Kayhan-redaktör uppmanade Iran att slå mot undervattenskablar i Hormuzsundet

Hossein Shariatmadari, chefredaktör för den ultrakonservativa iranska tidningen Kayhan och representant för landets högste ledare, uppmanade den 3 september Irans militär och Islamiska revolutionsgardet (IRGC) att störa eller kapa internationella fiberoptiska kablar på Persiska vikens botten och i Hormuzsundet.

Han medgav att ett sådant angrepp skulle strida mot internationell rätt. Men han beskrev det som en nödvändig vedergällningsåtgärd mot vad han kallade USA:s och dess allierades brott, och hävdade att Iran hade rätt att tvinga dessa ”ondskans källor” att ge efter. 111415

Kopplingen till USA:s anfall

Tidpunkten är betydelsefull, men den bevisar inte att Shariatmadaris utspel var direkt kopplat till en konkret iransk operation. En rapport som hänvisade till en amerikansk källa uppgav att USA:s anfall den 2 september var förebyggande och avsåg en påstådd iransk plan att angripa kablar i Hormuzsundet. Samtidigt sade USA:s centralkommando, CENTCOM, offentligt att man slagit mot iranskt luftförsvar, radar, maritima resurser, minläggningskapacitet och kommunikationsanläggningar. 25

Påståendet om en specifik kabelplan har dock inte bekräftats oberoende av CENTCOM eller genom annan offentlig källa med hög auktoritet.

Varför Hormuzsundet är så känsligt

Sundet är inte bara en central farled för energihandel, utan också en koncentrerad knutpunkt för internationell datatrafik. Flera stora undervattenskabelsystem passerar där, bland annat Asia-Africa-Europe 1 (AAE-1), FALCON och Gulf Bridge International Cable System. De knyter samman Indien och Sydostasien med Europa via Gulfstaterna och Egypten. 8

Ett framgångsrikt angrepp mot flera kablar skulle därför kunna leda till högre fördröjningar, trängsel i näten och avbrott för trafik mellan Asien och Europa. Molntjänster, datacenterkopplingar, företagsnät och digital kommunikation skulle sannolikt påverkas tidigt. Marknadsdata, gränsöverskridande bankverksamhet och betalningsflöden kopplade till SWIFT skulle också kunna försenas eller störas om teleoperatörer förlorade kapacitet.

Däremot finns inget i underlaget som visar att ett kabelangrepp i sig skulle innebära en total global nedstängning av SWIFT.

Särskilt stor risk för Gulfstaterna

Gulfstaterna skulle sannolikt vara särskilt sårbara, eftersom en stor del av deras internationella uppkoppling går via dessa sjöburna kabelstråk. Iran kan också drabbas, men har i större utsträckning landbaserade förbindelser som möjliga alternativ. Det gör inte landet immunt mot följdeffekter som överbelastning, sanktioner, vedergällning eller störningar i den inhemska uppkopplingen.

Det finns inte tillräckligt med belägg i det tillgängliga materialet för att rangordna ländernas motståndskraft mer exakt.

Ingen grund för en säker 2008-jämförelse

Jämförelsen med finanskrisen 2008 bör ses som en varning för en möjlig systemchock, inte som en säker prognos. Ett långvarigt och samordnat bortfall av flera kablar – särskilt om det sammanfaller med störningar för sjöfart och energiflöden – skulle kunna förstärka ekonomisk och finansiell press. Men rapporteringen ger inte stöd för att ett kabelangrepp ensamt skulle återskapa en kris av samma omfattning.