El Niño har blivit nästan 40 procent starkare – koraller avslöjar förändringen

Huvudresultatet: ett ovanligt kraftigt El Niño-mönster

Den centrala slutsatsen är att de varma extremerna i El Niño–södra oscillationen, ENSO, har blivit både starkare och mer varierande. El Niño-händelserna under de senaste 40 åren var omkring 36,5 procent starkare än den genomsnittliga nivån som rekonstruerats för de föregående tusen åren – en ökning som ofta avrundas till nästan 40 procent. Forskarna bedömer att mänskligt orsakad uppvärmning sannolikt är den viktigaste bakomliggande faktorn, samtidigt som varje enskild El Niño fortfarande uppstår genom naturlig variation i samspelet mellan hav och atmosfär. 1113

Det handlar alltså inte bara om att Stilla havet blivit varmare i genomsnitt. Temperaturväxlingarna kopplade till ENSO har också blivit större, framför allt de varma avvikelserna under El Niño. Resultatet betyder däremot inte att varje nutida El Niño är starkare än varje historisk händelse – jämförelsen gäller den samlade variationen under de senaste fyra decennierna mot ett tusenårigt genomsnitt. 1113

Så läste forskarna klimatet i korallerna

Forskargruppen kombinerade prover från 13 levande och fossila koraller på Galápagosöarna. Tillsammans bildade de en månadsupplöst temperaturserie för östra delen av det tropiska Stilla havet som sträcker sig ungefär tusen år tillbaka i tiden. Galápagos ligger i ett område som reagerar särskilt tydligt på den uppvärmning i östra Stilla havet som El Niño för med sig. 16

Två kemiska signaler stod i centrum:

• Förhållandet mellan strontium och kalcium, Sr/Ca, fungerar i huvudsak som en indikator på havstemperaturen.
• Syreisotoper i korallens skelett påverkas både av temperaturen och av förändringar i havsvattnets sammansättning, exempelvis salthalt.

Genom att använda båda måtten kunde forskarna få en robustare bild av månadsvisa havstemperaturvariationer än om de enbart hade förlitat sig på en av signalerna. Korallens tillväxtlager fungerar därmed som ett slags naturligt klimatarkiv – men inte som en perfekt termometer.

Varför pekar resultaten mot mänsklig påverkan?

Forskarna jämförde korallrekonstruktionen med simuleringar från 12 klimatmodeller och undersökte samtidigt möjliga naturliga yttre drivkrafter. Tidpunkten och mönstret i den rekonstruerade utvecklingen kunde inte förklaras tillräckligt väl av variationer i solinstrålningen eller av vulkanutbrott. Modeller som inkluderade mänsklig påverkan genom ökade växthusgashalter stämde bättre överens med den förstärkning som syntes under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. 1011

Det är ett argument byggt på flera samstämmiga bevis – inte ett påstående om att solvariationer och vulkanutbrott aldrig kan ha spelat någon roll. ENSO är fortfarande ett naturligt klimatsystem, men den globala uppvärmningen kan ha förändrat spelplanen så att mycket kraftiga El Niño-händelser blir mer sannolika.

Kopplingen till det möjliga super-El Niño 2026

Studien publiceras samtidigt som ett kraftigt El Niño håller på att utvecklas i Stilla havet. NOAA:s prognos bedömde i augusti att sannolikheten för att händelsen under oktober–december 2026 skulle överträffa alla El Niño-händelser i mätserien sedan 1950 var 69 procent. Bedömningen bygger på ett så kallat Relative Oceanic Niño Index, RONI, på minst +2,5 grader Celsius. Senare prognoser angav dessutom en sannolikhet på över 90 procent för ett ”mycket starkt” El Niño. 345

Uppgifterna om vatten som är omkring 4 grader varmare än normalt avser lokala eller regionala temperaturavvikelser. De ska därför inte blandas ihop med NOAA:s havsbassängsomfattande RONI-tröskel. En prognos bekräftar inte korallstudien i sig, men en händelse av rekordstorlek skulle ligga i linje med studiens varning: i ett varmare klimat kan sannolikheten för mycket kraftiga El Niño-effekter i östra Stilla havet öka. 34

Forskarnas stöd – och den viktiga försiktigheten

Kim Cobb, forskare inom korallbaserad paleoklimatologi, har länge framhållit värdet av långa korallserier med månadsupplösning. Sådana arkiv gör det möjligt att avgöra om dagens ENSO-variationer verkligen ligger utanför det naturliga spannet, något som är svårt att bedöma med den relativt korta moderna mätserien. Den nya sammanställningen från Galápagos angriper därför en central begränsning i tidigare analyser. 213

Michael Mann och andra forskare har beskrivit resultatet som fysikaliskt rimligt och förenligt med förväntningen att uppvärmning kan förstärka ENSO-relaterade extremer. Det innebär dock inte att alla mekanismer eller den exakta siffran 36,5 procent är slutgiltigt fastslagna. Kalibreringen av korallproxies, lokala förhållanden, dateringen, den relativt korta jämförelseperioden på 40 år och skillnader mellan klimatmodellernas ENSO-beteende skapar osäkerheter. Tidigare forskning visar dessutom att Sr/Ca- och syreisotopserier kan överdriva decennievariationer, och enskilda koraller kan ge betydande fel i rekonstruktionen av absoluta temperaturer. 4513

Den mest hållbara tolkningen är därför att bevisen stödjer en ovanlig förstärkning under senare tid med ett betydande mänskligt bidrag – inte att ENSO måste bli starkare under varje kommande årtionde.

Vad kan starkare El Niño innebära?

Väder och klimat

Kraftiga El Niño-händelser förändrar den atmosfäriska cirkulationen över stora delar av världen. De tenderar att höja den globala medeltemperaturen och kan flytta stormbanor samt påverka risken för skyfall, torka, översvämningar, värme och skogsbränder. Effekten varierar mellan regioner och årstider. Därför går det inte att vetenskapligt tillskriva en enskild orkan, översvämning eller torka enbart till El Niño eller enbart till klimatförändringen. 1013

På en varmare planet kan ett intensivare El Niño förstärka så kallade sammansatta extremhändelser: värmeböljor, marina värmeböljor, kraftiga regn och översvämningsskador kan öka på vissa håll, medan andra områden får större underskott av regn och mer extrem värme. ENSO förändrar cirkulationsmönstret, medan varmare hav och mer fukt i atmosfären kan göra vissa konsekvenser allvarligare. 1013

Mat, vatten och energi

De viktigaste samhällsriskerna är bland annat:

• skördeförluster och högre matpriser efter torka eller översvämningar,
• förändrade fiskbestånd och ändrad marin produktion,
• minskad vattenkraft där kraftproduktionen är beroende av nederbörd,
• högre efterfrågan på el under perioder av extrem värme.

Riskerna handlar inte bara om klimatet, utan också om exponering och beredskap. Tidiga varningar, bättre vattenförvaltning, större variation i grödor och ett mer motståndskraftigt elsystem kan minska skadorna.

Korallerna hotar sitt eget klimatarkiv

Extrem värme i havet leder till korallblekning och i värsta fall koralldöd. Det hotar rev och fiskbestånd – men också den forskning som bygger på korallernas kemiska års- och månadsarkiv. Om levande koraller dör innan de hinner bevara framtidens klimatförändringar kan forskarna förlora en viktig källa till information om naturlig variation.

Det gör det vetenskapligt viktigt att skydda korallrev, samla in och bevara noggrant tillståndshanterade prover från moderna och fossila koraller samt bygga ut arkiven med fler platser. 13

Sammantaget stärker studien bilden av ENSO som en växande förstärkare av klimatrisker, snarare än som en helt oföränderlig naturlig cykel. Samtidigt kvarstår en viktig försiktighet: storleken på framtida förändringar och deras regionala uttryck går ännu inte att förutsäga med full säkerhet.