Varför Putin beordrade massiva attacker mot Ukrainas energisystem före vintern

Ryssland beskrev Vladimir Putins order den 1 september om massiva attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur som en vedergällning. Vid en presskonferens efter toppmötet i Shanghai Cooperation Organisation, SCO, sade Putin att ukrainska angrepp mot rysk civil infrastruktur och landets bränsle- och energisektor skulle besvaras. 5613

Detta är Moskvas egen motivering – inte en oberoende fastställd förklaring till beslutet. Men händelseförloppet är tydligt: Ukraina hade intensifierat sina långräckviddiga angrepp mot ryska oljeanläggningar, och Ryssland trappade därefter upp attackerna mot ukrainsk energi- och stadsinfrastruktur.

Angreppen som Ryssland hänvisade till

Ryska företrädare och ryska medier pekade på en rad ukrainska angrepp mot olje- och energianläggningar:

• Raffinaderierna Bashneft-Novoil i Basjkortostan och Slavneft-YANOS i Jaroslavlregionen. Ukraina sade att syftet var att begränsa oljeintäkter som bidrar till att finansiera Rysslands krig. 19
• Gazprom Neftekhim Salavat, ett stort olje- och petrokemiskt komplex där ukrainska företrädare rapporterade om en brand efter en drönarattack. 17
• Lukoils raffinaderi i Perm, som Ukraina sade sig ha angripit med långräckviddiga vapen.
• Novateks oljeanläggning i Ust-Luga vid den ryska Östersjöhamnen. Ukrainska myndigheter sade att viktig processutrustning träffades och att en brand bröt ut. Ryska regionala myndigheter rapporterade också om en brand i hamnområdet efter en nattlig drönarattack. 10

När Putin meddelade den planerade ryska reaktionen hänvisade han även till ukrainsk drönaraktivitet nära Moskva och Sankt Petersburg. 69 I den ryska presidentens offentliga beskrivning kopplades angreppen till förberedelserna för en större kampanj mot Ukrainas energianläggningar. 513

Vad attackerna innebar för Odesa och Kyiv

De ryska vedergällningsattackerna slog snabbt mot mer än själva elförsörjningen. I Odesa oblast träffades energianläggningar, hamnarnas exportinfrastruktur och en gränsövergång mot Rumänien. Ukrainska företrädare sade att skadorna orsakade omfattande elavbrott, medan räddningstjänsten rapporterade om en brand i ett bostadshus.

En separat nattlig attack den 2 september lämnade som mest över 350 000 hushåll i Odesa oblast utan el. Energ arbetare började reparera skadorna så snart säkerhetsläget tillät, men många hushåll saknade fortfarande el under det första återställningsarbetet.

I Kyiv träffade ryska drönare centrala delar av staden under den sjunde dagen i rad med attacker. Reuters rapporterade att 11 personer skadades och att bostadshus och universitetsbyggnader skadades. Attackserien störde vardagsliv och transporter.

Konsekvenserna för civila och samhällsfunktioner blev därmed breda: skadade människor, förstörda bostäder och utbildningslokaler, elavbrott samt störningar i transporter, exportverksamhet och annan kommunal service. Rapporter beskrev också angrepp mot bostadsområden och andra civila områden i både Kyiv- och Odesaregionerna.

Därför är tidpunkten före uppvärmningssäsongen kritisk

Ukrainas energisystem gick redan in i nästa uppvärmningssäsong med mycket små marginaler. En bedömning som publicerades i augusti uppgav att ryska attacker sedan oktober hade skadat mer än 9 gigawatt termisk kraft, vattenkraft och kraftvärmekapacitet. Det motsvarade mer än hälften av de omkring 17,6 GW som fanns tillgängliga inför den föregående uppvärmningssäsongen. Ukraina hade återställt omkring 4 GW och försökte återställa ytterligare 6 GW före uppvärmningssäsongen 2026–2027.

Risken gäller inte bara brist på el. Skador på kraftverk, transformatorstationer och fjärrvärmeanläggningar kan påverka vattenpumpar, uppvärmning, kommunikationer och transporter. Upprepade attacker kan dessutom slå ut reparerade anläggningar innan de hinner återgå till stabil drift – precis när efterfrågan ökar under vintern.

Bristen på luftvärnsrobotar ökar sårbarheten

Den planerade ryska kampanjen kommer samtidigt som Ukraina har brist på luftvärnsrobotar, särskilt sådana som kan användas mot ballistiska robotar. Institute for the Study of War bedömde att Ryssland kan komma att inleda sin nästa vinterkampanj tidigare för att utnyttja Ukrainas minskade lager. Institutet hänvisade också till president Volodymyr Zelenskyjs uppgift att Ukraina fick emotta nästan tre gånger färre robotar mot ballistiska mål än i början av 2026.

Bristen gör stora kombinerade attacker svårare att stoppa. Ryssland kan blanda drönare, lockmål och robotar för att överbelasta ett begränsat luftförsvar. Snabbflygande drönare skapar dessutom en extra avlyssningsutmaning i attackerna mot Kyiv.

Ukrainas förberedelser har fortfarande ett underskott

Kyiv försöker minska beroendet av centraliserad infrastruktur genom att bygga ut små gaseldade kraftverk och reservkraft för värme- och vattenanläggningar. Men en bedömning som publicerades den 1 september visade att dessa anläggningar hade 920 MW reservkraft, jämfört med ett fastställt behov på 1 215 MW – ett underskott på nästan 300 MW. Regeringen räknade med att de planerade förberedelserna skulle vara klara senast den 1 oktober.

Samma rapport uppgav att 1,8 GW småskalig gaseldad produktion redan var i drift i landet, medan ytterligare 1,1 GW installerades eller förbereddes. Åtgärderna kan göra energisystemet mer motståndskraftigt, men de undanröjer inte risken med långvariga angrepp mot produktion och elöverföring innan vinterförberedelserna är färdiga.

En bredare upptrappning

Utbytet visar hur energifronten i kriget blir allt mer ömsesidig: Ukraina angriper rysk oljeinfrastruktur för att pressa bränsleproduktionen och de intäkter som finansierar kriget, medan Ryssland hotar Ukrainas el- och värmesystem som svar. 19

För Ukraina handlar den omedelbara frågan därför inte bara om huruvida Ryssland genomför de utlovade massattackerna. Det avgörande är också om Moskva kan upprätthålla en kampanj under den korta period då reparationer, decentraliserad elproduktion och påfyllning av luftvärnslagren ännu inte är färdiga.

Attackerna den 2 september gav en föraning om följderna: skadad stadsinfrastruktur, civila skadade och omfattande elavbrott – innan uppvärmningssäsongen ens hade börjat.