Carneys svar på handelsbråket med USA: mottullar, kanadensisk industri och mindre beroende

När handelssamtalen mellan USA och Kanada bröt samman valde premiärminister Mark Carney en strategi i tre delar: inget avtal som han bedömer skadar Kanada, riktade mottullar som svar på USA:s nya avgifter och en långsiktig satsning på kanadensisk industri och fler handelspartner.

Syftet är enligt Ottawa inte tullar för tullarnas egen skull. Regeringen vill behålla tullfritt tillträde till USA för merparten av kanadensiska företag, skapa en stabilare handelsrelation, få ned USA:s tullar på strategiska branscher, skydda små och medelstora företag och värna Kanadas frihet att själv utforma sin politik. 12

Villkoren för att återvända till förhandlingsbordet

Carney avbröt förhandlingarna den 21 augusti efter att ha sagt att USA:s föreslagna villkor inte uppfyllde Kanadas mål. Samtalen kan inte återupptas förrän Washington börjar agera ”seriöst” i stället för att försöka vara tufft, har han sagt. 4

Konflikten är särskilt känslig för branscher med tätt sammanlänkade leveranskedjor över gränsen. Carney har sagt att villkoren inte räckte till för den starkt integrerade fordonssektorn. Kanadas uttalade mål är också att kraftigt sänka USA:s tullar på viktiga strategiska industrier. 412 Han har samtidigt sagt att Kanada inte tänker kompromissa om sin suveränitet eller försvaga centrala industrier för att få ett avtal. 16

Kanadensisk rapportering om sammanbrottet pekar på sena amerikanska krav med koppling till kanadensisk kultur, bilindustrin, suveränitet och landets möjlighet att ingå handelsavtal med andra länder. Carney beskrev det som ett ”maktspel” och sade att USA krävde för mycket men erbjöd för lite. 68

Tullarna: omkring 20 miljarder dollar på varje sida

Efter att samtalen havererat införde USA tullar på 50 procent på ett antal kanadensiska varor. Åtgärderna omfattar kanadensisk export värd ungefär 20 miljarder US-dollar, utöver redan befintliga amerikanska tullar som berör bland annat stål, aluminium, bilar och timmer.

Kanada har aviserat motsvarande mottullar på amerikanska varor till ett värde av omkring 20 miljarder US-dollar. De ska börja gälla den 8 september och träffar bland annat stål, mejeriprodukter, hushållsapparater, jordbruksmaskiner, massa och papper samt elektronik. 10

Det handlar alltså om riktade åtgärder, inte en generell tull på all import från USA. Men det innebär avvägningar även för Kanada: Carney har sagt att tullarna höjer kostnaderna, minskar valmöjligheterna för kanadensare och drabbar amerikanska företag som inte bär direkt ansvar för konflikten.

Ekonomiskt tryck – och politisk signal

Varulistan har också en politisk dimension. Kanada är den största exportmarknaden för 26 amerikanska delstater och hör till de tre största för 45 delstater. Det ger Ottawa ett möjligt påtryckningsmedel i delstater med starka handelsband till Kanada, exempelvis Maine, Michigan och Wisconsin.

Kanadensiska företrädare har beskrivit svaret som ”proportionerligt, riktat och strategiskt”, utan att uttryckligen säga att syftet är att påverka USA:s mellanårsval i november 2026. Samtidigt har analyser och rapportering pekat på att branscher och jämna val i gräns- och vågmästarstater kan bli mer utsatta när valet närmar sig.

Mottullarna blir därmed både ett ekonomiskt svar och en förhandlingssignal: de ökar den inrikespolitiska kostnaden i USA för att hålla fast vid handelskonflikten, medan Kanada försöker undvika ett avtal som landet bedömer som opålitligt.

VIA Rail som industripolitiskt svar

Carney kopplar också konflikten till en bredare ambition att i högre grad köpa och producera i Kanada. Den 3 september aviserade Ottawa över 4,7 miljarder kanadensiska dollar för att köpa in och underhålla 313 passagerarvagnar för det statliga järnvägsbolaget VIA Rail från Alstom Canada. Vagnarna ska byggas i Thunder Bay i Ontario och La Pocatière i Québec. 2122

Enligt regeringen är det första gången på fyra decennier som VIA Rails personvagnar byggs helt i Kanada, i stället för att köpas in från USA. 21 Avtalet illustrerar hur offentlig upphandling kan användas för att stödja inhemsk produktionskapacitet när handelsrelationen över gränsen är osäker.

Långsiktigt mål: fler marknader och mer kapital

Carneys bredare svar är att göra Kanada mindre sårbart för förändringar i amerikansk handelspolitik. Efter att förhandlingarna avbrutits beskrev han vägen framåt som att bygga ekonomisk styrka hemma och bredda handelsrelationerna utomlands.

Ett led i den strategin är Canada Investment Summit i Toronto den 14–15 september. Ottawa uppger att mötet ska bidra till att mobilisera sammanlagt 1 biljon kanadensiska dollar i investeringar i Kanada under fem år.

Diversifiering av handeln är också ett uttryckligt politiskt mål. Kanadas strategi syftar till att fördubbla exporten till marknader utanför USA till 2035. Det förändrar inte USA-marknadens omedelbara betydelse, men förklarar varför Carney ser friheten att sluta avtal med andra partner som en kärnfråga i förhandlingarna.

Vad händer nu?

Det närmaste testet blir om Kanada genomför mottullarna den 8 september enligt plan och om någon av parterna ändrar sin förhandlingsposition. Ett hållbart avtal skulle, utifrån Ottawas mål, behöva ge kanadensiska företag större förutsägbarhet och strategiska sektorer ett verkligt bättre villkor – utan att begränsa Kanadas suveränitet eller möjligheter att bredda sin handel. 124

För tillfället är Carneys linje tydlig: Kanada är berett att bära kostnaderna för riktade mottullar, samtidigt som landet använder upphandling, investeringar och nya internationella partnerskap för att stärka sin position på längre sikt.