USA–Iran-konflikten trappas upp efter attackerna mot Larak och baser i Jordanien

Den senaste upptrappningen kom efter ungefär en månads uppehåll i USA:s direkta militära angrepp mot Iran. Den 30 augusti slog amerikanska styrkor till mot två iranska raketramper på ön Larak, nära Hormuzsundet. Dagen därpå sade Irans islamiska revolutionsgarde, IRGC, att man hade genomfört en kombinerad robot- och drönaroperation mot baserna King Hussein och Al Azraq – även kallad Muwaffaq Salti – i Jordanien. 1417

Händelseförloppet är relativt tydligt. Däremot råder det betydligt större osäkerhet kring skadorna och antalet dödsoffer.

Vad hände på Larak?

USA:s centralkommando, CENTCOM, sade att amerikanska styrkor förstörde två IRGC-ramper på Larak efter att ha observerat personal som förberedde raketer lastade med sjöminor för avfyrning mot Hormuzsundet. Enligt USA var attacken en åtgärd för att skydda den kommersiella sjöfarten genom sundet. 611

Det var, enligt den rapportering som fanns tillgänglig då, den första kända amerikanska militära insatsen mot Iran sedan slutet av juli. 1314 Attacken kom efter att Washington sagt att en kommersiell sjöfartsled hade rensats från minor. President Donald Trump varnade samtidigt för att varje fartyg som försökte placera ut nya minor skulle förstöras. 13

Iran fördömde attacken och lovade vedergällning. Iranska statsmedier rapporterade att soldater och civila dödades eller skadades, men det tillgängliga materialet ger inget oberoende och exakt dödstal. 1011

Vad hävdade Iran om attacken i Jordanien?

IRGC sade att dess flyg- och rymdstyrkor angrep baserna King Hussein och Al Azraq med ballistiska robotar och drönare. Enligt iranska rapporter var teknisk utrustning, underhållsanläggningar och områden där stridsflyg stod placerade bland målen. IRGC hävdade också att attacken orsakade omfattande skador. 1012

Iran beskrev angreppet som ett svar på attacken mot Larak. Reuters rapporterade också IRGC:s uppgift att de två amerikanska baserna angreps med ballistiska robotar som vedergällning för USA:s operation. 17

Påståendena har inte bekräftats oberoende i den rapportering som ligger till grund för denna artikel. Den tydligaste offentliga bedömningen från försvarshåll var mer begränsad: Jordaniens väpnade styrkor sade att luftförsvaret hade skjutit ned åtta iranska robotar, medan en amerikansk källa som Fox News hänvisade till uppgav att nästan alla inkommande robotar hade fångats upp och att inga betydande träffar hade rapporterats. 2919

Det finns alltså en tydlig skillnad mellan Irans beskrivning av omfattande skador och de jordanska samt USA-nära uppgifterna om framgångsrika nedskjutningar och begränsad påverkan. Den granskade rapporteringen ger ingen bekräftad bild av eventuella dödsoffer på baserna.

Därför är Hormuzsundet konfliktens nav

Larak ligger nära den östra delen av Hormuzsundet. Det gör uppgifterna om att ramperna skulle ha använts i en minoperation strategiskt betydelsefulla. Washington har framställt attacken som ett svar på ett nära förestående hot mot sjöfarten, medan Teheran ser den som en del av en bredare amerikansk militär och ekonomisk kampanj. 5

Tvisten handlar därför inte bara om två raketramper. Iran har sagt att sundet ska förbli stängt tills USA ändrar sin politik och accepterar villkor kopplade till ett slut på kriget, hävandet av blockaden, avskaffade oljesanktioner och frigivning av frysta iranska tillgångar.

Washington har å sin sida sagt att den marina blockaden kan upprätthållas på obestämd tid och att det ekonomiska trycket mot Teheran kan ökas. De motstridiga positionerna gör Hormuzsundet både till en militär brännpunkt och ett centralt förhandlingsverktyg.

Vilka ekonomiska följder kan konflikten få?

Sjötrafiken genom Hormuz hade redan bromsat kraftigt före den senaste händelsekedjan. Reuters rapporterade att antalet fartyg vid ett tillfälle hade fallit till ensiffriga nivåer. En annan rapport beskrev trafiken som på väg mot ett nästan fullständigt stopp efter ytterligare attacker mot fartyg.

Oljehandeln har börjat prisa in störningarna som potentiellt långvariga snarare än som en kortvarig chock. Reuters rapporterade att oljepriset nådde den högsta nivån på tre veckor efter att Iran sagt att sundet skulle förbli stängt och Washington avvisat en förlängning av vapenvilan.

Hormuzsundet är också viktigt för den globala försörjningen av råolja och naturgas. En långvarig stängning eller en ny minläggningskampanj skulle därför kunna öka pressen på energimarknaderna och den kommersiella sjöfarten. Den tillgängliga rapporteringen fastställer dock ingen tillförlitlig totalsiffra för den globala ekonomiska effekten eller de aktuella LNG-förlusterna. Sådana följder bör därför inte överdrivas.

Varför kan upptrappningen fortsätta?

Den senaste händelsekedjan skapar en situation där båda sidor kan beskriva nästa steg som defensivt. USA kan hävda att nya attacker behövs för att förhindra minläggning och skydda handeln. Iran kan framställa angrepp mot amerikanska baser som vedergällning för attacker på iranskt territorium och som ett sätt att påverka blockaden och sanktionerna.

Risken gäller inte bara de två redan rapporterade händelserna. En framtida robot eller drönare som tar sig igenom luftförsvaret skulle kunna orsaka amerikanska, jordanska eller civila dödsfall. Nya minor eller attacker mot handelsfartyg skulle kunna minska trafiken genom Hormuz ytterligare. En utdragen blockad skulle samtidigt fördjupa energi- och ekonomisk press och minska utrymmet för diplomati.

Den mest försiktiga slutsatsen är därför att attacken mot Larak och det hävdade angreppet i Jordanien markerar ett allvarligt avbrott i den sköra pausen. De bevisar ännu inte omfattningen av de skador som Iran påstår, men visar tydligt att konflikten har breddats – från en tvist om sjöfartssäkerhet till ännu ett direkt utbyte mellan amerikanska och iranska styrkor.