Myla nära Kyiv: Så spreds explosionerna från ammunitionslagret

En rysk drönare träffade omkring klockan 20.10 den 28 augusti ett ammunitionslager tillhörande Ukrainas försvarsmakt i Myla, i Butja-distriktet i Kyiv oblast. Nedslaget utlöste en brand och därefter explosioner i lagrade granater, minor, drönare och annan ammunition. 2514

Minst 37 människor dödades och 42 skadades, däribland fyra barn, enligt ukrainska uppgifter. Över 370 personer evakuerades från riskområdet, medan bostäder och andra anläggningar i närheten skadades. 591421

Så utvecklades explosionerna i Myla

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att den första träffen riktade sig mot ett lager för försvarsmaktens ammunition. Branden följdes av sekundära explosioner när ammunition och drönare som förvarades på platsen detonerade. 25

Eftersom anläggningen låg nära bostäder blev attacken snabbt en civil katastrof. Ukrainska myndigheter och medier uppgav att omkring 50 bostadshus skadades. Även närliggande infrastruktur drabbades, bland annat en vårdanläggning för äldre och personer med funktionsnedsättning. 91314

Fortsatta detonationer och risken för nya explosioner gjorde området farligt. Därför evakuerades hundratals människor. Uppgifterna varierar något: det rapporterade antalet översteg 370, medan vissa medier beskrev det som närmare 400. 101321

Dödstal, skador och räddningsinsats

Dödstalet steg från de första uppskattningarna till minst 37 personer. 42 människor rapporterades skadade, inklusive fyra barn. Explosionerna, branden och splitter som spreds från platsen gjorde att följderna drabbade området långt utanför själva lagret och störde trafiken på vägen mellan Kyiv och Tjop. 571114

Myndigheternas första prioritet var att få människor bort från riskområdet, samtidigt som räddningstjänsten hanterade branden och de fortsatta explosionerna. Eftersom olycksplatsen innehöll lagrade sprängämnen behövde släcknings- och räddningsarbetet genomföras under särskilt farliga förhållanden. 713

Vad Ryssland säger att attacken riktades mot

Rysslands försvarsdepartement beskrev den bredare nattliga insatsen som en attack mot militärrelaterad infrastruktur, däribland logistikcentraler och andra anläggningar. I en redogörelse som återgavs av ukrainska medier hävdade departementet att Myla-anläggningen innehöll komponenter och startraketer för långdistansdrönarna FP-1 och FP-2. Det påståendet har inte kunnat verifieras oberoende i det tillgängliga materialet.

Den ukrainska beskrivningen var mer specifik. Zelenskyj sade att den första träffen slog mot ett ammunitionslager för försvarsmakten med granater, minor, annan ammunition och drönare. Oavsett vilket militärt mål Ryssland uppgav sig ha, blev följden i Myla omfattande civil skada eftersom lagret låg nära bostäder. 2522

En del av en mycket större rysk attack

Explosionerna i Myla var en del av en betydligt större nattlig attack. Ukrainas flygvapen uppgav att Ryssland skickade 267 drönare samt en Oniks-robot mot mål till sjöss och en Iskander-M-robot. Det ukrainska luftförsvaret ska ha skjutit ned eller på annat sätt oskadliggjort 233 drönare. Träffar registrerades ändå på 15 platser, och drönarrester föll på ytterligare fyra.

Attacken kom efter andra ryska angrepp mot ukrainska hamnar, industrianläggningar och distributionsanläggningar. Reuters har också rapporterat om tidigare angrepp mot anläggningar för drönarkomponenter, en militär depå och ett logistiknav runt Kyiv.

Därför beordrade Zelenskyj en utredning

Zelenskyj kallade beslutet att lagra ammunitionen på platsen för ”fruktansvärd vårdslöshet” och sade att den ”definitivt inte borde ha funnits där”. Han beordrade en utredning för att klarlägga vem som bar ansvaret. 210

Ukrainas riksåklagarämbete inledde förundersökningar om både den ryska attacken och möjlig tjänsteförsummelse. Utredarna granskar bland annat om explosiva material lagrades lagligt, om nödvändiga tillstånd och godkännanden fanns och om ansvariga tjänstemän följde säkerhetsreglerna för områden nära bostäder. 919

Det handlar därmed om två separata frågor: Rysslands ansvar för själva attacken och om ukrainska myndigheter eller operatörer skapade en risk som hade kunnat undvikas genom att placera ammunitionen längre från civila. Det tillgängliga materialet visar inte vilka de slutliga rättsliga slutsatserna blir.

Kopplingen till explosionerna i Vyšneve i juli

Myla beskrevs som den andra liknande händelsen på ungefär två månader. Den 6 juli träffade en rysk attack ett ammunitionslager i Vyšneve, väster om Kyiv. Även då följde omfattande sekundära explosioner och en brottsutredning inleddes. 17

Att två liknande incidenter inträffat på kort tid har ökat granskningen av Ukrainas säkerhetsrutiner för lagring av ammunition under kriget. Landet behöver både ett starkare luftförsvar och säkra, lagliga ammunitionslager med tillräckligt avstånd till befolkade områden. Det finns inga belägg i det tillgängliga materialet för att de två incidenterna hade samma operatör eller ingick i samma lagringssystem.

Vad händelsen visar

Katastrofen i Myla visar hur en enda träff mot en militär anläggning kan utvecklas till en händelse med många civila dödsoffer när lagrad ammunition exploderar nära bostäder. Den visar också varför en attack inte kan bedömas enbart utifrån hur många luftmål som avvärjdes: även efter Ukrainas uppgift att merparten av drönarna oskadliggjordes ledde träffar på flera platser till dödsfall, skador och materiell förstörelse.

Det omedelbara priset var minst 37 döda, 42 skadade och hundratals evakuerade. De långsiktiga frågorna är om starkare luftförsvar hade kunnat stoppa attacken, om lagrets placering och tillstånd följde ukrainsk lag och vilka säkerhetsåtgärder som blir resultatet av utredningarna.