Därför ökar trycket på en gemensam EU-skatt på oljevinster

Regeringarnas argument är i grunden både ekonomiskt och politiskt: företag som får kraftigt ökade vinster på grund av en kris bör bidra till att finansiera stöd till dem som får bära kostnaderna. Det handlar alltså inte om en vanlig bolagsskatt på all energiverksamhet, utan om att beskatta vinster som ligger tydligt över en historisk normalnivå.

En gemensam EU-modell skulle också kunna minska risken för ett lapptäcke av nationella skatter. Om varje land utformar sin egen avgift kan skillnaderna skapa konkurrensproblem och göra det lättare för bolag att styra vinster mellan länder. ^AE

Vinsterna har gett bränsle åt kraven

Kravet på en avgift har fått större politisk tyngd efter rapporter om mycket stora kvartalsvinster. ExxonMobil redovisade exempelvis 14,53 miljarder dollar i vinst under april–juni, mer än dubbelt så mycket som under samma period året innan. Chevron redovisade 12,07 miljarder dollar, jämfört med 2,49 miljarder året före. Separata beräkningar uppskattar de fem stora västerländska oljebolagens sammanlagda vinst under andra kvartalet till omkring 48 miljarder dollar. ^BD

Siffror som ofta nämns i debatten – nära 40 miljarder euro i samlad vinst för sex bolag och 17,9 miljarder euro i globala ”övervinster” för åtta bolag under årets första hälft – bör däremot tolkas med viss försiktighet. Resultatet beror bland annat på vilka företag som räknas in, växelkursen, vilket redovisningsmått som används och hur ”övervinst” definieras.

En mer försiktig uppskattning i det tillgängliga underlaget anger 7,5 miljarder euro i EU-hänförliga övervinster för åtta bolag under första halvåret. ^N

Portugal har redan gått från ord till handling

Portugal har tagit det mest konkreta steget hittills och godkänt en tillfällig avgift på 33 procent på oljeutvinnings- och raffinaderibolagens extraordinära vinster under 2026. Skatten ska gälla den del av vinsten som överstiger 20 procent av bolagens genomsnittliga vinster under 2024 och 2025. ^E

Åtgärden ska både ge staten intäkter och visa att en riktad modell går att genomföra i praktiken. För de övriga länderna blir Portugal därför ett viktigt testfall när de argumenterar för en gemensam EU-lösning.

En modell från energikrisen 2022

Den modell som diskuteras bygger i första hand på EU:s tillfälliga solidaritetsavgift från energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Tanken är en tidsbegränsad avgift på vinster som överstiger en historisk jämförelsenivå – inte en generell skatt på alla inkomster i energisektorn.

Länderna vill dessutom att EU analyserar raffinaderiernas marginaler. Ett raffinaderi kan göra stora vinster när priset på raffinerade produkter stiger, även om den råolja som används har importerats. Europaparlamentet har också pekat på att begränsad tillgång kan skapa extraordinära vinster i energisektorn och lyft en tillfällig solidaritetsavgift som en möjlig åtgärd. ^G

Det största hindret är politiskt

Frågan är ännu långt ifrån avgjord. EU-kommissionen hade i april inte bundit sig till en sådan avgift, utan sade att den övervägde mer riktade krisåtgärder. ^R Skattebeslut är dessutom politiskt känsliga på EU-nivå, där medlemsländerna har olika syn på både skattenivåer och energibolagens roll.

Även inom Tyskland råder oenighet. Finansminister Lars Klingbeil och Socialdemokraterna, SPD, stöder en diskussion om en gemensam EU-ram. Kristdemokratiska CDU motsätter sig däremot förslaget. ^E

Förslaget är därför i praktiken ett försök att föra tillbaka en del av de krisrelaterade vinsterna från olje- och raffinaderisektorn till konsumentskydd och energistöd. Stödet har vuxit, och Portugal har redan skapat ett nationellt prejudikat. Men någon färdig EU-modell eller tillräckligt bred politisk majoritet för ett införande finns ännu inte.