Därför blev Mykhailo Fedorov Zelenskyjs främste utmanare under kriget

Mykhailo Fedorovs konflikt med Volodymyr Zelenskyj var mer än följden av ett regeringsskifte. Efter att ha avsatts som försvarsminister använde den tidigare digitaliseringsprofilen ett nio minuter långt videotal för att ifrågasätta regeringens legitimitet under kriget och kräva en väg tillbaka till nationella val. Därmed blev han den mest framträdande interna utmanaren mot Zelenskyj sedan Rysslands fullskaliga invasion. 34

Konflikten kretsar kring tre frågor: hur Ukraina leds under kriget, hur väl det politiska systemet fungerar och när medborgarna åter ska få rösta.

Från digital reformator till försvarsminister

Fedorov förknippades länge med Ukrainas digitala modernisering. Enligt officiellt presidentmaterial arbetade han med att digitalisera offentliga tjänster och processer och var involverad i landets drönarsatsning innan han tog över försvarsportföljen. 18 Regeringskommunikationen beskrev honom också som ansvarig för planeringen av behovet av vapen och drönare, stärkt luftförsvar och inköp av drönare som kunde fånga upp ryska drönare. 17

Det gav Fedorov en ovanlig politisk profil: en teknikfokuserad reformator placerades i en av statens mest pressade krigsinstitutioner. Rapporteringen om hans avsked beskrev honom som både populär och reforminriktad. Beskedet ledde till demonstrationer i Kyiv och andra ukrainska städer, där människor krävde reformer av försvarssektorn och att Fedorov skulle återkomma. 216

De tillgängliga källorna fastställer inte självständigt alla detaljer kring interna konflikter om upphandlingar, granskningar av krigsinsatsen eller relationerna till militära befälhavare. Däremot är den övergripande händelsekedjan tydlig: Fedorov avsattes, protester följde, en efterträdare utsågs och därefter vände han sig direkt till den ukrainska befolkningen. 1210

Fedorovs anklagelser

I sitt tal den 18 augusti hävdade Fedorov att problemet sträckte sig långt bortom ett enskilt departement eller en enda tjänst. Han beskrev det han kallade en ”systemisk styrningskris” och kopplade den till korruption, byråkratiska hinder, bristande förtroende hos allmänheten och oförmåga att snabbt införa innovationer. 51215

Han framställde också Ukrainas militära läge som försämrat och argumenterade för att försvarsbesluten måste fattas mer effektivt och med större ansvar inför allmänheten. Det är viktigt att skilja mellan politiska anklagelser från en tidigare minister och fastställda slutsatser från domstol eller färdigställda officiella utredningar.

Fedorovs utspel fick genomslag eftersom han gjorde en administrativ konflikt till en bredare anklagelse mot regeringen. Hans budskap var att Ukrainas krigsproblem inte bara berodde på situationen vid fronten eller rysk press, utan också på hur makt och offentliga resurser hanterades i Kyiv.

Varför val blev kärnfrågan

Fedorovs mest långtgående krav var att Ukraina skulle hitta en ”laglig, säker och realistisk mekanism” för att återupprätta en full demokratisk process under kriget. Han hävdade att ”demokratin inte får hållas som gisslan av Ryssland” och framställde val som en del av det Ukraina slåss för. 47

Kravet kolliderar direkt med Ukrainas krigstida rättsliga ramverk. Landet höll senast nationella val 2019 och har stått under krigslagar sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022. Ukrainsk lag förbjuder val under krigslagar.

Ett val skulle dessutom kräva lösningar på flera praktiska problem: hur vallokaler ska skyddas mot ryska angrepp, hur soldater och internflyktingar ska kunna rösta, hur ukrainare utomlands ska delta och hur staten ska hantera områden som står under rysk ockupation.

Därför blev valdebatten snabbt större än Fedorovs egen politiska framtid. Den väckte en grundläggande fråga om balansen mellan demokratisk ansvarsutkrävning och de säkerhetskrav som följer av en pågående invasion.

Zelenskyjs svar: Ett val kan splittra landet

Zelenskyj avvisade tanken på val medan de aktiva striderna fortsätter. I uttalanden som rapporterades den 23 augusti sade han att ett val under kriget kunde ”förstöra” landet genom att splittra ukrainarna. Han beskrev också ett val under de nuvarande förhållandena som en politisk ”tsunami”.

Presidentens linje är att kriget måste avslutas och Ukrainas självständighet och suveränitet säkras innan en nationell valrörelse kan genomföras. Enligt Reuters har Zelenskyj samtidigt sagt att han skulle kunna vara beredd att hålla val om Ukrainas allierade kunde bidra till att garantera valets säkerhet.

Fedorovs krav försatte därmed Zelenskyj i ett besvärligt läge. Ett nej till val skyddar den befintliga krigsordningen, men öppnar för anklagelser om att den demokratiska förnyelsen skjuts upp på obestämd tid. Ett ja skulle däremot innebära stora juridiska, administrativa och säkerhetsmässiga risker medan Rysslands attacker fortsätter.

Fick Fedorov brett stöd?

Protesterna efter Fedorovs avsked visade att han hade anhängare och att missnöjet med försvarsledningen och korruptionen var verkligt. Men rapporteringen om hans valkampanj beskrev den som politiskt riskfylld och visade inte på någon tydlig nationell enighet om att hålla val omedelbart. 23

Opinionsmätningarna pekar i två riktningar. Många ukrainare vill enligt rapporteringen se en förnyelse av regeringen, men mätningar har samtidigt konsekvent visat att en majoritet föredrar att val hålls efter kriget, inte under pågående strider.

Fedorov hade ändå ett betydande personligt förtroendekapital. I en mätning som genomfördes i slutet av juli av Kyiv International Institute of Sociology uppgav 66 procent att de litade på den tidigare överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj, 63 procent på Fedorov och 56 procent på Zelenskyj. Siffrorna mäter förtroende – inte garanterade valresultat eller röstandelar.

Den skillnaden är central. Mätningen antyder att Fedorov kan bli en betydande politisk aktör, men den visar inte att han redan har stöd av en majoritet eller att ukrainarna vill gå till val under de nuvarande förhållandena.

Korruptionsutredningarna förändrade spelplanen

Valstriden utspelade sig samtidigt som ukrainska antikorruptionsmyndigheter meddelade att de genomförde en särskild operation mot en misstänkt kriminell organisation med kopplingar till nuvarande och tidigare parlamentsledamöter samt höga tjänstemän vid presidentämbetet. Rapporteringen kopplade utredningen till misstänkt penningtvätt på 150 miljoner hryvnia.

Fedorov kallades också av ett tillfälligt parlamentariskt utredningsutskott till en utfrågning den 31 augusti om ”Operation Midas”. Utskottet ville enligt uppgift ha svar om möjliga överträdelser av antikorruptionsregler, hantering av offentliga medel och statlig egendom under krigslagar. En kallelse är ett parlamentariskt eller utredande steg – inte ett konstaterande av skuld.

Fallet riktade även uppmärksamhet mot Iryna Mudra, tidigare biträdande chef för presidentämbetet. Medier rapporterade att utredare sökte igenom hennes bostad och att Zelenskyj senare avskedade henne, även om ingen officiell förklaring till avskedet angavs i den citerade rapporteringen.

Utvecklingen gav Fedorovs anklagelser en mer laddad politisk bakgrund, men händelserna ska inte blandas ihop. Att en antikorruptionsutredning pågår bevisar inte Fedorovs påståenden. En husrannsakan, ett avsked eller en kallelse fastställer inte heller i sig att någon namngiven person har begått ett brott. Den tillgängliga rapporteringen fastställer inte något straffrättsligt ansvar för Fedorov.

Vad brytningen betyder

Fedorov blev en utmanare eftersom flera konflikter sammanföll: ett uppmärksammat avsked, en tvist om hur kriget styrs, växande frustration över korruption och byråkrati samt den politiskt explosiva frågan om val.

Hans strategi flyttade fokus från frågan om han borde återvända till försvarsdepartementet till frågan om Ukrainas krigsregering behöver ett nytt demokratiskt mandat. Zelenskyjs svar visade samtidigt att han ser ett val under invasionen som ett hot mot nationell sammanhållning och statlig stabilitet.

För närvarande stöder bevisningen en mer begränsad slutsats än den politiska retoriken från någon av sidorna. Fedorov har brutit ett krigstida tabu genom att föra in valfrågan i den ukrainska politiska huvudfåran. Men de juridiska hindren finns kvar, säkerhetsproblemen är olösta och tillgängliga opinionsmätningar visar inte på ett brett stöd för val innan kriget är över.