Budgetförslaget för 2027 är det avslutande året i Japans planerade försvarsprogram på 43 biljoner yen för budgetåren 2023–2027. Målet är att försvarsrelaterade utgifter ska närma sig 2 procent av BNP senast 2027. Japan har motiverat programmet med vad landet ser som växande hot från framför allt Kina och Nordkorea.
Den nya budgetbegäran uppges bland annat omfatta utveckling av hypersoniska robotar som kan avfyras från ubåtar, långräckviddiga attackdrönare och AI-stödda system för ledning och kontroll. Sådana system kan ge Japan bättre förmåga att upptäcka, slå mot och samordna insatser på längre avstånd – vilket ligger bakom Pyongyangs beskrivning av landets försvarshållning som offensiv.
Påståendet att premiärminister Sanae Takaichi har tagit bort alla utgiftstak verkar däremot handla om den bredare budgetprocessen för 2027, inte om att alla begränsningar för försvarsutgifter faktiskt har avskaffats. Det tillgängliga underlaget stöder att en ny, obegränsad kategori för ”tillväxtinvesteringar” har skapats, men räcker inte för att fastställa den bredare formuleringen.
Japan avvisar Nordkoreas beskrivning. Försvarsminister Shinjiro Koizumi har sagt att det regionala säkerhetsläget är det allvarligaste och mest komplexa sedan andra världskriget. Han har samtidigt framhållit att samarbetet mellan Japan, USA och Sydkorea syftar till att bevara fred och stabilitet i regionen.
Utspelet kommer samtidigt som USA och Sydkorea har kortat den årliga militärövningen Ulchi Freedom Shield från elva till fem dagar, efter en begäran från den amerikanska sidan.
President Donald Trump beskrev beslutet som ett sätt att undvika en ”olämplig och fientlig” signal till Nordkorea. Samtidigt rapporterade medier att Trump försökte få till stånd ett möte med Kim Jong Un redan under hösten.
Förändringen har väckt oro i Sydkorea och lett till frågor om villkoren för och tillförlitligheten i USA:s säkerhetsåtaganden. Seoul har offentligt betonat att alliansen med Washington fortfarande är grundläggande för landets nationella säkerhet.
För Pyongyang erbjuder både Japans upprustning och det fortsatta samarbetet mellan USA, Sydkorea och Japan material för en berättelse om blockkonfrontation: ett USA-lett trilateralt läger mot Nordkorea, Kina och Ryssland. Det tillgängliga underlaget räcker däremot inte för att slå fast att Peking och Pyongyang gemensamt har antagit exakt denna beskrivning i en samordnad kampanj.