När hetta och torka gräver fram Europas gamla bomber

Frankrike: hundratals granater efter bränderna i Gironde

Det tydligaste aktuella exemplet kommer från Le Porge i den franska regionen Gironde, efter omfattande bränder i sydvästra Frankrike. Specialister från civilförsvaret tog hand om mer än 400 granater och andra typer av ammunition under en insats för att röja explosiva föremål. Invånare uppgav också att de hört explosioner som myndigheterna kopplade till gamla granater som blottlagts eller påverkats av bränderna.

Den större branden nära Bordeaux brände omkring 420 kvadratkilometer och förstörde 183 bostäder. Det visar varför odetonerad ammunition är ett särskilt svårt sekundärt hot: den kan dyka upp när boende återvänder till redan brandskadade områden och när marken börjar röjas.

Belgien: elden drog fram över gammal stridsmark

En stor skogsbrand brände ungefär 27–30 kvadratkilometer i Hautes Fagnes, ett naturreservat i provinsen Liège nära den tyska gränsen. Omkring 600 personer i närliggande kommuner uppmanades att evakuera när vinden vände och röken spred sig.

Landskapet är dessutom präglat av 1900-talets krig. Associated Press rapporterade om sporadiska detonationer i området när branden drog fram över mark som förknippas med strider under andra världskriget, bland annat kring Elsenborn.

För räddningspersonalen innebär kombinationen av eld, rök, svår terräng och möjliga nedgrävda vapen att direkt åtkomst blir farligare. Även när ingen insatspersonal skadas kan ammunitionen begränsa var brandmännen kan arbeta och hur de får närma sig branden.

Tyskland och Nederländerna: kända slagfält försvårar insatserna

Även tyska bränder har berört områden som fortfarande är förorenade av krigsmateriel. I Gohrischheide i östra Tyskland mötte brandmän en skogsbrand i terräng där ammunition från andra världskriget fortfarande finns kvar. En annan brand nära den belgiska gränsen spred sig till omkring 300 meter från byn Gey, samtidigt som odetonerad ammunition försvårade släckningsarbetet.

I Nederländerna skickades ett team för ammunitionsröjning till en brandhotad skog nära Limburg, där hårda strider ägde rum 1944. Insatsen visar hur en skogsbrand kan utlösa ett röjningsproblem även utan en detonation: myndigheterna måste först avgöra om föremål som kommit fram är farliga innan brandmän eller boende tryggt kan gå in i området.

Hur farligt är hotet?

Risken är verklig, men det betyder inte att varje skogsbrand kommer att utlösa en kedja av explosioner. Faran är störst på platser med en känd historia av bombningar, militär aktivitet eller markstrider. Den varierar också beroende på ammunitionens typ, skick och placering.

De mest omedelbara riskerna gäller:

• Brandmän: De kan stöta på blottlagd ammunition när de arbetar nära marken, ofta i rök, mörker eller snabbt skiftande brandförhållanden.
• Ammunitionsröjare: Specialister kan behöva undersöka eller avlägsna föremål som hettats upp, skadats eller kommit fram ur jorden.
• Boende som återvänder: Den som rensar trädgårdar, vägar, skogar eller brandskadade fastigheter kan hitta föremål som tidigare varit dolda.
• Samhällen och infrastruktur: Ammunition nära bostäder, stigar, jordbruk, broar eller ledningar kan leda till evakueringar, avspärrningar eller kontrollerade sprängningar.

Händelserna i Hautes Fagnes visar skillnaden mellan ett allvarligt arbetsmiljöhot och en katastrof med många döda: rapporterade detonationer förändrade förutsättningarna för insatsen, men belgiska myndigheter uppgav att brandmännen inte utsattes för fara i de aktuella incidenterna.

Torkan blottlägger vapen även utanför brandzonerna

Torka kan dra fram krigsmateriel även där ingen brand pågår. När floderna sjunker försvinner vatten och sediment som tidigare dolt militär utrustning och odetonerad ammunition. Rapporter från flera delar av Europa har beskrivit hur rester från andra världskriget kommit fram i torkdrabbade vattendrag, bland annat längs Donau och i Budapest.

Det är därför forskare och analytiker beskriver utvecklingen som en återaktivering av Europas nedgrävda krigsarv. Klimatförändringen skapade inte bomberna eller minorna. Men varmare och torrare förhållanden kan göra bränder intensivare och få dem att nå djupare ner i tidigare skyddad mark, samtidigt som låga vattennivåer blottlägger föremål på flodbottnar.

Arvet är tyngst på gamla slagfält

Hotet är inte jämnt fördelat över Europa. Det är särskilt påtagligt i områden som utsattes för omfattande bombningar, skyttegravskrig, reträtter eller långvariga markstrider. Hautes Fagnes i Belgien och de tidigare slagfälten längs den belgisk-tyska gränsen är aktuella exempel. De återkommande fynden i Frankrike är en del av ett betydligt äldre mönster av krigsmateriel kvar i marken.

För människor som bor i eller nära dessa landskap är arvet därför mer än historia. En brand, en torr flod eller ett byggprojekt kan blottlägga föremål som legat under marken i årtionden. Extremvädret gör sådana upptäckter vanligare – samtidigt som räddningstjänsten redan arbetar under hårdare press.