Därför föll obligationer och aktier samtidigt när olje- och ränteoron steg

Det som skedde var en bred omprissättning av risk – inte en börskrasch med en enda förklaring. Förnyade strider mellan USA och Iran drev upp oljepriset och ökade risken för att inflationen skulle bita sig fast. Samtidigt ville investerare ha bättre betalt för att låna ut pengar till stater, eftersom växande lånebehov, försvarsutgifter och räntekostnader ökade oron för de offentliga finanserna. Resultatet blev fallande obligationspriser, stigande räntor och press på aktiemarknaderna. 249

Oljepriset satte igång kedjereaktionen

Den viktigaste länken mellan geopolitiken och finansmarknaderna var energin. Nya amerikanska angrepp och risken för störningar kring Hormuzsundet väckte liv i farhågorna om minskad oljeförsörjning. Råoljan steg då till den högsta nivån på fem veckor under handeln den 1–2 september. Dyrare energi kan slå igenom i transport-, produktions- och hushållskostnader och göra det svårare för centralbankerna att få ner inflationen till målet. 917

Det förändrade också bilden av räntorna. I stället för att främst räkna med räntesänkningar började marknaden prisa in en större risk för att Federal Reserve och andra centralbanker måste hålla räntorna höga längre – eller höja dem – för att dämpa ett nytt inflationstryck. Reuters rapporterade att inflationen i euroområdet steg över 3 procent i augusti när energikostnaderna ökade, samtidigt som marknaden i högre grad började räkna med en möjlig amerikansk räntehöjning.

Därför steg obligationsräntorna världen över

Obligationspriser och räntor rör sig i motsatt riktning. När investerare säljer statsobligationer sjunker priset och räntan stiger. Räntan visar vilken avkastning investerare kräver för att låna ut pengar till staten – och fungerar därför också som en viktig signal om högre finansieringskostnader i ekonomin.

Omprissättningen blev global:

• Räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen nådde omkring 4,8 procent, den högsta nivån under den aktuella rapportperioden och nära en flerårshögsta. 910
• Räntan på Japans tioåriga statsobligation nådde 3 procent för första gången sedan 1996. 210
• Tysklands tioårsränta nådde den högsta nivån på ungefär 15 år, medan Storbritanniens 30-årsränta steg till den högsta nivån sedan 1998. 1012

Inflationen var dock bara en del av förklaringen. Investerare oroade sig också för hur mycket statlig upplåning som krävs för att finansiera budgetunderskott, försvarsutgifter och växande räntebetalningar. När stora mängder nya obligationer ska säljas kan stater behöva erbjuda högre ränta för att locka köpare – särskilt när inflations- och den politiska risken redan är förhöjd. 24

Därför följde aktierna efter obligationerna

Högre statsräntor konkurrerar med aktier om investerarnas kapital och höjer den diskonteringsränta som används för att värdera framtida företagsvinster. Effekten blir störst för tillväxtbolag, eftersom en större del av deras förväntade vinster ligger flera år fram i tiden. När diskonteringsräntan stiger blir dessa framtida kassaflöden mindre värda i dagens aktiekurser.

Det syntes tydligt på Wall Street. S&P 500 föll omkring 0,7 procent för tredje handelsdagen i rad, medan Nasdaq 100 sjönk 1,3 procent. Teknikaktier hörde till de tydliga förlorarna och Nvidia föll 1,5 procent under den session som Bloomberg rapporterade om. 1920

Samma mönster syntes i Asien. Den 2 september föll Japans Nikkei 225 med 3 procent, Sydkoreas Kospi tappade 3,6 procent och Hongkongs Hang Seng sjönk 0,8 procent. SoftBank, som investerar i OpenAI, föll 6,3 procent. Samsung Electronics backade 3,3 procent och SK Hynix föll 3,5 procent. 18

Europa påverkades av samma kombination av högre oljepris, stigande obligationsräntor och förväntningar om stramare penningpolitik. Det alleuropeiska indexet STOXX 600 föll 0,99 procent under en av de rapporterade handelsdagarna, samtidigt som den tyska tioårsräntan steg när inflationsutsikterna försämrades. 8

Vad betyder detta för AI-investeringar?

Utförsäljningen visar inte att efterfrågan på artificiell intelligens plötsligt har försvunnit. Däremot visar den varför AI-bolag och AI-relaterade projekt kan vara känsliga för räntor.

Tillväxtföretag värderas ofta utifrån sin förväntade expansion långt fram i tiden. Högre långräntor kan därför pressa värderingarna även när bolagens operativa utsikter är oförändrade. Högre räntor höjer också tröskeln för kapitalintensiva projekt som datacenter, halvledarfabriker och annan AI-infrastruktur.

Det skapar två separata risker: investerare kan bli beredda att betala mindre för framtida tillväxt, samtidigt som företagen får dyrare finansiering för de investeringar som ska skapa tillväxten. Marknadsreaktionen handlar därför främst om värderingar och finansieringskostnader – inte om ett bevis på att den underliggande AI-cykeln är över.

Effekter på bolån, företag och hushåll

Statsobligationsräntor påverkar lånekostnaderna i hela ekonomin. Räntan på amerikanska statsobligationer fungerar som ett viktigt riktmärke för företagsobligationer och annan finansiering, och den tioåriga amerikanska statsräntan är även nära kopplad till bolåneräntor. 10

Om räntorna förblir höga kan företag skjuta upp investeringar, hushåll få svårare att klara bolån och konsumenter dra ner på sin konsumtion. Det skapar en besvärlig kombination: energipriserna kan hålla inflationen uppe samtidigt som stramare finansiella villkor bromsar tillväxten. Risken liknar ett stagflationstryck, även om den tillgängliga rapporteringen inte visar att ett sådant utfall är säkert. 45

G20-konflikterna förstärkte bilden – men utlöste inte raset ensamma

Finansministrarnas och centralbankschefernas G20-möte ägde rum mot samma bakgrund av hög skuldsättning, inflation, krig och stigande lånekostnader. Ordförandelandets uttalande antogs av alla närvarande medlemmar utom Kina, som motsatte sig flera avsnitt.

Rapporteringen från mötet beskrev också oenighet om statsskulder, globala obalanser, tillväxt, ekonomiska åtgärder mot Iran och Rysslands deltagande.

De diplomatiska motsättningarna var inte i sig den mekaniska utlösaren för obligationsraset. Deras betydelse låg snarare i att de visade hur svårt det kan bli för de stora ekonomierna att samordna ett svar på samtidiga energi-, skuld- och inflationschocker.

Den större marknadsbilden

Den viktigaste frågan framåt är om oljechocken klingar av snabbt eller börjar påverka inflationsförväntningarna mer varaktigt. Om energipriserna faller tillbaka och förväntningarna på räntehöjningar försvinner kan pressen på obligationer och tillväxtaktier minska. Om oljepriset däremot förblir högt samtidigt som staterna fortsätter att låna stora belopp kan räntorna hålla sig uppe även när ekonomin bromsar in.

Det var denna marknadsmiljö investerarna reagerade på: räntor som väntas ligga högt längre, större finanspolitisk risk och högre volatilitet mellan tillgångsslag. Obligationer pressas av stigande räntor, långsiktigt värderade tillväxt- och AI-aktier drabbas av lägre värderingar och hushåll samt företag får dyrare finansiering. Den globala nedgången var därför mindre ett omdöme om en enskild sektor än en varning om att kostnaden för pengar – och kostnaden för geopolitisk risk – höll på att ställas upp.