnyj – är avgörande för Ukrainas djupvattenhandel. Där skeppas spannmål och annan last som är viktig för landets krigsekonomi. Reuters rapporterade att Ryssland trappade upp angreppen mot dessa djupvattenhamnar i juli och fortsatte att slå mot exportinfrastruktur i Odesaregionen in i september.1720

Den 25 augusti uppgav Rysslands försvarsdepartement att landet hade träffat tre lastfartyg och en tanker i Pivdennyj, ytterligare ett lastfartyg i Odesa, hamninfrastruktur på båda platserna samt bränsledepåer i Tjornomorsk. Ryssland hävdade att vissa av fartygen fraktade förnödenheter till Ukrainas militär. Det är ryska uppgifter och inte något som har fastställts oberoende.18

Ryssland hade tidigare också uppgett att det slagit till mot hamnanläggningar och fartyg i Odesa och Tjornomorsk. Effekten är större än skadorna på ett enskilt fartyg eller en terminal: återkommande angrepp kan avbryta lastning, göra anlöp farligare för besättningar och redare samt minska tillförlitligheten i Ukrainas viktigaste sjöburna exportled.2021

Civila fartyg och besättningar hamnar i skottlinjen

Det mänskliga priset är direkt. Ukrainska tjänstemän uppgav att en robotattack mot ett fartyg lastat med majs dödade tio personer, de flesta utländska medborgare. Åklagare i Odesaregionen sade, enligt Reuters rapportering, att Ryssland angrep 28 civila fartyg och dödade 21 människor mellan den 20 juni och den 20 juli.22

Siffrorna kommer från ukrainska myndigheter och är inte oberoende granskade totalsummor. Den praktiska konsekvensen blev ändå tydlig: redare ställde in vissa anlöp till ukrainska hamnar vid Svarta havet, och handlare samt analytiker bedömde att angreppen fram till slutet av juli hade slagit ut ungefär en tredjedel av Ukrainas kapacitet att exportera spannmål via Svarta havet.22

Ukraina har samtidigt slagit mot ryska fartyg i Svarta havet och Azovska sjön. I mitten av juli uppgav chefen för Ukrainas drönarstyrkor att styrkorna hade riktat in sig på tankfartyg, torrlastfartyg och bogserbåtar, medan Ryssland rapporterade angrepp mot ukrainska mål till havs. Uppgifterna visar att kommersiell sjöfart och maritim logistik blivit en arena för ömsesidig upptrappning, men påståenden från båda sidor i krig måste bedömas med försiktighet.19

Drönaroffensiven stör Rysslands bränslebalans

Ukrainas långräckviddiga drönarkampanj har upprepade gånger riktats mot rysk oljeberedning. Ryssland hänvisade till systematiska ukrainska drönarattacker mot raffinaderier när landet införde åtgärder mot inhemsk bensin- och dieselbrist samt stigande priser.10

Det har ofta påståtts att mellan 20 och 40 procent – eller mer – av Rysslands raffineringskapacitet har slagits ut. Underlaget här stödjer den bredare slutsatsen att driftstörningarna har varit allvarliga och återkommande, men det fastställer inte någon enhetlig, aktuell och oberoende verifierad siffra för landets samlade raffineringskapacitet. Vissa siffror gäller i stället rysk oljeexportkapacitet, inte raffinering. Den försiktiga slutsatsen är att angreppen har stört bränsleproduktionen tillräckligt för att påverka både den inhemska tillgången och exportpolitiken.210

Dieselförbudet förde effekten ut på världsmarknaden

Ryssland införde ett exportförbud för diesel från den 8 juli för att stärka den inhemska tillgången efter störningar i raffinaderierna. Restriktionen förlängdes senare till den 30 september och omfattade även marint bränsle och gasolja som skeppades av ryska producenter.110

Exportfallet var betydande. Tankerdata som Bloomberg sammanställt visade att rysk export av diesel och gasolja låg på 80 000 fat per dag under de första sju dagarna i augusti – den lägsta nivån på flera år.5

Diesel används brett inom godstransporter, jordbruk, byggsektorn och industrin. Därför fick de minskade ryska exportvolymerna återverkningar även utanför Ryssland. Amerikanska dieselterminer steg med 11 procent direkt efter beskedet om förbudet i juli, samtidigt som premien för europeisk gasolja jämfört med Brentolja nådde en rekordnivå.11 Senare rapportering kopplade också högre dieselpriser till angrepp mot raffinaderier i Ryssland och Saudiarabien, tillsammans med risker från den vidare konflikten i Mellanöstern.39

Det genomsnittliga amerikanska dieselpriset nådde enligt GasBuddy-data som Reuters citerade rekordnivån 5,820 dollar per gallon i början av september. Det vore dock missvisande att förklara hela prisuppgången med Ukrainas raffinaderiangrepp: överlappande driftstopp och andra geopolitiska störningar i utbudet var också viktiga faktorer.13

En kamp om ekonomisk uthållighet

Upptrappningen kan bäst förstås som en strid om vardera sidans ekonomiska motståndskraft. Ryssland sätter press på Ukrainas förmåga att få ut spannmål och annan export genom Svarta havet. Ukraina försöker i sin tur begränsa Rysslands möjlighet att förädla råolja till bränsle, få exportintäkter och försörja sin hemmamarknad.

Strategierna medför risker för människor och marknader långt utanför stridsområdet. Sjömän på handelsfartyg och hamnarbetare får en farligare arbetsmiljö, ukrainska exportörer får sämre tillgång till sjövägar och störningar i rysk raffinering och dieseleport kan höja bränslekostnader internationellt. Den exakta skadans omfattning ändras snabbt och många uppgifter från kriget är omtvistade. Men riktningen är tydlig: handelsinfrastruktur och bränsleförsörjning har blivit centrala fronter i kriget.11722