WMO:s skarpaste El Niño-varning på 50 år: risk för extremväder in i 2027

WMO:s prognos är ovanligt tydlig: världen står inte inför en och samma katastrof överallt, men sannolikheten ökar markant för skadlig värme, torka, översvämningar och störda regnperioder under 2026 och 2027. En stark El Niño kan dessutom förstärka en redan varm atmosfär och varma hav, med följder för mat, vatten, hälsa, energi och infrastruktur. 93

Det som prognosen säger – och inte säger

Världsmeteorologiska organisationen, WMO, bedömer att El Niño med nära 100 procents sannolikhet kommer att finnas kvar till februari 2027. Den väntas också förstärkas till en mycket stark händelse och nå sin topp sent under 2026. USA:s vädertjänst NOAA bedömer samtidigt sannolikheten för en mycket stark El Niño till över 90 procent under norra halvklotets höst och vinter. 92

Det betyder däremot inte att varje storm, översvämning, torka eller värmebölja går att förutsäga. En mycket stark El Niño förändrar oddsbilden för olika vädermönster; den bestämmer inte exakt när och var lokala extremväder inträffar. 910

Varför 2027 kan bli exceptionellt varmt

El Niño innebär att värme som lagrats i det tropiska Stilla havet lättare påverkar atmosfären. Det höjer den globala medeltemperaturen, ofta med en fördröjning som fortsätter in i följande kalenderår. 31

Eftersom hav och atmosfär redan är uppvärmda av växthusgasutsläpp kan temperaturavvikelser som tidigare varit hanterbara innebära farligare faktiska temperaturer. Därför är 2027 ett möjligt rekordvarmt år, även om det inte är säkert. 31

Torka på vissa håll, skyfall på andra

Den viktigaste effekten är en omfördelning av atmosfärens cirkulation – inte att extremväder ökar lika mycket överallt. El Niño ökar typiskt risken för torka och värme i vissa regioner, samtidigt som risken för intensiva regn och översvämningar stiger i andra. Utfallet beror bland annat på årstid, om uppvärmningen är starkast i östra eller centrala Stilla havet, Indiska oceanens dipol och lokal vädervariation. 915

Konsekvenserna kan snabbt bli samhällsekonomiska:

• Torka kan minska skördar från regnberoende jordbruk, försvaga betesmarker, sänka vattennivåer i magasin och öka behovet av bevattning.
• Kraftigt regn kan förstöra grödor, fördröja sådd och skörd, skada vägar och hindra transporter till marknader.
• Värme ökar risken för värmerelaterad sjukdom och dödlighet, samtidigt som elbehovet för kylning stiger.
• Översvämningar kan slå ut vattenrening, vårdinrättningar och transporter samt öka risken för vattenburna och vektorburna sjukdomar. 115

I Stora Afrikas horn kan exempelvis blötare förhållanden under oktober–december förbättra tillgången på bete och vatten för boskap. Men alltför stora regnmängder kan samtidigt skada grödor och infrastruktur och störa hälso- och nutritionsinsatser. 15

Regionala risker måste översättas lokalt

Samma globala prognos innebär olika risker på olika platser:

• I USA handlar det om regionala och säsongsbundna förändringar i temperatur och nederbörd, snarare än ett enhetligt nationellt utfall. Planeringen behöver därför kopplas till lokala risker för översvämning, torka, skogsbrand, vattenbrist och ökad elefterfrågan. 29
• I Puerto Rico och övriga Amerika kan ovanligt varma hav och en varm atmosfär förstärka eller förändra de tork- och översvämningsmönster som El Niño normalt ger, med betydande följder för folkhälsan. 1
• I Sudan pekade en tidigare säsongsprognos på nederbörd under det normala under juni–september i stora delar av norra Stora Afrikas horn, inklusive Sudan. Det kan fördjupa redan stora risker kring vatten, livsmedel och humanitär försörjning. 16
• I Uganda är signalen för senare delen av 2026 varmare och blötare väder. Oktober–december ger upp till 40 procent av årsregnet i delar av landet, vilket kan gynna vatten- och betestillgång men också öka risken för översvämning, sjukdom och störningar. 15

Därför betonar WMO tidig beredskap

WMO säger att detta är första gången på 50 år som organisationens El Niño-uppdatering uttrycks så entydigt. Den höga samstämmigheten i prognoserna gör informationen användbar flera månader i förväg. 9

Det handlar om att omsätta sannolikheter i konkreta beslut: säkra livsmedel och mediciner, styra vattenmagasin, ge råd till jordbruk och djurhållning, förstärka översvämningsskydd, skala upp sjukdomsövervakning och se till att varningar når utsatta grupper. WMO:s regionala prognoser används också för att stödja förebyggande humanitära insatser. 15

Naturlig variation på en varmare planet

El Niño är ett naturligt återkommande samspel mellan hav och atmosfär, och orsakas inte av ett enskilt års utsläpp. Men fenomenet utspelar sig nu ovanpå ett varmare hav och en varmare atmosfär, till stor del på grund av mänsklig uppvärmning. Det höjer bakgrundstemperaturen, luftens fuktinnehåll och avdunstningen – faktorer som kan förvärra värme och förändra effekterna av regn och torka. 13

Det blir därför missvisande att beskriva kommande påfrestningar som antingen ”bara El Niño” eller enbart klimatförändringar. Riskerna uppstår i samspelet mellan dem.

Historiska jämförelser är också begränsade: sedan 1950 har endast tre mycket starka El Niño-händelser registrerats. 4 En ny korallbaserad rekonstruktion visar att El Niño-händelser i östra Stilla havet under de senaste 40 åren har varit omkring 36 procent starkare än före industrialiseringen. Det stärker oron för att uppvärmningen kan förstärka denna typ av ENSO-händelse, men är inte en exakt prognos för hur stark den aktuella El Niño blir eller en garanti för att gamla regionala mönster upprepas. 15

Den praktiska slutsatsen är att planera redan nu för samverkande risker, men behålla flexibiliteten när regionala säsongsprognoser uppdateras. Sannolikheten för en exceptionell händelse är ovanligt hög – medan skadornas tidpunkt, omfattning och geografi fortfarande kommer att variera kraftigt.