Bränslebrist, pressad ekonomi och tystnadskrav: Putins utmaningar inför valet

Moskva har svarat med flera åtgärder: import av raffinerade bränslen, begränsad export, maxgränser för försäljning och försök att snabbt återställa produktionen. Kreml har också uppgett att underhåll och reparationer vid vissa anläggningar har skjutits upp för att få ut mer bränsle på den inhemska marknaden.

Putin har själv medgett att attackerna skadat flera raffinaderier och tillfälligt minskat produktionen av bensin och diesel. Han sade att angreppen skapade problem och en viss brist, men beskrev den som ”inte kritisk”. Vid ett annat möte hävdade han att ekonomin och de viktigaste sektorerna fortfarande var stabila, trots försök att destabilisera bränsle- och energisektorn.

Oklart stöd för en rikstäckande Rosgvardia-insats

Bränslebristen har också gett upphov till uppgifter om att den ryska nationalgardet, Rosgvardia, skulle ha satts in för att stoppa protester. Det finns belägg för lokala ordningsåtgärder vid bensinstationer. I en semesterort kallades exempelvis kosacker och frivilliga in för att upprätthålla ordningen. Det finns även rapporter om gripanden efter klagomål eller konfrontationer vid bensinstationer.

Däremot räcker det tillgängliga högkvalitativa underlaget inte för att bekräfta en nationell Rosgvardia-insats med det specifika syftet att slå ner bränsleprotester. Den uppgiften bör därför inte presenteras som ett fastslaget faktum.

Kriget pressar budgetarna

Bränsleproblemen sammanfaller med en allt tyngre finanspolitisk börda. Rysslands federala utgifter och underskott för 2026 väntas överstiga de ursprungliga planerna. En rapporterad beräkning satte det federala underskottet till 6,5 biljoner rubel, motsvarande omkring 79 miljarder dollar enligt den växelkurs som användes i rapporteringen.

Även regionerna får det svårare. Minskade intäkter från företagsskatter och ökade sociala utgifter har bidragit till att de regionala underskotten växer. För 2026 har ett samlat regionalt underskott på omkring 1,9 biljoner rubel rapporterats.

En viktig rättelse om skuldsiffran

Påståendet om ”3,3 biljoner dollar i regional skuld” stöds inte av det tillgängliga materialet och verkar vara ett fel i valuta eller enhet. Källorna talar i stället om cirka 3,3 biljoner rubel i regional skuld, motsvarande ungefär 39 miljarder dollar i den aktuella rapporteringen.

Kreml har försökt dämpa trycket genom federala lån, skuldavskrivningar och uppskjutna återbetalningar. Men sådana åtgärder minskar inte nödvändigtvis de underliggande problemen: många regioner behöver fortfarande finansiera sociala åtaganden och kostnader kopplade till kriget.

Tillväxten har tappat fart

Den ryska ekonomin har också bromsat in kraftigt efter krigsekonomins tidigare uppgång. Den statliga statistikmyndigheten Rosstat rapporterade en nedgång på 0,2 procent jämfört med året innan under första kvartalet 2026, följt av en tillväxt på 1,3 procent under andra kvartalet. Det är förenligt med en ekonomi nära stagnation, även om prognoserna skiljer sig åt och ingen enskild exakt helårsprognos bör ses som definitiv.

Den tillfälliga tillväxten under andra kvartalet har dessutom kopplats till högre statliga och militära utgifter. Det innebär att en positiv BNP-siffra inte nödvändigtvis betyder att den civila ekonomin återhämtar sig brett.

Klepachs avsked blev en symbolfråga

Mot denna bakgrund avsattes Andrej Klepach som chefsekonom vid den statliga utvecklingsbanken VEB.RF. Reuters, som hänvisade till två personer med insyn, rapporterade att Klepach hade sagt att Ryssland halkade efter väst och Kina och att kriget orsakade växande ekonomisk skada.

Andra rapporter tillskriver honom också varningen att Ryssland inte kan vinna ett långvarigt utnötningskrig mot Ukraina och dess västliga stödgivare, samt att landet riskerar en allvarlig social kris.

VEB bekräftade att Klepach inte längre hade posten, men angav offentligt ingen orsak. Uppgifter i ryska och internationella medier kopplade avskedet till ett tal från maj som fått stor spridning.

Tidpunkten tyder starkt på att avskedet handlade om att upprätthålla budskapsdisciplin. Klepachs analys stod i direkt kontrast till Kremls berättelse om en motståndskraftig ekonomi och en krigsstrategi som fortfarande fungerar. Det bevisar däremot inte att bränslebristen, regionskulderna eller valoron var för sig orsakade hans avsked. Den mest försiktiga slutsatsen är att offentlig kritik av den officiella berättelsen om kriget och ekonomin hade blivit oacceptabel.

Kremls dilemma efter valet

Putin behöver hålla vardagen så stabil som möjligt inför valet, samtidigt som krigsutgifterna fortsätter att belasta ekonomin. Bränslebrist, dyrare transporter, svagare regionala finanser och lägre tillväxt kan tillsammans göra det svårare att upprätthålla bilden av ett land som är opåverkat av kriget.

En ny mobilisering efter valet skulle kunna minska den militära personalbristen. Men den skulle samtidigt riskera att förvärra arbetskraftsbristen, hushållens oro och de sociala spänningar som redan blir synliga genom bränslekrisen och den finanspolitiska åtstramningen.

Det finns inte tillräckligt med bevis för att verifiera uppgiften om Putins privata oro för valresultatet eller en mobilisering efter valet. Det som däremot framgår tydligt är ett växande politiskt dilemma: Kreml försöker bevara inhemsk stabilitet samtidigt som kriget fortsätter att kräva stora ekonomiska resurser.