Kenscoffattacken visar hur Haitis gängvåld sprider sig utanför de traditionella fästena i Port-au-Prince. Den visar också hur bräckligt det internationella säkerhetssvaret fortfarande är – och varför landets redan försenade valplan inte kan betraktas som säker.
1
4
Natten då Kenscoff angreps
Kenscoff ligger i bergen ovanför Port-au-Prince och Pétion-Ville. Under natten mellan den 23 och 24 augusti gick uppskattningsvis 150 beväpnade gängmedlemmar till attack mot samhället. Angriparna sköt mot människor på gatorna, satte eld på bostäder och fordon och tvingade omkring 1 000 invånare att fly. Minst 47 människor dödades, 22 skadades och över 50 fördes bort.
3
6
15
Attacken kopplades av lokala myndigheter till gängkoalitionen Viv Ansanm.
Kyrkan blev en dödsplats
Många människor som redan hade flytt från våldet i Port-au-Prince hade sökt skydd i en protestantisk kyrka som användes som tillfälligt boende för internflyktingar. Enligt tidiga lokala rättsliga uppgifter hittades 25 kroppar: 15 personer ska ha avrättats inne i kyrkan och ytterligare 10 bakom den.
7
3
FN:s senare bekräftade dödstal på minst 47 avser hela attacken och de kroppar som därefter hittades. Minst fem av de dödade var barn.
6
15
13 kvinnor och barn har släppts
Över 50 personer kidnappades i samband med attacken. UNICEF uppgav senare att 13 av dem hade frigivits: sju kvinnor och sex barn. Bland barnen fanns enligt uppgifter tre under två år, en sjuåring och två tonårsflickor.
7
9
12
Gängledaren Johnson ”Izo 2” Andre hotade att avrätta gisslan om haitiska säkerhetsstyrkor dödade någon av hans män. I ett spritt videoklipp varnade han särskilt polisen för att använda drönare i insatserna mot gängen.
14
Krav på en större internationell insats
Efter attacken höll FN:s säkerhetsråd ett extrainsatt möte om Haiti. Haitiska företrädare, USA, den karibiska samarbetsorganisationen CARICOM och FN-representanter krävde att den internationellt stödda Gang Suppression Force, GSF, ska sättas in fullt ut och snabbt.
Styrkan är planerad för omkring 5 500 personer och har i FN:s mandat en auktoriserad kapacitet på 5 550. Den ska stödja Haitis myndigheter i kampen mot gängen. Samtidigt uppmanades medlemsländer att bidra med de trupper, poliser, pengar, den utrustning och det logistiska stöd som fortfarande saknas.
15
11
5
CARICOM och USA krävde dessutom att GSF:s mandat, som löper ut i slutet av september, ska förlängas. Budskapet var att en ofullständigt bemannad styrka inte räcker när våldet fortsätter att öka.
19
20
En humanitär kris som försvårar valet
Kenscoffattacken inträffar i en redan extremt pressad situation. FN uppgav att närmare 200 000 människor hade skickats tillbaka till Haiti med tvång under årets första åtta månader. Samtidigt är omkring 1,5 miljoner människor internflyktingar i landet.
17
Gäng kontrollerar eller har inflytande över ungefär 70 procent av Port-au-Prince. BINUH, FN:s integrerade kontor i Haiti, registrerade dessutom över 3 050 dödsfall under januari–juni 2026.
1
2
Det gör det svårt att genomföra ett trovärdigt nationellt val. Myndigheterna måste kunna registrera och skydda väljare, transportera valmaterial, öppna vallokaler och låta kandidater bedriva kampanj utan att områden stängs av eller befolkningen tvingas på flykt.
Valrådet har planerat den första omgången av president- och parlamentsvalet till den 13 december, med en andra presidentomgång den 21 februari. Kalendern fastställdes efter att en tidigare tidplan skjutits upp på grund av säkerhetsläget.
4
Om attackerna fortsätter kan valet försenas ännu en gång. Ett annat möjligt scenario är ett val som bara kan genomföras i delar av landet – med begränsad geografisk räckvidd och därmed frågor om deltagande och legitimitet.
1
4