IMF: Energi­chocken från Iran­kriget är hanterbar – men riskerna ökar

Kristalina Georgievas besked är försiktigt motståndskraftigt snarare än lugnande. Världsekonomin har hittills hanterat energichocken efter Iran­kriget och störningarna kring Hormuzsundet bättre än Internationella valutafonden, IMF, först befarade. Samtidigt kan högre oljepriser, ihållande inflation, dyrare upplåning och svagare offentliga finanser fortfarande pressa tillväxten. 17

IMF:s reviderade huvudprognos pekar på 3,0 procents global tillväxt 2026. Det innebär fortsatt tillväxt, men osäkerheten kring prognosen är tydligt riktad åt nedsidan. 47

Därför blev energichocken mindre dramatisk än befarat

Flera faktorer har hittills absorberat en del av störningarna i energiförsörjningen:

• Olje- och gaslager har börjat tömmas.
• Producenter utanför Gulfregionen har ökat utbudet.
• Kapaciteten inom förnybar energi har byggts ut.
• Energiefterfrågan har minskat mer än väntat.
• Vissa ekonomier har delvis gått tillbaka till kol. 4

Georgieva beskrev läget som en ”dragkamp”. Den negativa energichocken från Gulfregionen tynger ekonomin, medan investeringar kopplade till artificiell intelligens, AI, ger en motverkande skjuts åt tillväxten.

Effekterna ser olika ut i olika länder. Hur hårt ett land påverkas beror bland annat på dess beroende av energi från Gulfregionen, den makroekonomiska stabiliteten och dess roll i leveranskedjorna för AI. 17

Motståndskraften är fortfarande skör

De buffertar som hittills har stöttat energimarknaderna är inte obegränsade. När olje- och gaslagren minskar kan en ny störning ge ett kraftigare prisutslag – särskilt om efterfrågan ökar under vintern. Ett nytt oljeprislyft skulle kunna förnya inflationstrycket och skjuta upp lättnader i de redan strama ränteläget. 56

Högre räntor skulle dessutom öka kostnaderna för att betala räntor och amorteringar på lån, både för stater och privata låntagare. Det kan minska hushållens och företagens konsumtion, dämpa investeringarna och bromsa den ekonomiska aktiviteten ytterligare. 6

Oron gäller inte bara energimarknaderna. Georgieva pekade också på stigande statsobligationsräntor och en avstannad inflationsnedgång som tecken på försämrade offentliga finanser och ökad sårbarhet i vissa länder. När räntorna på statsobligationer stiger blir det dyrare för regeringar att refinansiera sina skulder, samtidigt som utrymmet för framtida stödinsatser krymper. 17

Vad tillväxtprognosen på 3,0 procent betyder

IMF:s prognos om 3,0 procents global tillväxt 2026 är ett relativt motståndskraftigt huvudscenario – inte ett bevis på att energichocken är över. Prognosen är fortsatt känslig för nya störningar i energiförsörjningen, svårbemästrad inflation, hög skuldsättning och handelsspänningar. 47

I juni sade Georgieva att det ännu inte fanns tydliga tecken på en global inbromsning till följd av konflikten i Mellanöstern, samtidigt som hon varnade för att riskerna var höga. Skillnaden är viktig: den ekonomiska aktiviteten kan hålla uppe för stunden även när förutsättningarna kring prognosen försämras. 16

AI-investeringar ger stöd – men inte till alla

Investeringar i AI är en annan förklaring till att världsekonomin har varit starkare än väntat. Boomen var först koncentrerad till USA men sprider sig internationellt. Den kan stärka företagens vinster och hushållens konsumtion, samtidigt som den driver byggandet av datacenter och produktionen av AI-relaterad hårdvara. 313

Georgieva har samtidigt betonat att AI:s långsiktiga ekonomiska effekter rymmer ”betydande osäkerheter”, bland annat möjliga risker för den finansiella stabiliteten. Vinsterna kan fördelas ojämnt, och utvecklingsländer löper störst risk att hamna efter om de saknar tillgång till AI-infrastruktur, kapital, kompetens och globala leveranskedjor.

AI är därmed både en kortsiktig medvind för tillväxten och en långsiktig politisk utmaning. Investeringarna kan lyfta efterfrågan i dag, men de undanröjer inte energichocken och garanterar inte breda produktivitetsvinster.

Vad beslutsfattare bör göra

Finanspolitiken

Regeringar behöver återbygga förtroendet för de offentliga finanserna och skapa utrymme att möta framtida kriser. Det innebär att föra ned den offentliga skulden till hållbara nivåer, undvika breda och ospecifika subventioner samt rikta stödet till hushåll som drabbas hårdast av högre energikostnader.

Produktiva investeringar bör skyddas så långt det är möjligt. Men stigande obligationsräntor gör det dyrare att skjuta upp en finanspolitisk anpassning. 17

Centralbankerna

Centralbankerna står inför en svår balansgång. De bör inte utgå från att en energiprischock automatiskt blir kortvarig och övergående om den börjar påverka inflationsförväntningar, löner eller priser i bredare delar av ekonomin.

Georgieva har uppmanat centralbankerna att vara beredda att strama åt politiken om så kallade andrahandseffekter riskerar att bita sig fast. Samtidigt bör de undvika onödigt hårda åtstramningar om efterfrågan försvagas kraftigt.

Energi- och AI-politiken

Svaret behöver vara strukturellt, inte bara penning- och finanspolitiskt. Regeringar kan minska sårbarheten genom att stärka energiberedskapen och diversifiera transportvägar och leverantörer.

De behöver också bredda tillgången till den infrastruktur, kompetens och finansiering som krävs för att fler ekonomier ska kunna dra nytta av AI-driven tillväxt.

Huvudbudskapet

Georgievas varning är att världsekonomin har klarat ett viktigt test, men att de underliggande riskerna inte har försvunnit. Lageruttag, alternativa leverantörer, lägre efterfrågan och AI-investeringar har mildrat den första smällen från störningarna i Hormuzsundet.

Men dessa stöd kan försvagas samtidigt som oljepriser, inflation, skuldtjänstkostnader och räntor på statsobligationer stiger.

För tillfället ser IMF en motståndskraftig världsekonomi. Den större frågan är om motståndskraften klarar ännu en energichock – och om nästa tillväxtmotor, AI, kommer att nå även de ekonomier som har minst resurser att hänga med.