Därför rusade vete- och majspriserna efter attackerna i Svarta havet

En riskpremie ovanpå redan svagare skördar

Prisrusningen på spannmål den 28 augusti var inte bara en reaktion på enstaka störningar i sjöfarten. Marknaden började i stället prisa in en samtidig förlust av exportkapacitet, högre kostnader för leveranser och mindre skördemarginaler i andra producentländer.

Ryssland och Ukraina är centrala lågkostnadsleverantörer av spannmål. När attacker mot hamnar, spannmålsterminaler och kommersiella fartyg gjorde leveranserna osäkra började köpare säkra sig på terminsmarknaden i Chicago. Det drev upp priserna även innan det stod klart hur stora de fysiska leveransförlusterna skulle bli. Försäkringar, frakt och risken för försenade eller inställda laster ökade samtidigt. 12

Vete och majs nådde flerårshögsta

Vete steg enligt rapporterna 3,1 procent på dagen, 12,1 procent under veckan och 54,5 procent sedan årets början. Majs steg 5,5 procent under veckan och 15,6 procent i augusti. Rörelserna speglar både den akuta störningen i Svarta havet och en omvärdering av hur mycket spannmål som faktiskt kommer att finnas tillgängligt framöver. 34

Vetepriset nådde den högsta nivån på mer än tre år när exporterna från Svarta havet bromsade in. Majs fick dessutom stöd av allt svagare utsikter för den amerikanska skörden. 34

USA:s majsutsikter gav marknaden ytterligare bränsle

Majsmarknaden hade alltså en egen utlösande faktor vid sidan av kriget. Värme i västra delar av USA:s odlingsområden och kraftiga regn i öster försämrade förväntningarna på skörden i det så kallade Corn Belt, det amerikanska majsbältet.

En uppmärksammad fältinventering uppskattade den nationella avkastningen till 173,2 bushels per acre, klart under det amerikanska jordbruksdepartementet USDA:s augustiprognos på 180,7. Det innebar att USA:s möjliga exportöverskott såg mindre ut – precis när tillgången från Svarta havet blev mer osäker. 45

Europa och logistiken försvagar bufferten

Även Europa hade begränsade möjligheter att kompensera för bortfallet. Torka och värme försämrade utsikterna för EU:s majsskörd, och USDA sänkte sin produktionsprognos med 3,6 miljoner ton. 6

Samtidigt ökade kostnadstrycket i hela leveranskedjan. Störningar kring Hormuzsundet bidrog till högre energi- och gödselkostnader. Låga vattennivåer i känsliga transportleder som Rhen kan dessutom begränsa pråmtrafiken eller tvinga transportörer att minska lastvikterna. Det tillgängliga underlaget visar att dessa faktorer förstärkte uppgången, men räcker inte för att beräkna hur mycket var och en bidrog med den 28 augusti. 7

Ukraina fastnar med spannmålen

Ukrainas spannmålsexport föll med 75 procent jämfört med året före under de två första veckorna i augusti. När spannmålen inte kunde nå världsmarknaden blev den kvar i landet, samtidigt som priserna vid gårdarna sjönk under produktionskostnaden. Det försämrade lantbrukarnas likviditet och kan även påverka deras möjlighet att finansiera nästa sådd. 1

Järnväg, väg och hamnar längs Donau gav viss lättnad, men de alternativa rutterna väntades bara kunna ersätta omkring hälften av de volymer som tidigare gick via Svarta havets hamnar. I slutet av augusti stod upp till 70 fartyg i kö vid Sulinakanalen. Brist på lotsar och prioritering av annan last skapade ytterligare förseningar. 89

Ryssland försöker hitta omvägar

Även ryska exportörer drabbades av problemen i Svarta havet och Azovska sjön. Moskvas planerade motåtgärder omfattade omdirigering av vissa leveranser, tillfälligt slopad spannmålsexportavgift, järnvägssubventioner, förlängda lån, statliga spannmålsköp och användning av överskottsspannmål som djurfoder. 10

Åtgärderna kan minska trycket på ryska producenter och exportörer på kort sikt, men de kan inte snabbt återskapa förstörd hamnkapacitet eller undanröja risken för fartyg som trafikerar området. Alternativa rutter innebär dessutom ofta längre transportsträckor och högre kostnader.

Egypten får dyrare och osäkrare veteimport

Egypten är särskilt sårbart eftersom landet är starkt beroende av importerat vete från Svartahavsregionen. När leveranserna från Ryssland och Ukraina blev osäkra började egyptiska köpare söka vete med valfritt ursprung för omkring 300 dollar per ton, medan vissa erbjudanden låg högre. 11

Det behöver inte innebära en omedelbar fysisk brist på bröd. Däremot ökar kostnaden för att upprätthålla Egyptens subventionerade brödsystem, samtidigt som leverantörsvalet minskar och risken för förseningar ökar. För andra importberoende låginkomstländer kan högre priser på vete och majs snabbt slå igenom i kostnaderna för mjöl, bröd, djurfoder och annan mat. 12

En störning som kan bli långvarig

Den centrala marknadseffekten var alltså en kombination av tre saker: mindre tillgänglig exportkapacitet i Svarta havet, dyrare levererade varor och svagare skördebuffertar i USA och Europa.

Det var därför terminspriserna steg så kraftigt. Marknaden reagerade inte enbart på att fartyg tillfälligt stod stilla, utan på risken att en viktig del av världens spannmålsflöden skulle förbli begränsad under en period då köpare behöver säkra nya leveranser.