USA och Iran trappar upp konflikten kring Hormuzsundet

Den senaste utvecklingen ser ut som en förnyad direkt konfrontation mellan USA och Iran, med Hormuzsundet – en av världens viktigaste farleder för olja och gas – i centrum. Den övergripande händelsekedjan stöds av flera rapporter, men parternas uppgifter om förstörda vapensystem, dödstal och avsikter är i flera fall inte oberoende verifierade.

Så utvecklades den nya våldsvågen

1. USA angrep mål på Larak

Den 30 augusti slog amerikanska styrkor till mot två iranska robotramper på ön Larak, enligt en amerikansk tjänsteman. Washington sade att personal från Islamiska revolutionsgardet förberedde raketer med sjöminor för användning i Hormuzsundet. Iran uppgav att både militär personal och civila dödades eller skadades i attacken. 43

USA har beskrivit insatsen som begränsad och förebyggande: syftet skulle ha varit att stoppa ett omedelbart hot mot handelsfartyg och civil sjöfart. Teheran beskriver i stället anfallet som ett olagligt angrepp på iranskt territorium.

2. Iran svarade mot amerikanska baser

Irans revolutionsgarde uppgav därefter att man avfyrade ballistiska robotar mot två baser i Jordanien: King Hussein och Al Azraq. Det har också rapporterats om attacker mot amerikanska positioner i Förenade Arabemiraten. Jordanien sade att åtta robotar hade fångats upp i landets luftrum. 912

Iranska företrädare hävdade att operationen orsakade betydande skador på teknisk infrastruktur, underhållsanläggningar och platser där stridsflyg var stationerade. Dessa skadeuppgifter är inte fullt ut bekräftade av oberoende källor.

3. USA uppger att omkring 100 mål attackerades

I nästa anfallsrunda sade USA att man träffat iranska luftvärns- och radarsystem, maritima resurser, kommunikationsinfrastruktur samt kapacitet för minläggning och sjömålsattacker.

President Donald Trump hävdade dessutom att USA hade förstört Irans nyuppbyggda radar-, robot-, försvars- och offensiva system nära Hormuzsundet. Han sade att kampanjen inte skulle pågå länge. 136

Den exakta omfattningen är dock oklar. Påståendet om ungefär 100 mål och Trumps beskrivning av vilka system som förstörts har inte oberoende bekräftats i det tillgängliga materialet.

Iran uppgav sedan att man angripit USA-kopplade positioner i Jordanien, Erbil och Bahrain. Därmed spreds konflikten ytterligare utanför Iran och själva Hormuzsundet. Hur stora skadorna blev och hur många som dödades vid baserna är fortfarande oklart. 13

Tankerattacken skärper oron för sjöfarten

Den tydligaste internationella följden är att handelsfartyg åter hamnat i skottlinjen. Den 1 september träffades två supertankers som transporterade saudisk olja av okända projektiler när de var på väg genom Hormuzsundet. Den saudiskflaggade tankern Sidr, som drivs av rederiet Bahri, träffades enligt uppgifter nära Oman. En annan tanker, den liberiaflaggade Senegal Prosperity, rapporterades också ha träffats. 2157

Saudiarabien lägger ansvaret för attacken mot Sidr på Iran. Två filippinska besättningsmedlemmar rapporterades ha dödats. Det är däremot viktigt att skilja mellan den saudiska anklagelsen och vad som är självständigt fastställt: Irans ansvar för just denna attack är ännu inte oberoende bekräftat.

Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Gulfstaternas samarbetsråd, GCC, fördömde attacken. De beskrev den som ett hot mot den fria sjöfarten, internationell rätt och den globala energiförsörjningen och krävde att upptrappningen stoppas. 3213

Två helt olika berättelser

Washington framställer Larak-anfallet och de efterföljande attackerna som nödvändiga åtgärder för att skydda handelsfartyg och hindra Iran från att lägga ut nya minor i sundet.

Teheran beskriver USA:s angrepp som ett olagligt angrepp som kräver vedergällning. Iranska företrädare har i sin tur hävdat att deras attacker riktats mot amerikanska militära mål och varit ett svar på USA:s agerande.

Oberoende rapportering stöder att attackerna har ägt rum, men räcker inte för att fastställa parternas fulla avsikter, den totala omfattningen av skadorna eller de samlade dödstalen. 34

Tecken på en hårdare linje i Iran – men ingen bekräftad kursändring

Det finns rapporter om att mer hårdföra krafter i Iran vill gå från vedergällningsattacker till förebyggande angrepp. Diskussionen har bland annat kopplats till kommentarer från Nour News och politikern Mahmoud Nabavian.

Underlaget räcker dock inte för att slå fast att Irans högste ledare, Mojtaba Khamenei, har beslutat om en definitiv förändring av landets strategi. Det är därför för tidigt att beskriva debatten som en bekräftad politisk kursändring.

”Trump Strait” – ett förslag, inte ett nytt namn

Trump ska också ha föreslagit att Hormuzsundet skulle döpas om till ”Trump Strait”. Det finns inte tillräckligt tillförlitliga belägg för att namnet skulle vara officiellt eller på väg att ersätta det nuvarande geografiska namnet.

Tills vidare bör uttrycket därför ses som ett rapporterat förslag eller ett retoriskt utspel – inte som en juridisk eller geografisk förändring.