Ryssland uppger att fem ukrainska hamnfartyg träffats – riskerna ökar för sjöfarten i Svarta havet

Vad Ryssland hävdar om de fem fartygen

Rysslands försvarsdepartement uppgav den 25 augusti att ryska styrkor hade träffat tre lastfartyg med förnödenheter till den ukrainska militären och en tanker i hamnen Pivdennyi vid Svarta havet. Departementet sade även att ytterligare ett lastfartyg i Odesa hade angripits, liksom hamninfrastruktur i Pivdennyi och Odesa samt bränslelager i Chornomorsk. Reuters kunde inte verifiera uppgifterna oberoende.

Beskedet passar in i en bredare rysk beskrivning av attackerna mot ukrainska hamnar och handelsfartyg som slag mot militär logistik. I tidigare uttalanden har Ryssland hävdat att liknande fartyg transporterade militär utrustning eller användes för att lossa militär last. Oberoende bekräftelse av dessa påståenden har varit begränsad. 46

Rysk statsanknuten rapportering har kopplat flera attacker i området till Geran-4-drönare med beteckningen ”Seeker”. En rapport uppgav att drönare träffade ett tankfartyg i Pivdennyi och ett torrlastfartyg i Odesa och att bränder uppstod. Det är ett ryskt påstående, inte oberoende verifierade uppgifter. En annan rysk rapport beskrev Geran-drönare som slog mot fem torrlastfartyg som enligt Moskva användes för militära leveranser. 17

Det är en viktig skillnad: materialet styrker vad ryska företrädare har sagt, men inte deras uppgifter om fartygens last, militära användning eller det exakta händelseförloppet bakom varje rapporterad brand.

Spannmålsexporten pressas i ett känsligt läge

Attackvågen kommer när Ukrainas sommarskörd går in i en viktig period för exporten. Ryska attacker i området kring Odesa fick rederier att tillfälligt stoppa anlöp, och Ukrainas jordbruksminister sade att alternativa vägar via Donau, järnväg och lastbil bara skulle kunna täcka ungefär hälften av de volymer som tidigare gick genom Svartahavshamnarna. De alternativa rutterna väntades tidigast nå nödvändig kapacitet i slutet av augusti.

Ukraina har redan lämnat den tidigare spannmålsöverenskommelsen som förmedlades av FN och Turkiet. Ryssland drog tillbaka sitt stöd för avtalet 2023. Därefter började Ukraina använda en egen korridor längs den västra delen av Svarta havet, nära Rumäniens och Bulgariens kust. Transporterna bromsade åter in kraftigt under juli och början av augusti när attackerna intensifierades.

Störningarna påverkar inte bara ukrainsk export. Ryssland är också en stor jordbruksexportör, och attacker mot hamnar, terminaler och handelsfartyg har ökat pressen på de globala flödena av spannmål och olja. Osäkerheten kan påverka rederiernas beslut, försäkringskostnader och handeln i en region som spelar en central roll för den internationella livsmedelsförsörjningen.

Internationella besättningar hamnar i skottlinjen

Handelsfartygens besättningar har dragits direkt in i upptrappningen. Ukrainas hamnmyndighet rapporterade dussintals attacker mot civila fartyg och hamninfrastruktur i juli. En turkiskägd lastbåt med ukrainsk majs träffades utanför Odesa. Enligt BBC:s rapportering dödades nio indiska och syriska besättningsmedlemmar samt en ukrainsk lots. 5

Turkiska myndigheter uppmanade separat Ryssland och Ukraina att vidta åtgärder för att skydda sjöfarten efter att en drönarattack nära Novorossijsk träffat ett turkiskägt fartyg och skadat tre besättningsmedlemmar allvarligt. Ankara sade att man följde de turkiska medborgarnas tillstånd noga.

Händelserna har därmed förvandlat en militär konflikt kring hamnar och marina mål till en bredare risk för vanlig handelssjöfart. Turkiets utrikesminister har senare krävt ett moratorium för attacker i Svarta havet och varnat för att handelsfartyg angrips utan åtskillnad.

Vilken korridor används nu?

Det finns inget belägg i det tillgängliga materialet för att den ursprungliga FN-stödda spannmålsmekanismen har återupprättats. Den nuvarande lösningen är i stället Ukrainas egen rutt längs landets västra Svartahavskust. För att använda den måste rederier acceptera betydande militära och kommersiella risker.

Kyiv skickade via en mellanhand ett förslag till Moskva om att stoppa attacker mot civila mål i Svarta havet. Syftet var att skydda fartygen och få fart på spannmålsflödena igen. När uppgifterna rapporterades hade Ryssland ännu inte svarat formellt.

Turkiet har samtidigt verkat för att båda sidor ska skydda den fria sjöfarten. Turkiska tjänstemän sade att fartyg fortfarande passerade genom de turkiska sunden in i Svarta havet, trots de ökade säkerhetsriskerna. Ankara har också varnat både Ryssland och Ukraina efter attacker mot fartyg med turkiska kopplingar.

Uppgifterna om ett möjligt turkiskt förslag om två separata säkerhetskorridorer – en för fartyg på väg till Ryssland och en för fartyg på väg till Ukraina – bör hanteras försiktigt. Förslaget kom från en tidningskolumnist och var inte en åtgärd som den turkiska regeringen hade meddelat.

En korridor kräver mer än en linje på kartan

En fungerande sjöfartskorridor skulle behöva mer än en överenskommen rutt. Fartyg, besättningar, terminaler och lager skulle behöva trovärdigt skydd mot drönare och robotar. Ryssland och Ukraina skulle dessutom behöva enas om att inte angripa utpekad civil trafik.

Ryssland sade att skyddet för lastfartyg i Azov–Svartahavsområdet skulle förstärkas och att alternativa transportvägar utvecklades efter attackerna mot fartyg. Ukraina har samtidigt hävdat att exporterna kräver skydd för civila fartyg och hamninfrastruktur, bland annat starkare luftförsvar mot det fortsatta drönar- och robothotet. Uppgifter om skador och bränder stöds delvis av ukrainska myndigheter och annan rapportering, men de ryska militärmyndigheternas specifika påståenden om de fem fartygen är fortfarande obekräftade. 23

Den försiktiga men tydliga slutsatsen är att de ömsesidiga attackerna har gjort sjöfarten i Svarta havet mer oförutsägbar, begränsat Ukrainas spannmålsexport under skördesäsongen och utsatt internationella sjömän för större fara. En varaktig öppning skulle kräva verifierbara säkerhetsgarantier – inte bara motstridiga påståenden om vilka fartyg eller hamnanläggningar som utgjorde legitima militära mål.