Så har världsekonomin klarat sex månader av Iran-kriget

Sex månader efter att USA och Israel inledde militära operationer mot Iran den 28 februari har världsekonomin visat sig mer anpassningsbar än de mörkaste prognoserna antydde. Men ekonomin är inte tillbaka i normalläge. Bilden präglas av långsammare tillväxt, högre energikostnader och en återhämtning som i allt högre grad bärs upp av amerikansk konsumtion och investeringsvågen kring artificiell intelligens, AI. 517

Ingen global recession – men svagare tillväxt

Internationella valutafonden, IMF, räknar i sin juliprognos med en global tillväxt på 3,0 procent 2026. Det är lägre än genomsnittet på 3,5 procent 2024 och 2025. IMF väntar sig att tillväxten stiger till 3,4 procent 2027, men nedjusteringen på kort sikt visar att energichocken har haft ett tydligt pris.

Samtidigt bedömer IMF att den globala inflationen stiger från 4,1 procent 2025 till 4,7 procent 2026. Kriget har därmed bromsat den bredare trend mot lägre inflation som hade etablerats.

Kombinationen av fortsatt expansion, svagare tillväxt och högre inflation förklarar varför ekonomin framstår som motståndskraftig – men inte stark.

USA håller uppe efterfrågan

BNP bromsar, medan hushållen fortsätter att spendera

USA:s reala BNP ökade i en årstakt på 1,5 procent under andra kvartalet, vilket var lägre än ekonomernas förväntningar enligt Reuters. Importen drog ned den samlade BNP-siffran och dolde därmed en starkare utveckling i den inhemska ekonomin. 22

Hushållens konsumtion, som står för mer än två tredjedelar av USA:s ekonomiska aktivitet, ökade samtidigt i en årstakt på 3,2 procent. Under första kvartalet var ökningen bara 0,5 procent. 22

Skillnaden är central: USA har inte slutat växa, men tillväxten bärs i högre grad av inhemsk efterfrågan än av en bred uppgång i hela ekonomin.

AI-investeringar ger ekonomin ett viktigt stöd

Företagens investeringar i utrustning ökade i en årstakt på 15,2 procent under andra kvartalet. Bolagen fortsatte att investera i datorkapacitet, chip och datacenter kopplade till AI-utbyggnaden. 22

IMF bedömer att den accelererande efterfrågan i den globala teknikcykeln delvis har motverkat effekterna av den energichock som kriget orsakat. AI-investeringarna stöder också amerikanska företagsvinster och hushållens konsumtion, samtidigt som andra länder bygger ut datacenter och kapacitet för AI-hårdvara. 17

Stödet är betydande, men innebär också en koncentrationsrisk. Om den förväntade avkastningen på AI-infrastruktur uteblir kan samma sektor som nu stöder investeringar, vinster och marknader i stället bli en källa till svaghet. IMF har pekat ut en möjlig korrigering av marknadens AI-förväntningar som en risk på nedsidan.

Finansmarknaderna återhämtade sig snabbare än ekonomin

Marknaderna reagerade kraftigt när attackerna inleddes: oljepriset steg, räntorna ökade och börserna föll. I slutet av augusti hade de stora amerikanska indexen däremot återhämtat sig tydligt från bottennivåerna i slutet av mars. Dow Jones hade stigit nästan 19 procent, S&P 500 nästan 22 procent och Nasdaq 27 procent. Teknikaktier hörde till de största vinnarna. 7

Återhämtningen visar att investerare i stor utsträckning har blickat förbi den första chocken och i stället fokuserat på företagens vinster, AI-efterfrågan och möjligheten att energistörningarna förblir begränsade. Det betyder inte att hushåll och företag har upplevt samma återhämtning. Högre bränsle- och transportkostnader påverkar fortfarande konsumenterna, och bristen på raffinerade drivmedel har varit särskilt störande. 14

Oljan har fallit från toppen – men är fortfarande dyr

Brentoljan steg kortvarigt över 120 dollar per fat i april. I slutet av augusti låg priset ungefär en tredjedel under apriltoppen, men fortfarande nästan 20 procent över nivån före kriget. 28

Det är marknadens centrala kompromiss: alternativa rutter, omdirigerade transporter och lager har förhindrat det mest extrema prisscenariot, men försörjningssystemet är fortsatt skadat. Före kriget transporterades omkring 18 miljoner fat råolja och raffinerade oljeprodukter per dag genom Hormuzsundet. Reuters rapporterade att flödena hade sjunkit till 4,8 miljoner fat per dag i juli och i genomsnitt låg runt 2 miljoner fat per dag i augusti.

Störningarna gäller dessutom mer än råolja. Europeiska dieselpriser hade stigit med över 70 procent sedan krigsutbrottet, medan amerikanska bensinpriser hade ökat med 60 procent enligt Reuters jämförelse. 4

Internationella energiorganet IEA räknar med att det globala oljeutbudet minskar med 4,3 miljoner fat per dag, eller omkring 4 procent, under 2026. Hormuzsundets stängning och attacker mot regional infrastruktur fortsätter att begränsa exporten.

Inflationen är fortfarande centralbankernas huvudproblem

Energichocken har gjort det svårare för centralbankerna att hantera en svagare tillväxt. Räntesänkningar skulle kunna stötta efterfrågan, men riskerar att förlänga prispressen när bränslekostnader och inflationsförväntningar redan är höga. En stram penningpolitik kan däremot hålla tillbaka inflationen, men samtidigt förvärra avmattningen.

Den amerikanska PCE-inflationen – det prisindex som Federal Reserve helst använder för att bedöma inflationen – kom in något högre än väntat i slutet av augusti. Den totala PCE-inflationen var 3,7 procent på årsbasis och kärninflationen 3,3 procent. Båda nivåerna låg över centralbankens mål på 2 procent. 18

Det lämnar beslutsfattarna inför en situation som liknar stagflation: svagare tillväxt talar för lättnader, medan inflation över målet talar för försiktighet.

Därför kan motståndskraften snart sättas på prov

Alternativa vägar runt Hormuz har begränsningar

Strategiska oljelager, pipelines och alternativa exportterminaler kan mildra ett tillfälligt avbrott. Men de kan inte fullt ut ersätta en transportkorridor som normalt hanterar omkring en femtedel av världens olje- och LNG-leveranser. Regeringar har lyckats omdirigera vissa transporter, men ju längre begränsningarna består, desto mer töms lagren och desto dyrare blir alternativen. 5

IEA har redan rapporterat om minskad regional export och sänkta prognoser för årets återstående månader. Reuters har också rapporterat att de globala oljelagren har minskat kraftigt sedan konflikten började.

Europa pressas hårdare av energikostnaderna

Energiimporterande ekonomier är särskilt utsatta. Högre priser på olja, gas och raffinerade bränslen ökar importkostnaderna och minskar samtidigt hushållens och industrins köpkraft. Som svar på detta skyndar regeringar i Europa och Asien på investeringar i förnybar energi för att minska beroendet av importerade fossila bränslen.

Omställningen kan stärka energisäkerheten på längre sikt, men den tar inte bort kostnaderna av en långvarig störning här och nu.

AI kan gå från stötdämpare till sårbarhet

AI-investeringarna bidrar just nu till att motverka svagare aktivitet. Men investeringscykeln bygger på att företagen till slut får avkastning på de chip, datacenter och den datorkapacitet som byggs ut. De prognoser som ligger till grund för utsikterna pekar ut en omvärdering av AI-förväntningarna som en risk – de slår inte fast att en sådan korrigering kommer att inträffa.

Den praktiska slutsatsen är att världsekonomin samtidigt lutar sig mot en kraftfull men koncentrerad källa till efterfrågan och hanterar en ovanligt hårt pressad energiförsörjning.

Slutsatsen

Världsekonomin har hittills undvikit recession eftersom flera stötdämpare fungerade samtidigt: amerikanska hushåll fortsatte att konsumera, AI-relaterade företagsinvesteringar tog fart, marknaderna återhämtade sig och en del oljeleveranser kunde styras om. Men dessa stötdämpare har minskat den omedelbara chocken – de har inte löst grundproblemet.

De viktigaste indikatorerna pekar nu mot en smal balansgång: USA:s BNP växer fortfarande, konsumtionen stöder aktiviteten, AI driver investeringar och börserna har återhämtat sig – men den globala tillväxten är långsammare, inflationen högre och störningarna i Hormuzsundet tömmer lagren. Om begränsningarna i sundet fortsätter eller avkastningen på AI-investeringarna blir en besvikelse kan den motståndskraft som synts under de första sex månaderna bli betydligt svårare att upprätthålla.