Nato ser inget överhängande ryskt angrepp – men hybridkriget trappas upp

Natos offentliga bedömning är att Rysslands hybridaktiviteter i Europa ökar, men alliansen ser för närvarande inget tecken på ett överhängande konventionellt ryskt angrepp mot något medlemsland. Det betyder inte att risknivån är noll. Nato säger samtidigt att man är vaksam och följer utvecklingen noga.

Varför oron har ökat

Europeiska regeringar och säkerhetstjänster har under de senaste åren kopplat en växande rad händelser till ryska underrättelsetjänster, ombud eller personer som uppges ha agerat på Moskvas uppdrag. Det handlar bland annat om mordbränder och annan sabotageverksamhet, spionage, försök att angripa kritisk infrastruktur, cyberoperationer, desinformation, GPS-störningar samt incidenter med drönare och flygplan.

EU-kommissionen har särskilt pekat på ryska och belarusiska hybrid­hot, däribland kränkningar av luftrum med drönare och stridsflyg samt störning och förfalskning av navigeringssignaler. 117 Den amerikanska kongressens utredningstjänst har beskrivit en kampanj som har ökat både i omfattning och intensitet. 1

Sabotage, sprängladdningar och drönare

De incidenter som driver oron omfattar misstänkta sabotageplaner mot logistik och samhällsviktig infrastruktur, övervakning och cyberaktivitet kring transportleder för militärt stöd till Ukraina samt obehöriga drönare nära känsliga anläggningar.

I Tyskland upptäcktes exempelvis tre drönare med sprängladdningar i eller nära en flygplats, varav en uppges ha befunnit sig nära ett ukrainskt transportflygplan. 46 Polska myndigheter har sagt att de avvärjt rysk­kopplade planer på mordbrand och våld, medan Estland har rapporterat en upptrappning av sabotage, elektronisk krigföring och spionage som landet tillskriver Moskva. 57

Enligt pressuppgifter har antalet dokumenterade eller misstänkta Rysslandskopplade incidenter stigit till omkring 15 i månaden sedan april, jämfört med som mest ungefär tio under många månader sedan 2024. 5 Siffran är dock en uppskattning från underrättelsekällor och tjänstemän – inte en offentligt granskbar Nato-statistik.

En separat kartläggning med koppling till den amerikanska kongressen har registrerat närmare 150 hybridoperationer på Nato-territorium sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sådana sammanställningar innehåller fall där ansvaret misstänks eller har tillskrivits Ryssland. Det är inte samma sak som att alla händelser är rättsligt fastslagna.

Varningarna från Polen och Baltikum

Polens premiärminister Donald Tusk har sagt att landet går in i ”kritiska månader”. Han har också varnat för att en rysk provokation mot vilket Nato-land som helst inte kan uteslutas och tidigare sagt att Ryssland skulle kunna vara kapabelt att angripa ett Natoland inom några månader. 19

Litauens president Gitanas Nausėda har uppgett att underrättelsebedömningar pekar på en möjlig rysk attack mot kritisk infrastruktur i Litauen, de baltiska staterna eller Polen. Det skulle enligt honom kunna handla om begränsade kinetiska operationer mot energi- och transportsystem. 18

Rapporteringen om CIA-chefen John Ratcliffes kontakter med Moskva har samtidigt väckt frågor om amerikanska bedömningar av Rysslands avsikter. Enligt uppgifter varnade Ratcliffe Ryssland för att angripa Natoländer, särskilt Estland, Lettland eller Litauen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har beskrivit den ryska verksamheten som ett allvarligt hybrid­hot och förespråkat ett kraftfullare europeiskt svar. Europeiska länder har bland annat kallat upp ryska ambassadörer, infört samordnade sanktioner och offentligt pekat ut misstänkta aktörer. Frankrike och Storbritannien har exempelvis stött åtgärder mot personer och organisationer som anklagas för rysk underrättelserelaterad cyberverksamhet. 91011

Vad skulle ett test av artikel 5 kunna innebära?

Amerikanska underrättelsebedömningar som rapporterats offentligt beskriver inte i första hand ett omedelbart storskaligt invasionsscenario. I stället nämns flera möjliga sätt för Moskva att testa Natoalliansens sammanhållning:

• omfattande cyberangrepp eller sabotage,
• beväpnade, omärkta grupper som kortvarigt tar kontroll över ett begränsat område,
• en mindre konventionell markoperation mot ett sårbart medlemsland på den östra flanken. 12

Det övergripande syftet skulle i så fall kunna vara att undersöka om Nato verkligen agerar gemensamt när ett mindre medlemsland angrips – och om USA är berett att försvara sina europeiska allierade. Bedömningarna är scenarier för beredskapsplanering, inte bevis för att ett angrepp har beslutats eller är nära förestående. 12

Natos artikel 5 slår fast principen att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot hela alliansen. Bestämmelsen innebär dock inte att varje incident automatiskt leder till samma militära svar; allierade avgör tillsammans vilka åtgärder som krävs.

Moskvas svar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har avvisat anklagelserna om cyberattacker och hybridkrig som grundlösa. Han har sagt att Ryssland inte accepterar anklagelserna och att de återkommande framförs utan att bevis presenteras. Moskva har konsekvent förnekat inblandning i de bredare sabotageanklagelserna. 101112

Det innebär att bilden av en rysk kampanj i många fall fortfarande bygger på offentliga uttalanden från europeiska regeringar och underrättelsetjänster, snarare än på rättsligt prövade fastställanden. Samtidigt har Nato beskrivit aktiviteterna som en intensifierad kampanj på allierat territorium, inklusive sabotage, våld, cyber- och elektronisk påverkan samt desinformation.

Har stödet till Ukraina försvagats?

Det finns hittills inte tillräckliga belägg för att den misstänkta kampanjen har uppnått sitt förmodade strategiska mål: att bryta Europas stöd till Ukraina. Polen och de baltiska länderna hör fortfarande till Ukrainas tydligaste stödjare.

I stället har incidenterna använts som argument för starkare avskräckning, bättre motståndskraft och ökat skydd av transportlederna för militärt stöd till Kyiv. Hybridoperationerna kan skapa kostnader, osäkerhet och politisk press, men det finns inget tydligt stöd för att de hittills har försvagat de östra Natoländernas vilja att fortsätta stödja Ukraina. 356