EU förbereder krav på mindre Kina-beroende i kritiska leveranskedjor

EU-kommissionen går från frivillig ”riskminskning” till åtgärder som kan ställa krav på robustare leveranskedjor i samhällsviktiga branscher. Tanken är att minska sårbarheten när en stor del av inköpen eller insatsvarorna kommer från Kina – samtidigt som EU:s offentliga köpkraft används för att stärka produktion i Europa. Det omedelbara målet är mindre koncentrationsrisk; det större är att skydda EU:s industribas i en tid av växande handelsobalanser och hårdare kinesisk konkurrens. 134

Ett nytt verktyg för att sprida riskerna

Kommissionen arbetar med ett så kallat diversifieringsverktyg. Enligt planerna ska företag i kritiska sektorer behöva öka antalet leverantörer för att minska sitt beroende av Kina. 17

Det handlar inte nödvändigtvis om att flytta hem hela produktionen till EU. Inriktningen är snarare att undvika ett ensidigt beroende genom fler inköpskällor och mer motståndskraftiga leveranskedjor. Exakt vilka sektorer som omfattas, vilka gränsvärden som ska gälla och hur reglerna ska övervakas eller sanktioneras har ännu inte offentliggjorts. Det finns därför inte tillräckligt underlag för att slå fast detaljerna.

”Made in EU” när offentliga pengar används

Det föreslagna Industrial Accelerator Act kompletterar detta på efterfrågesidan. Förslaget ska styra offentlig upphandling och offentliga incitament mot koldioxidsnåla produkter, teknik för nettonollutsläpp och varor tillverkade i Europa. 13

I praktiken innebär det en europeisk preferens när offentliga medel är inblandade. Syftet är att bygga upp strategisk tillverkningskapacitet och påskynda industrins omställning, inte att införa ett generellt importförbud mot kinesiska varor. 135

Därför skärps tonen i Bryssel och Berlin

EU ser en allt svårare kombination: strategiska beroenden och ett växande kinesiskt överskott i handeln med varor. Tysklands handelsunderskott mot Kina hade vuxit till 89,3 miljarder euro i slutet av augusti. Under första halvåret 2026 föll den tyska exporten till Kina med mer än 12 procent jämfört med året före, till knappt 37 miljarder euro. 67

Kina är inte längre bara en marknad för europeisk export eller en leverantör av billiga varor. Kinesiska bolag konkurrerar nu direkt med tyska och europeiska företag inom personbilar, industrimaskiner och allt mer avancerade tillverkade produkter, inklusive medicinteknik. Det sätter press på den exportorienterade tyska industrimodellen.

Bilsektorn illustrerar utvecklingen. Trots EU:s utjämningstullar på kinesiska batterielektriska bilar, som infördes den 30 oktober 2024, blev EU:s handelsbalans med Kina för personbilar negativ under första halvåret 2025: minus 1,2 miljarder euro. 2

Varsel och neddragningar ökar också det politiska trycket. Volkswagen uppgav att bolaget kan behöva minska personalen med omkring 50 000 ytterligare tjänster, mot bakgrund av intensiv kinesisk konkurrens och transatlantiska handelsspänningar. 9

Oro gäller därmed inte enbart fler importer. Kinesiska producenter tar sig in i samma högvärdiga kategorier – fordon, kapitalvaror och medicinteknik – där tyska och europeiska företag länge räknat med tekniska och prismässiga fördelar. Kommissionens svar är en kombination av regler för leveranskedjor, preferenser för europeisk tillverkning och möjliga handelspolitiska skyddsåtgärder.

Pekingförhandlingar och oktober som vägskäl

Denis Redonnet leder EU:s förhandlingsdelegation i Peking i samtal med Kinas handelsmyndigheter, bland annat vice handelsminister Ling Ji. Målet är konkreta åtgärder som kan minska handelsobalansen och hantera ökningen av kinesisk export till EU. 18

Kommissionens handels- och ekonomiska säkerhetschef Ditte Juul Jørgensen har beskrivit Kina som engagerat i samtalen, men samtidigt betonat att utmaningarna är ”mycket, mycket betydande”. 14

Den politiska tidsgränsen är oktober. Handelskommissionär Maroš Šefčovič har sagt att EU behöver ”påtagliga resultat” då. Om framsteg uteblir har Bryssel signalerat att unionen kan ta större till ensidiga handelspolitiska skyddsåtgärder. 56

Större strukturella förändringar är dock svåra att få till stånd. En verklig ombalansering skulle kräva förändringar i Kinas politik för industriell överkapacitet, subventionerad produktion och exportdriven tillväxt – betydligt mer än enstaka inköpslöften eller ett system för att följa handelsflöden. Kina har samtidigt framhållit att samtalen med EU inte kan bygga på ensidiga krav. 5

Förhandlingarna är därför både diplomati och påtryckningsmedel. Bryssel prövar om Peking är berett att göra trovärdiga eftergifter före oktober, samtidigt som EU förbereder industri- och handelsverktyg om det inte sker.