Pentagonens nya Kina-lista växer till 188 bolag – Alibaba, BYD och Baidu pekas ut

USA:s uppdaterade lista över så kallade kinesiska militärbolag har fått en betydligt bredare räckvidd. Den omfattar nu inte bara försvarsrelaterade företag, utan även välkända bolag inom e-handel, internet, elbilar, halvledare, bioteknik och robotik.

Det är viktigt att skilja mellan själva listningen och sanktioner: 1260H-listan är en lagstadgad identifieringslista och innebär inte automatiskt ett generellt amerikanskt förbud mot all handel med de berörda företagen. Däremot utlöser den konkreta begränsningar för USA:s försvarsdepartements upphandling. 2

Vad förändrades i juni?

Uppdateringen den 8–10 juni 2026 lade till 65 enheter: 17 moderbolag och 48 dotterbolag. Därmed växte listan till totalt 188 enheter. Bland de mest uppmärksammade nytillskotten finns Alibaba, Baidu, BYD, ChangXin Memory Technologies (CXMT), Yangtze Memory Technologies (YMTC), WuXi AppTec, RoboSense och Unitree. 3439

Samtidigt ströks tio företag som fanns med på den tidigare listan från den 7 januari 2025:

• Anhui Sun Create Electronics
• China International Information Services
• China National Chemical Engineering
• China Traffic Construction USA
• CNOOC China
• CNOOC International Trading
• COSCO Shipping Finance
• Costar Group
• GLARUN Technology
• Taiji Computer. 1

Juniutgåvan tycks dessutom ha följt på en version som publicerades kortvarigt och sedan drogs tillbaka i februari. Den slutliga publiceringen låg i stora delar nära det tidigare utkastet. 5

Varför hamnade bolagen på listan?

Grunden är avsnitt 1260H i USA:s försvarsanslagslag för budgetåret 2021, National Defense Authorization Act. Bestämmelsen ger försvarsdepartementet i uppdrag att identifiera företag som verkar direkt eller indirekt i USA och som antingen anses ha tillräckliga kopplingar till Folkets befrielsearmé eller Centrala militärkommissionen, eller bedöms bidra till Kinas försvarsindustriella bas genom landets strategi för civil-militär samverkan. 2

Pentagonens offentliga motiveringar säger alltså inte generellt att varje utpekat företag är en traditionell vapentillverkare. I stället bygger bedömningarna i stor utsträckning på påstådda kopplingar genom ägande, myndigheter och statligt styrd industriell utveckling:

• Alibaba och Baidu: Pentagonen uppgav att båda bolagen indirekt är kopplade till SASAC, den kinesiska myndighet som förvaltar statliga tillgångar. De beskrevs också som bidragsgivare till civil-militär samverkan genom kopplingar till ministeriet för industri och informationsteknik, MIIT. 2

• BYD: Pentagonen uppgav att elbilstillverkaren har både direkta och indirekta kopplingar till SASAC, en indirekt koppling till MIIT och en roll som bidragsgivare till civil-militär samverkan. 2

• CXMT: Pentagonen beskrev minneschiptillverkaren som direkt kopplad till MIIT och indirekt kopplad till SASAC och MIIT. 2

• YMTC: Pentagonen uppgav att flashminnesföretaget indirekt ägs av SASAC och indirekt är kopplat till både MIIT och SASTIND, den kinesiska myndigheten för försvarsindustrin. 1

• WuXi AppTec: Pentagonen uppgav att forsknings- och tillverkningsföretaget inom läkemedel är indirekt ägt av SASAC och indirekt kopplat till SASTIND och Folkets befrielsearmé. 1

• Unitree: Pentagonen uppgav att robotikföretaget indirekt ägs av och är kopplat till SASAC, samt beskrev det som en aktör inom civil-militär samverkan. 2

• RoboSense: I Pentagonens publicerade material beskrevs bolaget som en bidragsgivare till civil-militär samverkan och som kopplat till den kinesiska försvarsindustriella basen genom en påstådd anknytning till Folkets befrielsearmé. 2

Vilken typ av underlag använde Pentagonen?

Bedömningarna är i huvudsak administrativa och strukturella. Pentagonen hänvisar bland annat till:

• kopplingar till SASAC, MIIT, SASTIND eller Folkets befrielsearmé,
• statligt ägande,
• statligt industristöd,
• tillstånd för militär produktion,
• placering i områden för civil-militär samverkan,
• samt klassificeringar som ”Little Giant” eller ”Single Champion”. 12

Det offentliga dokumentet redovisar slutsatserna och hänvisar till relevanta lagkategorier, men offentliggör inte någon detaljerad underrättelseakt för varje företag. Därför går det inte utifrån det publicerade materialet att självständigt avgöra alla bakomliggande sakförhållanden. 12

Vad innebär listningen – och vad innebär den inte?

Den rättsliga grunden är avsnitt 1260H i William M. ”Mac” Thornberry National Defense Authorization Act för budgetåret 2021. Lagen kräver att listan publiceras årligen och uppdateras vid behov till och med den 31 december 2030. 2

Ett företag kan begära omprövning genom att lägga fram bevis för att listningen saknar tillräcklig grund eller att de omständigheter som låg bakom beslutet inte längre gäller. 1

Listningen är inte samma sak som att hamna på finansdepartementets sanktionslista SDN eller på OFAC:s lista över kinesiska militär-industriella företag. Den förbjuder inte heller automatiskt all privat handel, alla investeringar eller all export till och från det berörda företaget. 2

Så reagerade bolagen och Kina

Alibaba, Baidu, BYD och WuXi AppTec avvisade beskrivningen av dem som militäranknutna företag. Alibaba uppgav att det saknades grund för listningen, förnekade att bolaget är ett kinesiskt militärföretag eller en del av en strategi för civil-militär samverkan och sade att man skulle använda tillgängliga rättsliga möjligheter. 7

Kinas regering fördömde beslutet och anklagade USA för att tänja på begreppet nationell säkerhet och använda diskriminerande listor mot kinesiska företag. Handelsministeriet hotade med motåtgärder. 67

Bolagens och regeringens förnekanden står i tydlig kontrast till Pentagonens offentliggjorda, främst relations- och ägarbaserade bedömningar. Det öppna källmaterialet löser inte självständigt tvisten om de faktiska kopplingarna. 127

Konsekvenser för amerikanska försvarsinköp

Från och med den 30 juni 2026 får USA:s försvarsdepartement inte köpa varor, tjänster eller teknik direkt från ett listat företag. Departementet får inte heller ingå, förnya eller förlänga avtal om varor eller tjänster som produceras eller utvecklas av ett sådant företag. Begränsningen kan därmed påverka inköp i leveranskedjan och inte bara direkta avtal med det namngivna bolaget. 2

Från den 30 juni 2027 ska begränsningarna dessutom omfatta försvarsdepartementets köp via tredje part av varor eller tjänster som innehåller varor eller tjänster från ett listat företag. 2

För amerikanska försvarsleverantörer innebär det ett behov av att kartlägga vilka produkter, tjänster och tekniker som finns i leveranskedjorna – exempelvis moln- och AI-tjänster, sensorer, batterier, fordon, chip, laboratorietjänster och robotik – och därefter hitta alternativ eller söka vägledning i avtalsreglerna. 2

Listningen kan också leda till följdrisker, till exempel skärpt kontroll enligt exportregler, framtida investeringsbegränsningar om ett företag separat förs upp på OFAC:s NS-CMIC-lista samt ökade krav från kunder och samarbetspartner. Sådana effekter är möjliga följder på längre sikt, inte automatiska konsekvenser av 1260H-listningen i sig. 2