Huawei siktar på 1,4 nanometer trots USA:s sanktioner

Huawei försöker ta en genväg runt chipbarriären

Den mest uppmärksammade tekniknyheten var Huaweis besked om en ny väg mot avancerade halvledare. Företaget säger att arkitekturen LogicFolding på sikt kan ge en transistortäthet motsvarande en 1,4-nanometersprocess till 2031. Målet är att minska Kinas avstånd till världens ledande chipproducenter trots USA:s exportrestriktioner.

Det viktiga är att Huawei inte enbart försöker krympa transistorerna enligt den traditionella utvecklingslinjen. I stället ska kretsar och lager organiseras på ett sätt som kan öka tätheten och förbättra prestandan. Företaget har beskrivit detta som en del av en bredare utvecklingsmodell som ska minska beroendet av fortsatt fysisk krympning.

Ett mål – inte ett färdigt 1,4-nanometerschip

Beskedet ska dock läsas som en teknisk färdplan, inte som ett oberoende verifierat genombrott i kommersiell 1,4-nanometerstillverkning. Huawei presenterade inga externa prestandamätningar, och analytiker har ifrågasatt om den angivna densiteten är jämförbar med en faktisk processnod på 1,4 nanometer.

Skillnaden spelar roll. En processnod är inte bara ett mått på hur små transistorerna är. Den påverkar också energiförbrukning, värmeutveckling, tillverkningskostnader, produktionstakt och hur stor andel av chipen som blir felfria.

Sanktionerna gör produktionen till den stora utmaningen

USA:s regler har begränsat Kinas tillgång till de mest avancerade verktygen för chipproduktion. Särskilt betydelsefull är bristen på EUV-litografi – extrem ultraviolett litografi – som används av de ledande tillverkarna för de mest avancerade processerna.

Kinesiska företag måste därför förlita sig på mer begränsade alternativ. De kan vara mer kostsamma och tidskrävande och samtidigt göra det svårare att uppnå hög produktionstakt och goda utbyten, alltså en hög andel fungerande chip per tillverkningsomgång.

Huawei har samtidigt uppgett att de första tillämpningarna av LogicFolding ska användas i Kirin-chip för smartphones redan under hösten 2026. Det återstår att se hur stor skillnad tekniken gör i verkliga produkter.

Hur förhåller sig tidsplanen till TSMC?

Huaweis mål för 2031 innebär inte att TSMC väntas nå 1,4 nanometer först då. TSMC har enligt rapporterna siktat på massproduktion av en 1,4-nanometerprocess omkring 2028. Huawei skulle därmed fortfarande ligga efter den taiwanesiska kontraktstillverkaren, även om avståndet kan minska från dagens uppskattade ungefär fem år.

Det är också viktigt att skilja mellan Huaweis 1,4-nanometersekvivalenta transistortäthet och TSMC:s konventionellt definierade processnod. Det handlar alltså inte nödvändigtvis om samma tillverkningsmetod.

Singapore: AI-efterfrågan lyfter exporten

Samma rapporteringsdygn kom positiva besked från Singapore. Landets export av varor utan olja, så kallad NODX, ökade med 9,6 procent jämfört med första kvartalet 2025. Elektronikexporten var den tydligaste drivkraften och steg med 57,8 procent, i takt med den starka efterfrågan på komponenter kopplade till artificiell intelligens. 17

Enterprise Singapore höjde därför prognosen för NODX under 2026 till en ökning på 3,0–5,0 procent, från den tidigare bedömningen 2,0–4,0 procent. Även diskmedia och integrerade kretsar bidrog till den teknikdrivna exportbilden.

Prisbilden var samtidigt relativt dämpad. Kärninflationen, som bland annat exkluderar boende och privat transport, sjönk till 1,4 procent i april från 1,7 procent i mars. För helåret låg den reviderade inflationsprognosen på 1,5–2,5 procent.

Det finns ändå tydliga risker framåt. Myndigheterna varnade för att konflikten i Mellanöstern kan dämpa den globala efterfrågan, störa handelsflöden och pressa upp energi- och transportkostnader. Singapores ekonomi växte trots detta med 6,0 procent på årsbasis under första kvartalet, klart över den tidigare preliminära uppskattningen. 17

Shenzhou-23 markerar ett steg mot månen

Kina skickade också upp Shenzhou-23 med tre astronauter till rymdstationen Tiangong. Uppdraget blev historiskt genom att Li Jiaying, även kallad Lai Ka-ying på kantonesiska, blev den första astronauten från Hongkong att resa till rymden. 1215

En av uppdragets viktigaste delar är den första planerade sammanhängande ettåriga vistelsen i omloppsbana för en kinesisk astronaut. Experimentet ska ge mer kunskap om hur människokroppen påverkas av långvarig vistelse i mikrogravitation och ge praktisk erfarenhet inför längre framtida uppdrag. 68

Det knyter an till Kinas plan att genomföra en bemannad månlandning före 2030. I den långsiktiga planeringen har även målet om en permanent månbas omkring 2035 förknippats med programmet. Den direkta betydelsen av Shenzhou-23 är dock mer jordnära: långvariga stationsexpeditioner bygger den medicinska, tekniska och organisatoriska erfarenhet som krävs för framtida månresor. 68

Tillsammans visar nyheterna hur konkurrensen i regionen utspelar sig på flera nivåer samtidigt – från chiparkitektur och handelsflöden till bemannad rymdfart.