Zelenskyj vill tredubbla Ukrainas drönarkampanj mot Ryssland

Ukraina siktar på en kraftig uppskalning av sin långdistansdrönarkampanj. I ett tal på kvällen den 28 augusti sade president Volodymyr Zelenskyj att landet ska gå från ett genomsnitt på över 300 långdistansdrönare per dag till ett mål på 1 000. Beskedet kom samtidigt som ryska styrkor fortsatte att skicka drönare och robotar mot ukrainska städer och fredsförhandlingarna stod stilla. 10

Varför Ukraina vill nå 1 000 drönare om dagen

Zelenskyj beskrev målet som en del av vad han kallade långdistanssanktioner mot Ryssland. Planen har två nära sammanlänkade delar:

• Försvar: Ukraina möter nyare och snabbare Shahed-liknande drönare, däribland jetdrivna varianter som kan vara svårare att bekämpa. Enligt ukrainska uppgifter var ungefär hälften av de 164 Shahed-drönare som skickades mot Ukraina den 28 augusti jetdrivna.
• Förmåga att slå djupt: En större drönararsenal skulle göra det möjligt för Ukraina att genomföra återkommande angrepp mot militära anläggningar, energiinfrastruktur och andra mål långt inne i Ryssland, i stället för att främst förlita sig på enstaka stora anfall.

Målet innebär mer än en tredubbling jämfört med dagens genomsnitt. Det handlar om ett produktions- och operationsmål – inte om att Ukraina redan skulle ha skickat ut 1 000 långdistansdrönare varje dag. 10

De senaste attackerna visar vilken skala Ukraina eftersträvar

Beskedet kom efter flera ovanligt omfattande ukrainska drönaroperationer. Ryska myndigheter uppgav att 822 ukrainska drönare neutraliserades under en nattlig attack, varav omkring 600 var riktade mot Moskvaområdet. Andra rapporter beskrev angreppet som ett av de största sedan Rysslands fullskaliga invasion. 111

Siffrorna kommer från ryska företrädare och gäller drönare som de sade hade skjutits ned eller på annat sätt neutraliserats. De ska därför inte tolkas som ett oberoende verifierat antal av vare sig alla avfyrade drönare eller lyckade träffar. Den rapporterade omfattningen förklarar ändå varför Kyiv talar om en daglig kapacitet på 1 000 drönare.

Raffinaderiangreppen visar räckvidden – men effekterna är oklara

Det rapporterade angreppet mot Slavneft-JANOS-raffinaderiet i Jaroslavlregionen visade att ukrainska drönare kan nå stora industriella anläggningar långt från fronten. Ryska och ukrainska myndigheter gav olika beskrivningar av händelsen. The Moscow Times rapporterade om en brand och en död person, medan regionens guvernör sade att alla 67 ukrainska drönare hade skjutits ned och att skadorna orsakades av nedfallande vrakdelar.

Den strategiska tanken är tydlig: angrepp mot raffinaderier kan hota produktionen och distributionen av bränsle som används av både den ryska militären och den civila ekonomin. Det tillgängliga underlaget fastställer däremot inte exakt hur omfattande eller långvarigt ett eventuellt produktionsstopp i Jaroslavl blev. Det bekräftar inte heller självständigt uppgifter om effekter på Rysslands bränsleexport eller intäkter.

När det gäller det rapporterade angreppet mot Lukoil-Nizjegorodorgsintez-raffinaderiet i Kstovo finns inte tillräckligt med underbyggda uppgifter i materialet för att bedöma skadornas omfattning eller påverkan på bränsleförsörjningen.

Zelenskyj kopplar upptrappningen till den pausade diplomatin

Zelenskyj framställde en fortsatt upptrappning som ett svar på Rysslands fortsatta attacker och ovilja att närma sig ett förhandlat slut på kriget. Uttalandet kom efter rapporter om att fredssamtalen befann sig i en ”djup paus”. 10

CIA-chefen John Ratcliffes resa till Moskva gav ytterligare diplomatisk bakgrund, men uppgifterna visar inte att resan ledde till något genombrott. Reuters rapporterade att Ratcliffe reste till Moskva den 25 augusti för möten med ryska företrädare. CNN och Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppgav att Ratcliffe inte träffade Putin.

Andra medier rapporterade att Ratcliffe förmedlade en pessimistisk bedömning av Rysslands krigsinsats och uppmanade till förhandlingar. Detaljerna bygger dock på medieuppgifter och anonyma källor.

Detta är bekräftat om Ratcliffes Moskvaresa

De säkraste slutsatserna är följande:

• Ratcliffe besökte Moskva och hade samtal med ryska underrättelse- eller regeringsföreträdare.
• Besöket beskrevs som det första kända Moskvaresan av en amerikansk CIA-chef sedan William Burns besök 2021.
• Det finns inga bekräftade uppgifter i det tillgängliga materialet om att Ratcliffe träffade Vladimir Putin. De uppgifter som finns säger att han inte gjorde det.
• Rapporterna skiljer sig åt om samtalens fokus, bland annat om Ukraina, möjliga risker för Nato och Rysslands relation till Iran. Dessa uppgifter bör därför ses som rapporterade beskrivningar, inte som en enda officiellt bekräftad dagordning.

Civila offer i ryska attacker mot Ukraina

Samma period präglades av dödliga ryska angrepp på flera håll i Ukraina. Det förstärkte den säkerhetspolitiska motivering som Kyiv gav för att bygga ut drönarprogrammet.

• Kyiv: Fyra personer skadades av drönarrester under en attack mot huvudstaden, enligt Reuters. 4 I en separat och kraftigare attack mot Kyivområdet rapporterades minst 16 döda och 33 skadade.
• Sumy: Ryska drönarattacker dödade två personer, enligt BBC. 3
• Charkiv: En attack mot ett köpcentrum mitt på dagen dödade en person och skadade två. I ett separat robotangrepp mot en by i regionen dödades minst tio personer och 17 skadades. 42
• Cherson: Materialet beskriver dödliga ryska attacker i regionen, däribland en drönarattack mot en buss som dödade minst fyra personer och skadade fyra. Det går däremot inte att slå fast att detta var samma Cherson-incident som avsågs i den ursprungliga frågan.

Dödssiffrorna gäller olika händelser och datum och ska därför inte läggas ihop till en enda totalsiffra. En bredare FN-granskning visade att ryska attacker under de första sex månaderna av 2026 bekräftades ha dödat minst 1 396 civila ukrainare och skadat 7 978. 13

Vad målet kan betyda strategiskt

Ett mål på 1 000 drönare om dagen skulle innebära ett försök att göra Ukrainas långdistanskampanj till ett uthålligt industriellt system. Det handlar både om att försvara sig mot allt mer kapabla ryska attackdrönare och om att regelbundet belasta rysk militär och ekonomisk infrastruktur inne i Ryssland.

Det är fortfarande oklart om målet kan nås, hur många drönare som skulle kunna ta sig igenom det ryska luftförsvaret och om attacker mot raffinaderier och annan industri skulle leda till långvariga bränslebrister. Än så länge bör beskedet främst förstås som ett uttalat mål för en uppskalning – inte som ett bevis på att kapaciteten redan är genomförd.