Så tolkar BlackRock, Grayscale, Bernstein och State Street USA:s växande skuld

En växande skuld gör frågan om pengar mer laddad

USA:s federala skuld uppgår till omkring 40,05 biljoner dollar samtidigt som budgetunderskotten väntas förbli stora. Underskottet för räkenskapsåret 2026 har uppskattats till cirka 1,9 biljoner dollar och kan enligt prognoser växa till omkring 3,1 biljoner dollar 2036. När räntekostnaderna dessutom tar en allt större del av statsbudgeten ökar marknadens fokus på hur skulden i praktiken ska hanteras.

Den gemensamma tolkningen hos flera stora kapitalförvaltare och analyshus är inte nödvändigtvis att en akut skuldkris står för dörren. Snarare handlar det om en långsiktig risk: att en del av anpassningen till slut sker genom inflation, finansiell repression – där räntor hålls lägre än inflationen – eller en försvagad valuta.

Det är bakgrunden till att guld och, mer kontroversiellt, bitcoin lyfts fram som tillgångar med begränsad tillgång. De är dock inte lösningar på USA:s skuld.

BlackRock: bitcoin som portföljskydd – med stora brasklappar

BlackRocks bitcoinanalys beskriver en mindre exponering som ett möjligt sätt att diversifiera en portfölj och skapa ett skydd mot penningvärdesförsämring. Resonemanget bygger på att växande statsskulder och underskott kan öka risken för en politik som urholkar fiatvalutors köpkraft.

Samtidigt är budskapet inte att en skuldkris är nära förestående. BlackRock framhåller att bitcoin återkommande har uppvisat mycket stora prisrörelser och att volatiliteten är en central begränsning. 14

Grayscale: den digitala guldtesen

Grayscales syn ligger i stora drag nära den så kallade digitala guldtesen: bitcoins fasta maximala utbud och oberoende från traditionell penningutgivning kan göra tillgången attraktiv när investerare börjar tvivla på fiatpengars framtida köpkraft.

Det finns däremot inte tillräckligt med primärkällor i det tillgängliga underlaget för att koppla de specifika påståendena om USA:s skuld, budgetunderskott, obligationsåterköp eller prisnivåer direkt till Grayscale. Därför bör Grayscales perspektiv beskrivas som en övergripande investeringsidé, inte som ett verifierat uttalande om just den aktuella finanspolitiska utvecklingen.

Bernstein gör den tydligaste bitcoinprognosen

Bernstein är mest explicit i sin makroekonomiska bitcoinanalys. Investmentbanken beskriver en återupplivad ”debasement trade” – en strategi där investerare söker tillgångar som kan gynnas när förtroendet för fiatvalutor minskar.

I bankens basscenario återhämtar sig bitcoin till omkring 125 000 dollar i slutet av 2026, når cirka 150 000 dollar i mitten av 2027 och stiger mot ungefär 300 000 dollar vid nästa cykeltopp 2029. 9

Prognoserna bygger bland annat på bitcoins historiska fyrårscykel och en modell kopplad till kostnaden för den marginella produktionen. De ska därför läsas som scenarier – inte som säkra värderingar eller löften om framtida avkastning.

State Street: skuldrisk och diversifiering stöder guld

State Streets guldanalys behandlar statsskuld som en långsiktig faktor som kan stödja efterfrågan på guld, tillsammans med geopolitisk oro och behovet av diversifiering när aktier och obligationer rör sig mer samstämmigt.

I ett publicerat basscenario har State Street beskrivit ett prisintervall på 4 750–5 500 dollar per uns i början av 2027. 14 Strategen Aakash Doshi har dessutom beskrivit 5 000 dollar som möjligt på kortare sikt och 10 000 dollar som en långsiktig möjlighet. Det senare är inte samma sak som en daterad basprognos.

Guld har här en annan profil än bitcoin. Metallen har lång historik som värdebevarare och brukar ha betydligt lägre volatilitet, även om priset också påverkas av räntor, dollarkurs och centralbankernas agerande.

Vad innebär finansdepartementets obligationsåterköp?

USA:s finansdepartement har beslutat att höja den maximala storleken på likviditetsstödjande återköp av äldre nominella obligationer med längre löptid. För segmenten med 10–20 respektive 20–30 års löptid höjs storleken från 2 till minst 4 miljarder dollar per operation. Förändringen gäller från den 9 september till den 4 november 2026. 3

Åtgärden är avsedd att förbättra likviditeten på obligationsmarknaden. Den innebär inte att skulden skrivs av och är inte samma sak som kvantitativa lättnader eller en direkt ökning av penningmängden. De extra köpen uppskattas till omkring 14 miljarder dollar under kvartalet – en mycket liten summa jämfört med en federal skuld på cirka 40 biljoner dollar. Programmet kan därför inte lösa de strukturella underskotten, de stigande räntekostnaderna eller statens långsiktiga refinansieringsbehov. 5

Varför marknaden ändå såg en koppling till penningvärdesförsämring

När finansdepartementet stöder likviditeten i den långa delen av statsobligationsmarknaden kan det bidra till att dämpa marknadsoron och hålla nere de längsta räntorna. Vissa investerare tolkar detta som ett tecken på att beslutsfattarna inte vill låta hela trycket från statens skuldkostnader slå igenom i form av högre räntor.

Om anpassningen i stället uppfattas kunna hamna på dollarn eller inflationen blir tillgångar med begränsat utbud mer attraktiva. Den tolkningen bidrog till en omedelbar marknadsreaktion: guldet steg med mer än 3 procent och bitcoin ökade omkring 13 procent efter beskedet. 4

Det betyder dock inte att återköpen i sig skapade en varaktig trend. Kortsiktiga prisrörelser kan också förstärkas av positionering, likviditet och tvångsstängningar i derivatmarknaden.

Bitcoinens motståndskraft måste nyanseras

Att bitcoin stiger när börsen är svag eller obligationsmarknaden är volatil kan stärka argumentet att kryptovalutan erbjuder diversifiering. Men en sådan period räcker inte för att bevisa ett stabilt samband med säkra tillgångar.

Bitcoin är fortfarande betydligt mer volatil än guld och har under många stressperioder handlats mer som en riskfylld tillgång än som en klassisk fristad. BlackRocks egen analys pekar uttryckligen på denna återkommande volatilitet som en viktig invändning. 14

Den stora begränsningen

Obligationsåterköpen kan ge ett tillfälligt tekniskt stöd åt finansmarknaden, men de är ingen långsiktig lösning på USA:s skuldproblem. För att guld eller bitcoin ska fortsätta stiga krävs sannolikt en kombination av varaktig efterfrågan, finans- och penningpolitiska förhållanden som stärker tesen om penningvärdesförsämring samt – särskilt för bitcoin – fortsatta institutionella inflöden.

De kraftiga rörelserna efter beskedet visar att marknaden är känslig för berättelsen om skuld och valutaförsvagning. De bevisar inte att Bernsteins prisprognoser kommer att infrias eller att bitcoin och guld alltid kommer att fungera som skydd mot statsfinansiell oro.