Glaciärkollapsen som utlöste översvämningskatastrofen mellan Nepal och Tibet

Katastrofen började den 26 augusti 2026 nära gränsen mellan Nepal och Kina. En stor mängd glaciäris, sten och lera rasade ner i floden Lhende Khola, som ingår i Trishulis flodsystem. Floden dämdes tillfälligt upp innan vatten och bråte plötsligt forsade vidare genom dalgångarna i Himalaya.

I en Reuters-uppdatering den 27 augusti rapporterades minst 359 döda och nära 1 000 saknade. Andra rapporter räknade till omkring 1 500 saknade i Nepal och Tibet. Siffrorna ändrades snabbt när räddningspersonal nådde isolerade områden och myndigheter försökte samordna listor från båda sidor av gränsen. 16

Vad hände i bergen?

En del av en glaciär kollapsade högt uppe i Himalaya nära Nepals Langtang nationalpark, enligt rapportering som byggde på analyser från USA:s geologiska myndighet USGS och andra experter. Kollapsen utlöste ett kraftigt ras av is och sten som hamnade i flodsystemet. 59

Bråten täppte tillfälligt till Lhende Khola och bildade ett system av uppdämda sjöar nära gränsen. När vattnet pressade sig genom blockeringen följde lera, stora stenblock, is och annat material med nedströms. Störtfloder och jordskred svepte bort bostäder, vägar, broar och energianläggningar. 1416

Trishulifloden – som i vissa rapporter också kallas Bhotekoshi i den drabbade delen av flodsträckan – steg dramatiskt. Experter uppgav att vattennivån på vissa platser ökade med så mycket som nio meter på en halvtimme. 16

Vilka områden drabbades?

Den värsta förstörelsen rapporterades i norra Nepal, framför allt i gränsdalarna och längs flodstråken som leder mot Trishulisystemet. Översvämningarna nådde även Kinas autonoma region Tibet, där kinesiska statliga medier rapporterade dödsfall och hundratals saknade i Gyirong-distriktet. 48

Indien pekades inte ut som det huvudsakliga direkta katastrofområdet i den tillgängliga rapporteringen. Indiska myndigheter följde ändå utvecklingen nära eftersom många indiska medborgare reste genom Nepal mot Tibet. Dessutom fanns risk för översvämningar längre nedströms i delar av det indiska Himalayaområdet. 6

Hur många har dött eller saknas?

Under de första dagarna fanns inget fastställt samlat dödstal. Uppgifterna skilde sig åt eftersom de publicerades vid olika tidpunkter och omfattade olika geografiska och administrativa områden:

• En Reuters-uppdatering den 27 augusti uppgav minst 359 döda och nära 1 000 saknade. 1
• Andra rapporter uppskattade antalet saknade i Nepal och Tibet till omkring 1 500, däribland mer än 700 utländska medborgare. 6
• I Gyirong-distriktet i Tibet rapporterade kinesiska statliga medier tre döda och 558 saknade, varav 260 var utländska medborgare. 8
• Nepals turistmyndigheter uppgav att hundratals utländska besökare inte gick att nå. Bland de saknade fanns indier, amerikaner, australier, britter, kanadensare och malaysier. 78

Den tillgängliga rapporteringen innehåller ingen tillförlitlig samlad siffra över skadade eller bekräftat räddade. Uppgifterna väntades ändras när helikoptrar och markpersonal nådde områden som isolerats av förstörda vägar och broar.

Varför fanns så många utlänningar och pilgrimer i området?

Rutten förbinder Katmandu med Lhasa och används av vandrare, turister och pilgrimer på väg mot berget Kailash i Tibet. Många av de personer som saknades var därför besökare och inte invånare i de drabbade dalarna. 16

Indiens utrikesdepartement uppgav enligt Reuters att minst 288 indiska medborgare saknades i Nepal, medan omkring 200 andra satt fast i Kina. En indisk researrangör sade att ungefär tre dussin personer ur en pilgrimsskaran på närmare 60 saknades, däribland gruppens guide. 6

Uppgifterna om utländska medborgare varierade också mellan rapporterna eftersom turistmyndigheter, polis och regeringar förde separata kontaktlistor. Den försiktiga tolkningen är att hundratals utländska besökare inte kunde nås under den första räddningsinsatsen – inte att alla personer på de tidiga listorna var bekräftat döda.

Var det en jordbävning som orsakade katastrofen?

Tidiga rapporter antydde att en jordbävning med magnituden 4,4 kan ha utlöst glaciärkollapsen. Senare analyser kopplade i stället den seismiska signalen till själva enorma raset av is och sten. Det bekräftades alltså inte att en tektonisk jordbävning låg bakom katastrofen. 5913

Senare rapportering beskrev kollapsen som så kraftig att den gav upphov till en seismisk signal motsvarande en starkare händelse. Den centrala skillnaden kvarstod dock: den tillgängliga bedömningen var att jordskredet och glaciärkollapsen skapade skalvet – inte att en jordbävning utlöste katastrofen. 9

Vilken roll kan klimatförändringen ha spelat?

Den tillgängliga rapporteringen slår inte fast att klimatförändringen orsakade just denna kollaps. Forskare har däremot påpekat att ett varmare klimat kan bidra till instabilare glaciärer och upptining av permafrost. Sådana förhållanden kan öka risken för glaciär- och jordskred i bergsområden.

Det är dock en övergripande riskbild – inte ett bevis för att klimatförändringen var den direkta orsaken till den här händelsen. 4

Hur gick räddnings- och hjälpinsatsen till?

Nepalesiska och kinesiska räddningsteam sökte i branta dalar, evakuerade människor från hotade områden och använde helikoptrar för att nå samhällen som isolerats av förstörda transportleder. Indiska myndigheter arbetade med att hitta landets medborgare, hjälpa personer som satt fast i Kina och hålla kontakt med anhöriga. 126

Insatsen försvårades av instabila sluttningar, jordskred, blockerade vägar och skadad infrastruktur. Internationella hjälporganisationer försökte också få in stöd till de drabbade områdena. En rapport uppgav att FN planerade att avsätta 2 miljoner dollar ur sin centrala fond för akuta insatser, CERF, till Nepal.

Att en person ännu inte hade hittats innebar inte automatiskt att personen var omkommen. Räddningsmanskap arbetade fortfarande med att stämma av efterlysningslistor mot evakueringar, tillfälliga boenden och uppgifter från gränspassager.

Varför fanns risk för en ny översvämning?

Den första flodvågen innebar inte att faran var över. Nepal och Kina varnade för att vatten fortsatte att samlas bakom bråte i två sjöar eller uppdämda områden. Om någon av blockeringarna brast plötsligt kunde en ny störtflod nå samhällen längre nedströms med mycket kort varsel. 1

Räddningsarbetarna tvingades därför balansera två akuta uppgifter: att leta efter överlevande och att evakuera människor från områden som kunde träffas av en ny vattenvåg. Förstörda broar, instabila bergssluttningar och fortsatta jordskred gjorde både räddningsinsatser och återvändande till de drabbade samhällena farliga.

Den tydligaste slutsatsen från den tidiga rapporteringen är att detta var en kedjereaktion i bergsmiljö: en kollaps av is och sten skapade en tillfällig flodbarriär, det uppdämda systemet släppte loss vatten fyllt av lera och bråte, och översvämningarna spreds över en gränsregion där både lokalsamhällen och internationella resenärer rör sig. Samtidigt förblev dödstalet preliminärt medan sökandet fortsatte.