Lavrov: Nato borde ha upplösts – Europa pekar på Rysslands hot

Ryssland och Nato ger två helt olika förklaringar till Europas förvärrade säkerhetsläge. Vid Eastern Economic Forum i Vladivostok sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Nato förlorade sitt ursprungliga existensberättigande när Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes. I Bryssel svarade Natos generalsekreterare Mark Rutte och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Rysslands agerande – från kriget mot Ukraina till påstådd hybridverksamhet i Europa – gör kollektivt försvar och fortsatt stöd till Kyiv mer angeläget.

Lavrovs argument: Nato överlevde kalla kriget

Lavrov sade att Nato, precis som Warszawapakten, borde ha upplösts efter Sovjetunionens fall. I stället anklagade han alliansen för att söka nya förevändningar för att förlänga vad han kallade dess ”konstgjorda existens”.

I den ryska framställningen är det Natos verksamhet efter kalla kriget som är den centrala drivkraften bakom instabiliteten. Alliansens ökade fokus på norra Europa och Arktis ses då inte som en defensiv anpassning, utan som ett tecken på att Nato söker nya uppgifter och nya områden för militär aktivitet.

Arktis i centrum för Moskvas varning

Lavrov riktade också kritik mot Natos insats Arctic Sentry, som inleddes i februari 2026 för att stärka alliansens närvaro i de nordliga områdena. Han beskrev Natos aktivitet i Arktis som ett direkt hot mot rysk säkerhet och varnade för att militarisering nära Rysslands nordliga gränser kan leda till incidenter som eskalerar till direkt väpnad konfrontation med ”katastrofala konsekvenser”. 17

Frågan handlar därmed om mer än en enskild insats. Arktis blir en del av den bredare motsättningen mellan Ryssland och Nato: Moskva beskriver regionen som ännu en front där Natos militära förberedelser ökar risken, medan alliansen har förstärkt sitt fokus i norr i ett läge med ökade spänningar med Ryssland. 17

Bryssels svar: Rysslands agerande motiverar avskräckning

Rutte och von der Leyen avvisade bilden att Europas säkerhetsoro är konstruerad. I ett gemensamt uttalande i Bryssel den 2 september hänvisade de till Rysslands fortsatta krig mot Ukraina, upprepade intrång i luftrummet, drönare som stör flygplatser och angrepp mot kritisk infrastruktur. Von der Leyen sade att utvecklingen kräver att Europa stärker sin försvarsförmåga och fortsätter stödet till Ukraina.

Deras hållning är att Natos och EU:s säkerhetsåtgärder är ett svar på ryska handlingar, inte ett försök att hitta en ny roll efter kalla kriget. Rutte sade att hot från Ryssland varken kommer att splittra de allierade eller få dem att minska stödet till Ukraina.

Leipzig/Halle: misstänkt hybridangrepp blev politiskt testfall

Det misstänkta angreppet vid Leipzig/Halle-flygplatsen gav argumentationen ett konkret exempel. Tyskland uppgav att en drönare lastad med sprängmedel hittades nära ett ukrainskt flygplan på flygplatsen den 4 augusti. Den tyska regeringen drog senare slutsatsen att de inblandade agerat på uppdrag av ryska statliga organ. 24

Berlins utpekande bygger på tyska underrättelse- och polisutredningar och är inte ett oberoende rättsligt fastslaget ansvar. Ryssland har avvisat anklagelsen; president Vladimir Putin sade att Tyskland hade fabricerat bevisningen. 47

Fallet fick ändå stor politisk betydelse. Tyska företrädare sade att drönarens utformning, komponenter, sprängmedel och detonator liknade sådant som setts i tidigare ryska hybridoperationer och i Rysslands krig mot Ukraina. 12 För europeiska ledare blev händelsen ett exempel på att säkerhetskonsekvenserna av kriget kan nå långt utanför själva fronten i Ukraina.

Stödet till Ukraina är också en signal

Den praktiska följden av motsättningen är fortsatt militärt och finansiellt stöd till Ukraina. Natos allierade har utlovat 70 miljarder euro i militär materiel, stöd och utbildning till Ukraina under 2026. EU-kommissionen meddelade också att den i juli hade betalat ut 3,47 miljarder euro inom försvarsdelen av sitt stödlån till Ukraina, för akuta behov som bland annat luftförsvar.

Rutte och von der Leyens budskap var därför både defensivt och politiskt: påtryckningar, misstänkta sabotage och försök till skrämsel ska inte få stödet till Kyiv att upphöra.

Vad ordväxlingen visar

Lavrovs uttalanden och svaret från Bryssel visar på en självförstärkande strategisk konflikt. Moskva beskriver Natos aktivitet – särskilt i Arktis – som en fientlig inringning som ökar risken för konfrontation. Nato och EU-ledare beskriver i stället Rysslands invasion av Ukraina och misstänkta gränsöverskridande hybridoperationer som bevis för att starkare avskräckning, bättre motståndskraft och stöd till Ukraina behövs. 17

Parterna är alltså inte bara oense om enskilda incidenter. De har motsatta uppfattningar om grundorsaken till Europas försämrade säkerhetsläge – en klyfta som gör nedtrappning svårare, från Arktis till Europas transport- och logistikinfrastruktur.