Rysslands drönaroffensiv mot Ukraina nådde nya nivåer i augusti

Veckan som slutade den 30 augusti 2026 blev en av de mest intensiva perioderna hittills i det långräckviddiga luftkriget mellan Ryssland och Ukraina. Ryssland höll trycket uppe mot Kyiv och andra ukrainska regioner, medan Ukraina slog allt djupare mot rysk logistik, energiförsörjning och kommersiell infrastruktur.

De mest uppmärksammade siffrorna kommer från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Han uppgav att Ryssland under veckan skickade nära 2 000 attackdrönare, över 1 600 styrda bomber och 31 robotar mot Ukraina. Bland robotarna fanns enligt uppgifterna ballistiska robotar av nordkoreanskt ursprung. Siffrorna är inte en oberoende, internationellt granskad sammanställning och bör därför läsas med det förbehållet. 6913

Kyiv under nästan konstant attack

Ryska drönare och robotar riktades upprepade gånger mot Kyiv och områdena runt huvudstaden från den 27 augusti. Flyglarm, explosioner och aktivitet från luftförsvaret fortsatte både dagtid och nattetid. Det handlade därmed inte om ett enskilt nattligt anfall, utan om en utdragen kampanj som höll civilbefolkningen under ständig press. 6914

Även andra delar av Ukraina drabbades. Tidigare i augusti rapporterade ukrainska myndigheter om attacker med drönare, glidbomber och ballistiska robotar mot flera regioner. Ukrainas myndigheter har dessutom pekat ut nordkoreanska KN-23-robotar bland de vapen som Ryssland använt mot ukrainska städer. 1512

38 döda i Myla

Den dödligaste enskilda händelsen inträffade den 28 augusti i Myla, väster om Kyiv. En rysk drönare träffade en anläggning som enligt ukrainska myndigheter innehöll granater, minor, annan ammunition och drönare. Träffen utlöste en omfattande brand och sekundära explosioner som spred sig till bostäder och andra byggnader i närheten.

Dödssiffran steg senare till 38 personer. Ytterligare 20 skadades och fyra saknades enligt den senast tillgängliga rapporteringen. Ett stort antal byggnader skadades och hundratals människor evakuerades. 11

En separat rapport uppgav att en tvåårig flicka dödades under de nästan oavbrutna attackerna mot Kyiv. De tillgängliga uppgifterna visar dock inte att hennes död var direkt kopplad till explosionerna i Myla.

Händelsen har också väckt frågor om varför ammunition förvarades nära civila områden. Ukraina har meddelat att en utredning ska genomföras. Ryssland hävdar samtidigt att målet var en anläggning kopplad till Ukrainas långräckviddiga drönarkapacitet. Anläggningens exakta funktion och hur ammunitionen förvarades är fortsatt omstridda frågor.

Ryssland varnar för attacker mot Ukrainas energisystem

Den 30 augusti sade Rysslands försvarsdepartement att landet förberedde storskaliga attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur. Moskva beskrev planerna som ett svar på ukrainska attacker mot ryska civila mål samt bränsle- och energianläggningar.

Uttalandet var ett hot om en möjlig upptrappning, inte ett bevis på att den aviserade kampanjen redan hade genomförts. Om attackerna blir långvariga kan de få särskilt stora konsekvenser inför vintern, då el-, värme- och bränsleförsörjningen är avgörande för civilbefolkningen.

Ukraina slår mot rysk logistik och handel

Ukraina riktade samtidigt fler attacker mot de system som håller den ryska krigsekonomin igång. Målen omfattade raffinaderier, industriföretag, hamnar och stora logistiknätverk.

Drönare träffade eller orsakade bränder vid anläggningar kopplade till Wildberries, Rysslands största nätåterförsäljare, och Ozon, landets näst största. Ozon uppgav att flera logistikcentraler i södra Ryssland hade drabbats. En separat attack ledde till att ett Ozon-komplex i Ufa tillfälligt stängdes.

Ukraina har beskrivit företagens distributionsnät som en del av infrastrukturen bakom den ryska krigsinsatsen. Moskva och företagen själva har avvisat den beskrivningen. Attackerna visar ändå att ukrainska långdistansdrönare används mot kommersiella distributionssystem långt från fronten.

Ryska myndigheter rapporterade också dödsfall efter ukrainska drönarattacker i Ryssland och i ryskockuperade delar av Ukraina. Reuters rapporterade minst tio döda i attacker den 22 augusti, medan andra attacker senare under månaden hade andra rapporterade dödstal.

Raffinaderierna blir centrala mål

Ukrainska drönare hade redan i slutet av juli träffat raffinaderier och logistikmål i Perm, Rjazan, Taganrog och på Krim. Kampanjen fortsatte in i augusti och kopplades i rapporteringen till bränder, produktionsstopp och bränslebrist i delar av Ryssland.

En rapport den 29 augusti uppgav att den ryska bensinproduktionen hade sjunkit till omkring 70 procent av den inhemska förbrukningen efter störningar vid raffinaderier. Uppgiften kom från branschkällor och är inte oberoende fastställd i det tillgängliga materialet. Den bör därför ses som en rapporterad uppskattning, inte som ett bekräftat nationellt totalvärde.

Samma försiktighet behövs kring uppgiften att Ukraina ska öka sina långdistansattacker från omkring 300 till 1 000 drönare per dag. Det handlar om ett mål eller ett politiskt beslut som Zelenskyj beskrivit – inte om en bevisad operativ kapacitet.

Ett allt mer industrialiserat drönarkrig

Veckans attacker pekar på tre tydliga förändringar i luftkriget:

1. Mängden vapen har blivit ett vapen i sig. Rysslands rapporterade användning av tusentals drönare och bomber på en enda vecka är utformad för att överbelasta luftförsvaret och hålla civilbefolkningen under långvarigt hot. 613
2. Målen flyttas djupare in i ekonomin. Ukrainas attacker mot raffinaderier, lager och nätbutikers distributionscentraler syftar till att störa logistik och bränsleförsörjning – inte bara militära positioner nära fronten.
3. Drönarkriget har blivit en industrifråga. Zelenskyj har sagt att Ukraina nu producerar 10 miljoner drönare per år och siktar på 20 miljoner. Det är uppgifter från Ukrainas president och inte oberoende granskad produktionsstatistik, men de visar ambitionsnivån i Kyiv.

EU stöder denna utveckling. EU-kommissionen uppgav att ytterligare 1 miljard euro betalades ut i juli för ukrainsk drönaranskaffning inom ramen för ett bredare försvarsindustriellt partnerskap mellan EU och Ukraina. Partnerskapet ska också bidra till gemensam produktion av drönare och system som kan bekämpa drönare. 18

Har Ukraina blivit en av Europas ledande militärmakter?

Underlaget stöder en mer avgränsad slutsats: Ukraina har blivit ett allt viktigare europeiskt centrum för expertis inom stridsdrönare, långräckviddiga attacksystem och snabb militär anpassning. Landets krigserfarenhet, uppgivna produktionsmål och växande partnerskap med europeiska länder pekar i den riktningen. 18

Men att utan förbehåll kalla Ukraina en av Europas ledande militärmakter går längre än vad materialet kan bevisa. Drönarproduktion är bara ett mått på militär styrka. Även luftförsvar, personalstyrka, industriell kapacitet, ammunitionslager, stridsflyg, marin förmåga och möjligheten att hålla igång operationer över tid spelar in.

Den tydligaste slutsatsen från veckan är därför mer specifik. Ryssland visade att landet kan upprätthålla en massiv och utdragen attackkampanj mot ukrainska städer. Ukraina visade samtidigt att det kan orsaka kostnader djupt inne i Ryssland genom att slå mot logistik, handelsdistribution och bränsleinfrastruktur. Krigets tyngdpunkt formas i allt högre grad av produktionskapacitet, luftförsvarets uthållighet och förmågan att angripa motståndarens ekonomiska nätverk – inte enbart av läget vid fronten.