Kinas solkapacitet passerar kol – men kolet dominerar fortfarande elproduktionen

Kinas solindustri har passerat en symboliskt viktig gräns. Vid slutet av juli 2026 hade landets installerade solcellskapacitet nått omkring 1 286 gigawatt (GW) – precis över de ungefär 1 285 GW som fanns i kolkraft. Solkraft blev därmed för första gången Kinas största kraftslag räknat i installerad kapacitet. 12

Det betyder däremot inte att solkraft redan har gått om kol i den faktiska elproduktionen. Skillnaden är viktig: installerad kapacitet mäter hur mycket anläggningarna maximalt kan producera, medan elproduktion mäter hur mycket el som faktiskt levereras. Solceller producerar bara när solen skiner och påverkas av väderförhållanden. Kolkraftverk kan däremot köras dygnet runt och vid behov. 1

Siffrorna bakom skiftet

Skillnaden mellan sol och kol var bara omkring 1 GW, men själva övergången säger mer än den snäva marginalen. Solkraft stod för cirka 31,5 procent av Kinas totala installerade elproduktionskapacitet, efter år av snabb utbyggnad av både stora solparker och distribuerade anläggningar, exempelvis solceller på tak. 23

Även den faktiska solkraftsproduktionen fortsatte att öka. Under årets första sju månader steg den med 15,5 procent jämfört med samma period året innan, till 802,4 terawattimmar (TWh). Det motsvarade ungefär en åttondel, eller omkring 13 procent, av landets elproduktion beroende på vilken jämförelse som används. 410

Det är därför viktigt att skilja mellan tre mått:

• Installerad kapacitet är den maximala nominella effekten hos kraftanläggningarna.
• Elproduktion är den mängd el som faktiskt produceras.
• Utnyttjandegrad och planerbarhet avgör hur tillförlitligt elen finns tillgänglig när den behövs.

Solkraften har alltså den största installerade flottan, medan kolkraften fortfarande har en central roll för stabil elförsörjning, effekttoppar och balansering av elsystemet.

Varför gick solkraften om kol?

Kinas solkapacitet har vuxit genom en kombination av storskaliga solprojekt, utbyggnad av takbaserade anläggningar och investeringar som under lång tid stöddes av energipolitiken. Solparker kan byggas relativt snabbt, och den samlade effekten av mycket höga installationstakter gjorde till slut att solkapaciteten passerade kolkraftens kapacitet. 13

Det innebär en strukturell förändring av Kinas energimix. En solcellsanläggning producerar visserligen bara när förhållandena är gynnsamma, men en flotta av den här storleken kan minska hur mycket kolkraft som behöver köras under soliga perioder. Om elnätet kan ta emot och överföra produktionen kan det på sikt också pressa ned kolkraftens utnyttjandegrad.

Utbyggnaden bromsade kraftigt efter policyförändringen

Milstolpen inträffade samtidigt som takten i nya solinstallationer hade mattats av kraftigt. Under första halvåret 2026 installerade Kina 72,07 GW ny solkapacitet – en nedgång på 66 procent jämfört med samma period 2025. Jämförelsen påverkas av att utvecklare skyndade sig att ansluta projekt innan nya regler för ersättning till förnybar el började gälla.

I juli kom en tillfällig återhämtning. Då tillkom 14,08 GW solkapacitet, omkring 28 procent mer än i juli 2025. Totalt hade Kina ändå installerat cirka 86,15 GW under årets första sju månader, vilket var ungefär 61 procent mindre än året före.

Utvecklingen pekar snarare på en marknadsanpassning än på att efterfrågan på solkraft plötsligt har försvunnit. Många projekt tidigareläggs när regler ändras, vilket skapar en ovanligt hög jämförelsebas. När den tillfälliga rusningen är över måste nya projekt bedömas utifrån tuffare kommersiella villkor.

Marknadspriser gör nya projekt svårare att finansiera

Kinas reformer av förnybar energi har flyttat nya vind- och solprojekt från garanterad, fast ersättning till mer marknadsbaserade elpriser. Det ökar exponeringen mot variationer på grossistmarknaden och gör projektens framtida intäkter mindre förutsägbara – särskilt för mindre solanläggningar. 17

För investerare blir faktorer som följande allt viktigare:

• kvaliteten på projektets nätanslutning;
• lokala elpriser och marknadsregler;
• risken för att produktion måste begränsas, så kallad nedreglering eller curtailment;
• tillgång till batterier eller flexibel elanvändning; och
• projektutvecklarens eller de avtalade köparnas finansiella styrka.

Det gynnar projekt som kan leverera el där och när den behövs, snarare än anläggningar som främst byggs för att uppfylla kvantitativa utbyggnadsmål. Samtidigt ökar pressen på utvecklare och tillverkare som har varit beroende av snabb volymtillväxt och förutsägbara intäkter.

Elnätet blir nästa flaskhals

Kinas solrekord synliggör en grundläggande begränsning i energiomställningen: det är enklare att lägga till produktionskapacitet än att integrera den i elsystemet.

Data om bortreglerad eller outnyttjad el illustrerar problemet. Mellan januari och juni 2026 kunde Kina inte ta emot eller använda 360 TWh ren el, en ökning med 49 procent jämfört med samma period året innan. Uppgifterna bygger på rapportering baserad på analyser från Global Energy Monitor och Centre for Research on Energy and Clean Air.

Sådan nedreglering kan uppstå när den förnybara produktionen överstiger den lokala efterfrågan, överföringskapaciteten eller elnätets förmåga att balansera produktion och konsumtion. Fler solpaneler leder därför inte automatiskt till lika mycket mer användbar el hos konsumenterna.

De praktiska prioriteringarna flyttas därmed mot:

• starkare överföringsnät över långa avstånd;
• batterier och andra energilager;
• flexibel elanvändning i industri och hushåll;
• bättre regionala elmarknader; och
• kraftslag som kan bidra med stabil effekt när solproduktionen faller.

Innan dessa system byggs ut kommer kolkraft sannolikt att förbli värdefull, även om dess andel av den nya kapaciteten minskar.

Vad innebär skiftet för kolkraften?

Att solkraften passerar kol i installerad kapacitet är en tydlig signal om att riktningen för Kinas kraftutbyggnad har förändrats. Nya investeringar går i allt högre grad till förnybar energi, och stigande solproduktion kan ersätta en del kolkraft när solljus och nätförhållanden tillåter det.

Men kolkraftens betydelse kan inte bedömas utifrån kapacitet ensam. Kolkraftverk levererar planerbar el och kan köras när solkraften inte producerar. För att ersätta dessa funktioner krävs en kombination av överföringsnät, lagring, efterfrågeflexibilitet, vattenkraft, kärnkraft och andra flexibla resurser.

På kort sikt handlar utvecklingen därför om samexistens: solkraften blir det största kraftslaget räknat i installerad kapacitet, medan kolkraften fortfarande är en viktig källa till tillförlitlig el. Den långsiktiga utfasningen av kol kommer att avgöras mindre av hur många solpaneler Kina kan installera och mer av hur pålitligt landets elsystem kan använda produktionen.

Konsekvenser för solindustrin och globala leveranskedjor

Den svagare inhemska projektmarknaden skapar en besvärlig omställning för Kinas solcellstillverkare. Långsammare projektutbyggnad, överkapacitet och hård priskonkurrens kan pressa marginalerna i hela tillverkningskedjan. Bedömare har kopplat Kinas policyförändring till en väntad inbromsning i solutbyggnaden och fortsatta problem för tillverkare som redan brottas med överproduktion.

Pressen kan få globala följder. Om kinesiska producenter konkurrerar mer aggressivt om exportaffärer kan lägre priser på solcellsmoduler bidra till mer solutbyggnad på andra marknader. Samtidigt kan långvarigt överutbud påskynda fabriksnedläggningar, konsolidering och utslagning av mindre konkurrenskraftiga företag.

För investerare är slutsatsen därför inte bara att solkraften har vunnit kapacitetskampen mot kol. Kinas solsektor går in i en mer marknadsstyrd fas samtidigt som den installerade flottan blir systemviktigt stor. De företag och projekt som lyckas bäst blir sannolikt de som kan hantera prisrisk, säkra nätanslutning och omvandla väderberoende produktion till mer tillförlitlig el.

Slutsatsen

Att Kinas solkapacitet passerade kol i juli 2026 är en historisk milstolpe för den förnybara utbyggnaden – men ännu inte en berättelse om att kolkraften har ersatts. Solproduktionen ökar snabbt, samtidigt som nyinstallationerna har bromsat kraftigt efter reformen av ersättningssystemet.

Nästa avgörande steg blir att bygga ut elnät, energilager och marknadsinfrastruktur så att Kinas rekordstora solkapacitet kan omsättas i en större andel tillförlitlig el.