Samtal efter Israels attack mot syrisk flygbas – Israel, Turkiet och Syrien på kollisionskurs

En attack som snabbt blev en regional konflikt

Den omedelbara bakgrunden till söndagens samtal var Israels flyganfall mot den syriska flygbasen Abu al-Duhur den 18 augusti. Attacken kom efter ett besök av en turkisk militärdelegation och blottlade helt olika syn på Turkiets roll i det post-Assadiska Syrien. Mötet mellan Syriens utrikesminister Asaad al-Shaibani och Mossadchefen Roman Gofman blev därmed ett försök att hantera krisen innan den utvecklades till en direkt konfrontation mellan Israel och Turkiet på syriskt territorium. 103

Israels version: ett förebyggande varningsskott

Israel säger att landets underrättelser visade att Turkiet förberedde en utplacering av trupper, drönare och radarutrustning vid Abu al-Duhur. En sådan militär kapacitet skulle enligt Israel kunna hota landets säkerhet.

Israeliska företrädare har beskrivit attacken som ett avvägt ”varningsskott”, inte som ett försök att angripa turkisk personal. De hävdar också att Damaskus hade fått upprepade varningar. De uppgivna israeliska röda linjerna omfattar turkiska luftvärnssystem, beväpnade drönare och robotar i Syrien – kapacitet som skulle kunna begränsa Israels möjligheter att operera eller skapa en ny militär front. 18

Åtta attacker mot basen

Minst åtta israeliska angrepp träffade flygbanan och lageranläggningar vid basen. Syriska uppgifter gjorde gällande att inga människor dödades eller skadades. Att attacken genomfördes bara några timmar efter att den turkiska delegationen lämnat platsen gav viss yttre stöd åt Israels påstående, men bevisar inte självständigt att en turkisk utplacering faktiskt hade beslutats. 13

Syriens och Turkiets invändningar

Damaskus säger att de turkiska officerarnas besök handlade om utbildning och militärt samarbete. Enligt Syrien fanns inga planer på en permanent turkisk bas, en permanent truppnärvaro eller ett turkiskt övertagande av flygbasen. Den till stor del oanvända anläggningen ska ha varit tom, och den syriska regeringen avvisar därför att attacken var nödvändig. Syrien har samtidigt efterlyst nedtrappning och en bredare säkerhetsöverenskommelse med Israel i stället för en fortsatt serie ensidiga angrepp. 213

Ankara avfärdar Israels uppgifter som ”ohållbara”, fördömer attacken som aggression och har beskrivit den israeliska politiska motiveringen som valdriven ”billig politik”. Turkiet framhåller att samarbetet med Syrien är legitimt stöd för stabilisering och återuppbyggnad – inte ett offensivt försök att omringa Israel militärt. 411

Oenighet även mellan Israel och USA

Attacken har dessutom lett till en offentlig tvist mellan Israel och Washington. Tom Barrack, USA:s särskilda sändebud för Syrien och ambassadör i Turkiet, sade att Israel inte hade varnat USA i förväg. Israeliska företrädare motsatte sig den beskrivningen och hävdade att USA hade informerats.

Barrack kallade operationen en onödig upptrappning och varnade för att den i värsta fall kunde ha varit ett farligt försök att provocera fram en större turkisk reaktion. USA arbetar nu med en mekanism för att undvika sammanstötningar mellan Israel, Turkiet och Syrien. 5613

Därför är de hemliga kontakterna viktiga

Trots den hårda offentliga retoriken ska Israel och Turkiet ha upprätthållit informella kontakter. Gofman och Shaibani hade dessutom redan talat i telefon den 14 augusti, då de diskuterade Turkiets militära närvaro i Syrien. 28

Sådana kanaler kan användas för att fastställa praktiska gränser innan en truppförflyttning eller en flygattack leder till en incident som inte längre går att backa från. Attacken mot Abu al-Duhur visade dock att parterna ännu inte hade lyckats enas om tydliga spelregler.

En risk för både Nato och Syriens återuppbyggnad

Konflikten är särskilt känslig eftersom Turkiet är medlem i Nato och allierat med USA. Om en israelisk attack skulle döda turkisk personal eller utlösa ett turkiskt militärt svar kan Washington hamna i en akut allianspolitisk kris.

För Syrien innebär en förnyad konflikt risker för investeringar och återuppbyggnad, samtidigt som landets nya myndigheter försöker befästa sin kontroll efter Bashar al-Assads styre. 513

Den israeliska inrikespolitiska dimensionen

Operationen passar också in i Israels bredare säkerhetspolitik, där landet försöker hindra fientlig eller potentiellt begränsande militär kapacitet från att etableras i Syrien. Kritiker menar att inrikespolitiska drivkrafter kan uppmuntra tydliga styrkedemonstrationer. Israel vidhåller däremot att beslutet byggde på underrättelser och var nödvändigt för att förebygga ett framtida hot.

De centrala uppgifterna om den påstådda turkiska utplaceringen är fortfarande omstridda. Det finns därför inte tillräckligt med offentliga bevis för att avgöra vilken av parternas version som är korrekt. 1211