Vad avslöjar den största genetiska personlighetsstudien hittills?

Den största genetiska studien av personlighet hittills pekar på en tydlig slutsats: personlighet är polygen, vilket betyder att den hänger samman med ett mycket stort antal genetiska varianter. Forskarna fann omkring 1 260 sådana varianter kopplade till de så kallade Big Five-dragen – men effekten från varje enskild variant är försvinnande liten. 15

Det innebär att gener kan hjälpa forskare att förstå skillnader mellan stora grupper människor. Däremot kan de inte användas som ett genetiskt personlighetstest för att avgöra hur en viss individ är.

En analys av upp till 1,14 miljoner människor

Forskargruppen slog samman resultat från 46 olika forskningskohorter. Materialet omfattade omkring 611 000 till 1,14 miljoner deltagare med europeisk-liknande och afrikansk-liknande genetisk härkomst. Deltagarna lämnade DNA-prov och svarade på enkäter som mätte fem breda personlighetsdimensioner: 1

• Öppenhet – intresse för nya idéer, upplevelser och intryck
• Samvetsgrannhet – grad av ordningsamhet, uthållighet och ansvarstagande
• Extraversion – tendens att vara social, energisk och utåtriktad
• Vänlighet – samarbetsvilja, tillit och hänsyn till andra
• Neuroticism – benägenhet att uppleva oro, stress och negativa känslor

Forskarna genomförde så kallade genomvida associationsstudier, eller GWAS. Metoden jämför miljontals genetiska markörer med deltagarnas poäng på personlighetsenkäterna för att hitta statistiska samband.

Den detaljerade analysen identifierade 1 257 oberoende så kallade ledande varianter. Av dessa var 823 nya fynd. I nyhetsrapporteringen har siffran därför ofta avrundats till omkring 1 260. 1

Generna förklarar en begränsad del

När forskarna räknade samman effekterna av vanliga genetiska varianter förklarade de mellan 4,8 och 9,3 procent av den observerade variationen i vart och ett av Big Five-dragen. När man statistiskt tog hänsyn till att personlighetstester aldrig mäter ett drag helt felfritt ökade uppskattningen till 10,5–16,2 procent. 1

Det är viktigt att skilja mellan variation i en population och vad som går att säga om en individ. Ett resultat som förklarar en viss andel av skillnaderna mellan mycket stora grupper kan ändå vara nästan oanvändbart när man försöker bedöma en enskild person.

Det finns alltså inget enskilt ”gen för” att vara social, orolig, plikttrogen eller nyfiken. De genetiska bidragen är många och mycket små. 1

DNA förutsäger inte din personlighet

Forskarna skapade även polygena poäng – sammanvägda mått som tar hänsyn till många genetiska varianter samtidigt. I oberoende testgrupper förklarade dessa poäng mindre än ungefär 4 procent av de individuella skillnaderna i personlighet. 1

Det är för lite för att på ett tillförlitligt sätt dra slutsatser om hur en viss person tänker, känner eller beter sig utifrån ett DNA-prov. Skillnaden mellan resultaten i den ursprungliga analysen och den svagare träffsäkerheten i nya grupper visar bland annat hur mycket mätfel, urval och skillnader mellan populationer spelar in. 1

Den största delen av variationen återstår alltså att förklara. Där ingår andra genetiska faktorer som inte fångas av de vanliga varianterna, osäkerhet i mätningarna samt utvecklingsmässiga, sociala och miljömässiga erfarenheter. Hälsa och livslängd är på liknande sätt resultatet av ett samspel mellan arv, miljö och livsstil. 8

Resultaten verkar inte bara bero på gemensam uppväxt

En central fråga är om genetiska samband egentligen speglar familjemiljön. Om personer med liknande personlighetsdrag ofta växer upp i samma miljö skulle det kunna göra genetiska effekter svåra att skilja från effekterna av uppfostran och familjebakgrund.

I studien var sambanden påfallande lika i olika geografiska miljöer och oavsett om personligheten bedömdes av deltagarna själva eller av närstående personer. 1

Det gör en förklaring som enbart bygger på gemensam uppväxt mindre sannolik. Men det betyder inte att forskarna har bevisat att en viss variant direkt orsakar ett visst personlighetsdrag. Statistiska samband är inte samma sak som en enkel orsakskedja. 1

Kopplingar till hälsa, utbildning och livsval

Forskarna rapporterade också genetiska korrelationer mellan Big Five-dragen och flera andra områden. En genetisk korrelation betyder att genetiska mönster delvis överlappar statistiskt – inte att ”personlighetsgener” direkt orsakar ett visst resultat.

Sambanden omfattade bland annat:

• fysisk och psykisk hälsa samt mått kopplade till livslängd 14
• utbildningsnivå och utbildningsrelaterade utfall 1
• yrkes- och karriärvägar 1
• mått på mottaglighet för eller svårighetsgrad av covid-19 13
• var människor tenderar att bo och vilka bostads- eller närmiljöer de hamnar i 1

Det sista fyndet kan exempelvis betyda att genetiskt relaterade personlighetsolikheter samverkar med beteenden och sociala processer som påverkar vilka miljöer människor söker sig till eller stannar kvar i. Det betyder inte att DNA ensamt väljer bostadsområde, yrke eller utbildning åt någon.

Genetiska korrelationer kan uppstå genom överlappande biologiska mekanismer, beteenden, sociala strukturer och så kallad gen–miljö-korrelation – när våra egenskaper påverkar vilka miljöer vi möter. De visar inte automatiskt en enkelriktad kausal effekt. 1

Den viktigaste brasklappen

Studien säger inte att personligheten är ”skriven i DNA”. Den visar att genetiska skillnader är en av flera faktorer bakom genomsnittliga skillnader i breda personlighetsdrag, särskilt när man studerar mycket stora grupper.

För individen är bilden betydligt mer osäker. De enskilda genetiska effekterna är minimala, de sammanvägda poängen har låg träffsäkerhet och personligheten formas genom hela livet i samspel med erfarenheter och miljö. Resultaten kan därför inte användas för att diagnostisera, rangordna eller på ett precist sätt förutsäga människor. 15