Putin medger ekonomisk skada efter Ukrainas drönarattacker – men tonar ner effekten

Rysslands president Vladimir Putin har gjort ett ovanligt tydligt medgivande: Ukrainas attacker mot rysk industri, infrastruktur, logistik och export orsakar ekonomisk skada. Men han hävdar samtidigt att effekten går att hantera och inte hotar Rysslands ekonomi på ett avgörande sätt.

I kommentarer som publicerades den 22 augusti sade Putin att Kyiv hade öppnat ”Pandoras ask” genom att angripa ryska ekonomiska mål. Han varnade för att Moskva skulle slå tillbaka mot Ukrainas ”mest känsliga ekonomiska sektorer”. Några dagar tidigare hade han sagt att attacker mot industri- och infrastrukturanläggningar påverkar den ryska tillväxten, men att de inte kan få ”kritiska konsekvenser”.

Vad Putin faktiskt erkände

Putins budskap innehåller två delar: ett medgivande och en försäkran.

Han erkänner att attackerna skapar problem och påverkar den ekonomiska utvecklingen. Däremot avvisar han bilden av att Ryssland har destabiliserats i grunden. Kremls linje är att störningarna kan hanteras – och att Ryssland fortfarande har möjlighet att svara med egna attacker.

Att kalla skadan ”inte kritisk” betyder alltså inte att attackerna saknar effekt. Det betyder att Moskva beskriver konsekvenserna som begränsningsbara, samtidigt som den ryska allmänheten förbereds på en bredare våg av angrepp mot ekonomisk infrastruktur. Reuters rapporterade att Putin särskilt hotade med attacker mot ukrainska ekonomiska sektorer.

Spannmålsexporten är det tydligaste exemplet

Det starkaste oberoende belägget för en konkret störning gäller spannmålshanteringen i Novorossijsk, en av Rysslands viktigaste exporthamnar vid Svarta havet.

Reuters rapporterade att två stora spannmålsterminaler stoppade verksamheten efter ukrainska drönarattacker. Ryssland är världens största veteexportör, och Novorossijsk är en central knutpunkt för landets spannmålstransporter.

Som följd började det ryska jordbruksministeriet planera för att styra om laster via hamnar vid Östersjön och Kaspiska havet samt via landvägar. Ministeriet hänvisade till ”aktuella logistiska begränsningar”. Reuters rapporterade senare att Kreml hade identifierat åtgärder för att säkerställa att spannmål som avsatts för export fortfarande skulle kunna levereras.

Åtgärderna visar inte exakt hur stor den totala ekonomiska kostnaden är. De visar däremot att attackerna skapade ett logistiskt problem som var tillräckligt allvarligt för att kräva omdirigeringar och statlig inblandning.

Flera stora siffror är fortfarande osäkra

I rapporteringen om kampanjen har betydligt större påståenden förekommit. Bland annat har det hävdats att:

• Ryssland har drabbats av förluster motsvarande 1 procent av BNP;
• omkring 100 fartyg skadats, varav ett 40-tal under de två första veckorna;
• mer än 90 procent av den regionala spannmålsexportkapaciteten slagits ut;
• en spannmålshandel värd omkring 15 miljarder dollar nästan lamslagits; och
• den ryska råoljeexporten fallit kraftigt från en månad till nästa.

Det tillgängliga källmaterialet innehåller inte tillräckligt med oberoende kvalitetsdata för att bekräfta alla dessa siffror eller knyta dem enbart till Operation MoLoChKa. De bör därför betraktas som rapporterade eller uppskattade uppgifter – inte som fastställda mätvärden.

Samma försiktighet behövs kring antalet fartyg. Ukrainas obemannade systemstyrkor uppgav att 218 fartyg hade angripits mellan den 6 juli och den 8 augusti, däribland 134 i Azovska sjön och 84 i Svarta havet. 4 Andra rapporter och ukrainskt anknutna konton har angett andra totalsiffror vid andra tidpunkter. 38 Skillnaderna speglar både att operationen pågick och att uppgifter om krigsskador är svåra att verifiera oberoende.

Målet var större än enskilda fartyg

Operation MoLoChKa riktades inte bara mot militära fartyg. Ukraina beskrev kampanjen som ett angrepp på handelsfartyg med koppling till Ryssland, inklusive fartyg i den så kallade skuggflottan – fartyg som används för att kringgå sanktioner och transportera bland annat olja och andra varor.

I rapporteringen nämns oljetankrar, gastankfartyg, torrlastfartyg och bogserbåtar bland de fartyg som Ukraina sade sig ha träffat. 16

Den ekonomiska effekten handlar därför inte bara om hur många skrov som skadas. När fartyg, hamnar, rutter, försäkringar och lastningsanläggningar störs kan handeln bli långsammare och dyrare även om lasten till slut når sin destination.

Stoppet i Novorossijsk och planerna på alternativa transportvägar illustrerar detta. Trycket förs vidare genom hela exportsystemet och kan inte mätas enbart i förstörda fartyg.

Rysslands hot om vedergällning säger också något

Putins hot om vedergällning är inte i sig ett bevis för att den maritima kampanjen har lamslagit Ryssland. Det visar däremot att Moskva betraktar angreppen mot ekonomisk infrastruktur som en del av en bredare strategisk konflikt.

Ryssland har svarat med hot och attacker mot ukrainsk ekonomisk infrastruktur, däribland anläggningar för spannmålsexport. Kremls offentliga budskap fyller därmed två funktioner samtidigt: att erkänna tillräckligt mycket störning för att motivera ett svar, men samtidigt hävda att den ryska ekonomin står emot påfrestningarna.

Slutsats

Putin har inte medgett att Operation MoLoChKa har kostat Ryssland 1 procent av BNP eller lamslagit en spannmålshandel värd 15 miljarder dollar. De exakta påståendena är fortfarande otillräckligt belagda i det tillgängliga materialet.

Det han faktiskt har medgett är mer begränsat, men ändå betydelsefullt: Ukrainas attacker skadar den ryska ekonomin och påverkar tillväxten, även om han säger att följderna är ”inte kritiska”.

Oberoende rapportering bekräftar tydligast störningar i den ryska spannmålslogistiken: terminaler har stängts, laster har behövt omdirigeras och regeringen har försökt hålla exporten igång.

Den mest väl underbyggda slutsatsen är därför att MoLoChKa har gjort Rysslands sjöburna handel dyrare och mer komplicerad. Hur stor den samlade effekten blir på BNP, oljeexporten och den bredare krigsekonomin är däremot fortfarande osäkert.