Stablecoins räcker inte som framtidens betalningssystem, enligt BIS

Pablo Hernández de Cos budskap vid Jackson Hole var inte att stablecoins saknar användningsområden. Poängen var snarare att deras nuvarande utformning gör dem till en svag grund för ett universellt betalningssystem i vardagen. Enligt honom erbjuder tokeniserade bankinsättningar – kopplade till affärsbanker och i slutänden avvecklade i centralbankspengar – en mer trovärdig väg till modernare betalningar utan att förtroendet för pengar urholkas. 2

BIS:s test för digitala pengar

De Cos byggde sitt resonemang kring två grundegenskaper: en gemensam räkneenhet och pengars enhetlighet. Med enhetlighet menas att olika former av pengar i samma valuta ska kunna bytas mot varandra till fullt nominellt värde och slutligt lösas in i centralbankspengar. Den som tar emot en betalning ska inte behöva undersöka vilken bank eller privat aktör som står bakom betalningsinstrumentet. 2 9

Detta är lätt att ta för givet i dagens banksystem. Bankinsättningar kan användas i hela ekonomin eftersom centralbankernas avvecklingsinfrastruktur gör det möjligt att omvandla dem till den statliga räkneenheten till samma värde. Tokeniserade insättningar är tänkta att bevara den strukturen, men samtidigt ge snabbare och programmerbara digitala överföringar. 10 12

Därför har stablecoins svårt att skala

Många utgivare kan bryta pengarnas enhetlighet

Stablecoins är privata fordringar som ges ut av olika företag. Om betalaren har en token medan mottagaren bara accepterar en annan, kan betalningen kräva ett byte på andrahandsmarknaden i stället för en direkt överföring till nominellt värde. Då uppstår risk för prisavvikelser, problem vid inlösen och osäkerhet kring om en digital dollar – eller euro – verkligen behandlas på samma sätt som en annan. 2 10

BIS:s invändning handlar därför om mer än kortsiktiga prisrörelser. Frågan är om privat utgivna tokens kan bevara det grundantagande som det monetära systemet vilar på: att pengar ska accepteras brett och alltid vara värda sitt nominella belopp. BIS har tidigare varnat för att stablecoins kan avvika något från detta värde under normala förhållanden och betydligt mer under finansiell stress. 5

Separata blockkedjor begränsar samverkan

Stablecoins används dessutom på nätverk som inte automatiskt delar likviditet, avveckling eller tekniska standarder. En token på en blockkedja behöver därför inte kunna användas direkt på en annan. Så kallade bryggor kan koppla samman nätverken, men de lägger till tekniska beroenden och nya risker i stället för att skapa sömlös samverkan från början. 5 11

I ett betalningssystem för miljontals användare måste pengar kunna skickas och tas emot mellan plattformar med tydlighet kring när betalningen är slutgiltig. Fragmenteringen gör upplevelsen mer lik ett tillgångsbyte mellan olika nätverk än användningen av ett enhetligt penningsystem. 9

Tillsynen kan bli ojämn

De Cos lyfte också risker för den finansiella integriteten i samband med öppna och tillståndslösa blockkedjor, pseudonym aktivitet, plånböcker som användarna själva kontrollerar och direkta överföringar mellan plånböcker. Sådana funktioner kan göra det svårare att tillämpa regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism konsekvent jämfört med ett övervakat, kontobaserat system. 2 7

Det innebär inte att varje stablecointransaktion är olaglig eller omöjlig att spåra. Argumentet är att ett betalningsinstrument som ska få systemisk betydelse måste ha robusta regler för regelefterlevnad och motståndskraft inbyggda i konstruktionen – inte förlita sig på ojämn kontroll i nätverkets utkanter.

Risk för den monetära suveräniteten

Stablecoins kopplade till utländska valutor kan få stor spridning i ekonomier där den egna valutan uppfattas som mindre attraktiv eller mindre stabil. De Cos varnade för att det kan driva användare bort från landets egen räkneenhet och försvaga den monetära suveräniteten. 2

Oron gäller särskilt dollarbaserade tokens. De kan göra dollarbaserade betalningar mer tillgängliga, men också öka beroendet av en utländsk valuta och av privata utgivares reserver och inlösenmöjligheter.

Här skiljer sig BIS:s perspektiv från den mer positiva amerikanska hållningen. USA:s finansminister Scott Bessent har hävdat att dollarbaserade stablecoins kan stärka dollarns internationella roll och öka efterfrågan på amerikanska statsobligationer som används som säkerhet. De Cos medgav att reservbackade stablecoins kan stödja efterfrågan på statspapper och i viss mån sänka staters finansieringskostnader. Men han framställde den möjliga fördelen tillsammans med riskerna för monetär suveränitet och finansiell stabilitet. 2

Bankerna kan få dyrare finansiering

En omfattande övergång från vanliga bankinsättningar till stablecoins skulle också kunna förändra hur banker finansierar sin utlåning. Insättningar är en viktig källa till relativt stabil och billig finansiering. Om kunder flyttade stora belopp till stablecoins kan bankernas finansieringskostnader stiga. Det kan i sin tur leda till dyrare eller mer konjunkturkänsliga lån för hushåll och företag. 2

Detta är en central avvägning i debatten. Stablecoins kan skapa efterfrågan på säkra statliga tillgångar, men en bred användning kan samtidigt förändra bankernas roll som kreditförmedlare och påverka tillgången på lån. BIS ser därför konsekvenserna som något som måste följas noggrant, särskilt under perioder av finansiell stress – inte som en enkel effektivitetsvinst. 2

Inte ett förbud – utan två nivåer

De Cos föreslog en uppdelning av roller snarare än ett generellt avskaffande av stablecoins. Tokeniserade insättningar skulle hantera merparten av de allmänna vardagsbetalningarna inom dagens tvådelade penningsystem: affärsbankerna tillhandahåller pengar till allmänheten, medan centralbankerna erbjuder avvecklingstillgångar och fungerar som systemets yttersta monetära ankare. 2 6

Stablecoins skulle fortfarande kunna användas för smalare eller specialiserade ändamål, förutsatt att användningen är lämpligt utformad och reglerad. BIS:s syn är dock att det centrala betalningssystemet bör bygga på instrument som bevarar paritet, slutgiltighet och bred interoperabilitet.

Tokeniserade insättningar har också olösta problem

BIS:s föredragna alternativ är inte färdig infrastruktur. Även tokeniserade bankinsättningar måste hantera splittrade plattformar, oförenliga standarder och obesvarade frågor om styrning. Ett fungerande system kräver dessutom tydliga juridiska regler för när en betalning är slutgiltig, kompatibla dataarrangemang och tillförlitlig tillgång till centralbankspengar på programmerbara betalningsplattformar. 2 7

Det är en viktig reservation. Debatten handlar inte om stablecoins kontra en färdig ersättare, utan om olika monetära arkitekturer. Båda behöver tekniskt, juridiskt och regulatoriskt arbete innan de kan bära betalningar i stor skala.

Slutsatsen i praktiken

De Cos resonemang kan sammanfattas i en princip: innovation inom betalningar bör göra överföringar snabbare och mer programmerbara utan att försvaga de egenskaper som gör pengar tillförlitliga. Stablecoins visar att digitala tillgångar kan användas för nya betalningsfunktioner, men BIS bedömer att dagens modeller inte säkert levererar pengars enhetlighet, interoperabilitet och konsekvent skydd mot finansiell brottslighet i stor skala. 2 7

Tokeniserade bankinsättningar framställs som en starkare grund eftersom de kan kombinera programmerbar betalningsteknik med affärsbankspengar och avveckling i centralbankspengar. Stablecoins kan samexistera med ett sådant system, men sannolikt i en mer begränsad roll. Om tokeniserade insättningar ska leva upp till förväntningarna återstår att lösa deras egna problem kring interoperabilitet, styrning och juridisk avveckling.