Rysslands krigsekonomi pressas av både budgetunderskott och akut kassabrist

Rysslands statsfinanser har hamnat under dubbelt tryck: kriget i Ukraina driver upp utgifterna samtidigt som staten enligt rapporteringen har fått allt svårare att hålla tillräckligt med kontanter tillgängliga. Resultatet är inte bara ett större budgetunderskott, utan också en akut likviditetskris – alltså problem med att betala räkningar i tid.

Det har fått Kreml att skydda försvarsutgifter och andra politiskt känsliga områden, medan civila och mer flexibla verksamheter får bära en större del av åtstramningen. Det står i kontrast till finansminister Anton Siluanovs offentliga försäkringar om att de planerade utgifterna är finansierade. 25

En akut likviditetskris i april

Enligt Bloomberg var läget särskilt pressat i april. Siluanov ska då ha varnat premiärminister Michail Misjustin för att staten kanske inte skulle ha tillräckligt med kontanter för att genomföra alla nödvändiga betalningar i tid. Det samlade statliga kontot hos finansförvaltningen uppges ha visat ett underskott på omkring 5,5 biljoner rubel. 2

Beloppet ska inte blandas ihop med det ackumulerade budgetunderskottet. Ett saldo på statens konto mäter likviditeten vid en viss tidpunkt, medan budgetunderskottet visar skillnaden mellan inkomster och utgifter över en period. Tillsammans visar uppgifterna dock att Ryssland både hade ett ovanligt stort finansieringsgap och ont om snabbt tillgängliga pengar.

Civila utgifter skärs ned med 35 procent

Rapportering med hänvisning till personer med insyn i besluten säger att utgifterna inom de flesta icke-prioriterade budgetområden har minskats med omkring 35 procent sedan april. Myndigheter ska dessutom ha fått order om att skjuta upp icke nödvändiga utgifter och förbereda möjliga personalminskningar på 15 procent. 142

Nedskärningarna uppges inte omfatta:

• försvarsutgifter,
• sociala transfereringar,
• löner till offentliganställda,
• bidrag till regionerna,
• betalningar på statsskulden.

Strategin innebär i praktiken att regeringen försöker skydda krigsinsatsen, grundläggande sociala ersättningar och statens löneutbetalningar. I stället riskerar investeringar, offentliga tjänster och den civila statsförvaltningen att få mindre resurser.

Underskottet har redan passerat helårsmålet

Finansministeriets preliminära siffror visar ett federalt underskott på 6,455 biljoner rubel, motsvarande 2,8 procent av BNP, under januari–juli. I årets budgetlag hade regeringen räknat med ett helårsunderskott på 3,786 biljoner rubel, eller 1,6 procent av BNP. 510

Det betyder att det officiella underskottet efter sju månader redan var ungefär 1,7 gånger större än den ursprungliga planen för hela året.

En senare uppgift anger ett underskott på 8,654 biljoner rubel den 24 augusti. Den siffran förekommer i sekundär rapportering om åtstramningarna, snarare än i finansministeriets ordinarie publicerade månadsrapport. Om den stämmer motsvarar det omkring 2,3 gånger det ursprungliga helårsmålet – med fyra månader kvar av budgetåret. 145

Olika siffror beskriver olika problem

Uppgifterna om ett underskott på 5,8–5,9 biljoner rubel i april och ett negativt statskontosaldo på 5,5 biljoner rubel ska inte adderas. De avser olika redovisningsmått.

Den första siffran beskriver ett ackumulerat underskott i budgetflödet. Den andra beskriver statens likviditetsposition. Tillsammans pekar de på att utgifterna hade sprungit ifrån inkomsterna samtidigt som den omedelbara betalningsberedskapen försvagades.

Vad kan hända före årets slut?

Bedömningar om ett underskott på 3,2–3,8 procent av BNP vid årets slut skulle innebära minst ungefär det dubbla jämfört med den ursprungliga planen på 1,6 procent. Ytterligare 2–4 biljoner rubel i militära och säkerhetsrelaterade utgifter skulle kunna göra ett sådant utfall mer sannolikt. Det intervallet är dock en uppskattning, inte ett officiellt fastställt extraanslag.

Rysslands regering väljer därmed att lägga en större del av kostnaden på civila budgetområden i stället för på försvar, kärnan i socialförsäkringarna, statliga löner eller skuldtjänst – utgifter som sammantaget uppges motsvara omkring 4 biljoner rubel per år. På kort sikt minskar det risken för störningar i krigsapparaten och för politiskt känsliga betalningar. På längre sikt kan det däremot försvaga offentliga tjänster, investeringar och den administrativa kapaciteten.

Begränsat utrymme för en politisk protest

Den kommande parlamentsvalrörelsen erbjuder samtidigt begränsade formella möjligheter att kanalisera ett missnöje med krigsutgifterna. Rysslands högsta domstol har stoppat partiet Jabloko från att delta i septembervalet. Partiet beskrivs som det enda registrerade partiet som öppet motsätter sig kriget. 36

Det innebär att den ekonomiska pressen kan växa utan att den får ett tydligt parlamentariskt uttryck i valet.