AskBio presenterar upplägget – men ännu inga effektresultat för AB-1002

Vid ESC-kongressen 2026 i München presenterade AskBio baslinjedata från GenePHIT – en färdigrekryterad fas 2-studie av den experimentella genterapin umiposgene parvec, även kallad AB-1002. Det centrala beskedet handlade om studiens omfattning och upplägg, inte om att behandlingen har visat positiv effekt. De första randomiserade effekt- och säkerhetsresultaten väntas under första halvåret 2027. 15

173 deltagare vid 64 kliniker

GenePHIT omfattar 173 deltagare som randomiserats vid 64 kliniker i 12 länder. Det gör studien till en av de större genterapistudierna mot hjärtsvikt hittills. Deltagarna är medicinskt stabila vuxna med icke-ischemisk kardiomyopati, en vänsterkammarejektionsfraktion på 15–35 procent och kvarstående symtom motsvarande NYHA-klass III trots rekommenderad standardbehandling. 15

Det är alltså en tydligt avgränsad patientgrupp med uttalad symtombörda och nedsatt pumpförmåga – inte personer med vilken form av hjärtsvikt som helst.

Så är GenePHIT utformad

GenePHIT är en adaptiv, multicenterbaserad, randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad fas 2-studie. Deltagarna har fördelats till tre grupper: två olika doser av AB-1002 eller placebo. Behandlingen ges vid ett tillfälle som en antegrad infusion via kranskärlen, en kateterbaserad metod som är tänkt att leverera genterapin till hjärtmuskeln. 2

Det primära effektmåttet bedöms efter 52 veckor med hjälp av ett hierarkiskt sammansatt mått, beskrivet som ett modifierat win-ratio. I stället för att bara mäta en enskild funktion vägs flera kliniskt relevanta utfall mot varandra, däribland hjärtsviktsklass och hjärtats pumpfunktion. Säkerhet och tolerabilitet utvärderas parallellt med effekten. 4

Upplägget ska därmed besvara två huvudfrågor: kan en engångsdos ge en meningsfull skillnad jämfört med placebo, och kan den göra det utan oacceptabla säkerhetsrisker?

Vad ska AB-1002 göra?

AB-1002 är en hjärtinriktad genterapi baserad på ett adenoassocierat virus, AAV. Den levererar en gen som kodar för den konstitutivt aktiva hämmaren I-1c till hjärtmuskelcellerna. Strategin riktar sig mot en signalväg som påverkar hur kalcium hanteras inne i cellerna. 15

Förenklat är tanken att I-1c ska hämma proteinet proteinfosfatas 1. Det kan minska den hämning av SERCA2a som förmedlas av fosfolamban. SERCA2a hjälper till att transportera tillbaka kalcium till det sarkoplasmatiska retiklet, ett slags kalciumlager i muskelcellen. En bättre reglerad kalciumcykel skulle kunna stödja både hjärtats sammandragning och avslappning.

Målet är alltså inte att skapa nya hjärtmuskelceller, utan att förändra signaleringen i de celler som redan finns. Om den biologiska mekanismen faktiskt leder till bättre kliniska utfall är den fråga som GenePHIT ska pröva.

Ett viktigare test än fas 1

GenePHIT följer på en första fas 1-studie på människa, vars 12-månadersresultat publicerades i Nature Medicine 2025. Den tidigare studien gav preliminär information om möjligheten att leverera AB-1002 via kranskärlen och visade tidiga signaler kring säkerhet och aktivitet. 6

Men fas 1-studien var liten, icke-randomiserad och inte utformad för att fastställa klinisk effekt. En randomiserad, placebokontrollerad fas 2-studie ger ett betydligt starkare test: utfallet hos deltagare som får AB-1002 kan jämföras med utfallet hos deltagare som får placebo, samtidigt som effekten av förväntningar, variationer i sjukdomsförloppet och andra störfaktorer begränsas. 6

Särskilda regulatoriska statusar är inte ett godkännande

AskBio har uppgett att AB-1002 har fått FDA:s Fast Track- och Orphan Drug-status samt EMA:s PRIME-status eller PRIME-berättigande. Sådana program kan underlätta och i vissa fall påskynda utvecklingen av läkemedel mot allvarliga sjukdomar eller områden med stora medicinska behov. De visar däremot inte att behandlingen är säker eller effektiv och innebär inte ett marknadsgodkännande. 5

AB-1002 är fortfarande en experimentell behandling medan resultaten från GenePHIT inväntas.

Varför studien är betydelsefull – och vad som ännu inte är visat

Hjärtsvikt beräknas påverka omkring 64 miljoner människor världen över. Trots läkemedel och medicintekniska behandlingar förblir vissa patienter symtomatiska eller försämras över tid. Om en engångsbehandling med genterapi skulle visa sig fungera kan den i framtiden bli ett komplement till långvarig behandling genom att rikta sig mot en sjukdomsmekanism. 12

Men presentationen vid ESC 2026 bör läsas som en uppdatering om studiens framsteg – inte som bevis för att AB-1002 förbättrar överlevnad, symtom, ejektionsfraktion, fysisk kapacitet eller livskvalitet. Det som hittills har rapporterats är deltagarnas inklusion och baslinjekarakteristika. Den avgörande jämförelsen med placebo återstår. De första effekt- och säkerhetsresultaten väntas under första halvåret 2027. 125