Volkswagens ”mer än kritiska” kris: därför hotas upp till 50 000 fler jobb

Volkswagens koncernchef Oliver Blume beskriver biltillverkarens situation som ”mer än kritisk”. Enligt honom är kostnadsnivån och lönsamheten inte längre tillräckliga för att finansiera framtida teknik, nya produkter och produktionsanläggningar.

Varningen kommer samtidigt som Volkswagen överväger en omfattande omstrukturering. Den kan innebära upp till 50 000 ytterligare jobbminskningar globalt, utöver de neddragningar som redan har beslutats. Men rubriksiffran behöver sättas i sitt sammanhang: Blume har beskrivit den som en teoretisk beräkning av vilka besparingar som krävs för att minska Volkswagens kostnadsgap – inte som en färdig lista över uppsägningar.

Därför är 50 000 jobb en riktpunkt – inte ett beslut

Volkswagen har redan kommit överens om att minska personalstyrkan med omkring 50 000 tjänster inom koncernen, där bland annat Audi och Porsche ingår. Ytterligare 50 000 jobb diskuteras som en möjlig motsvarighet till företagets kostnadsnackdel. Det skulle i så fall innebära att omkring 100 000 tjänster totalt omfattas av diskussionen.

Blume har samtidigt betonat att den extra siffran inte är ett fast mål. Den bygger på den teoretiska effekten av att sänka koncernens indirekta kostnader till en nivå som bättre motsvarar konkurrenternas, samtidigt som man antar att arbetskostnaderna inte förändras. I praktiken kan besparingarna därför bestå av en kombination av personalminskningar, förändrat modellutbud, lägre produktionskapacitet och omorganisationer.

Höga kostnader och svag lönsamhet

Volkswagens indirekta kostnader ligger enligt Blume mer än 30 procent över jämförbara företags. Koncernen måste därför minska sitt strukturella kostnadsunderläge för att kunna konkurrera mer effektivt.

Lönsamheten är en annan del av problemet. Blume har beskrivit en rörelseavkastning under 4 procent – rapporterad till omkring 3,8 procent – som respektabel i en svår marknad, men otillräcklig på längre sikt för att finansiera ny teknik, nya produkter och fabriker.

Det förklarar varför ledningen kopplar omstruktureringen till Volkswagens framtida investeringsförmåga, snarare än att enbart presentera den som ett kortsiktigt svar på försämrade resultat. Reuters rapporterade att koncernens rörelseresultat föll till 8,9 miljarder euro 2025. Volkswagen räknade samtidigt med en rörelsemarginal på omkring 4–5 procent 2026, efter en marginal på 2,8 procent 2025.

Konkurrensen som driver förändringen

Volkswagen pressas från flera håll samtidigt:

• Kinesiska tillverkare växer i Europa. Kinesiska bilmärken riktar allt större uppmärksamhet mot Volkswagens hemmamarknad och konkurrerar med pris, teknik och elbilar.
• Kina blir mindre lönsamt. Volkswagens viktiga verksamhet i Kina påverkas av hårdare lokal konkurrens och svagare marknadsförhållanden.
• USA:s tullar ökar kostnaderna. Importtullar belastar koncernens lönsamhet ovanpå de redan stora konkurrensproblemen.
• Europeisk produktionskapacitet är för hög. Sjunkande vinster och överkapacitet gör det svårare att driva Volkswagens befintliga fabriksnät med en konkurrenskraftig beläggning.

Blumes huvudargument är att djupare kostnadsbesparingar krävs för att Volkswagen ska kunna fortsätta konkurrera och investera när bilmarknaden förändras.

Fyra tyska fabriker har en osäker framtid

Blume har sagt att Volkswagen inte räknar med att fabrikerna i Emden, Hannover, Zwickau och Neckarsulm ska nå en konkurrenskraftigt hög kapacitetsutnyttjandegrad under 2030-talet.

Det betyder inte att nedläggningar är beslutade. Enligt tillgängliga uppgifter hade inget beslut fattats om specifika fabriksstängningar, även om tidigare omstruktureringsförslag har omfattat möjligheten att stänga fyra tyska anläggningar.

Frågan handlar därför inte bara om antalet jobb. Om fabrikerna fortsätter att utnyttjas för lite kan Volkswagen behöva se över var olika modeller byggs, hur mycket kapacitet koncernen ska behålla och om de berörda anläggningarna kan få nya uppdrag.

Färre modeller och förändrad organisation

Den föreslagna omställningen handlar om mer än personalstyrkan. Åtgärder som diskuteras eller tidigare har rapporterats är bland annat:

• ett minskat antal bilmodeller;
• lägre produktionskapacitet;
• avveckling eller omorganisation av parallella och administrativa strukturer; samt
• en möjlig avknoppning av vissa verksamheter.

Volkswagens inflytelserika ägarfamiljer har dessutom uppmanat koncernens intressenter att stödja en mer genomgripande omstrukturering. Ett slutligt beslut måste därför väga samman ledningens planer med de anställdas, fackförbundens, styrelsens och delstaten Niedersachsen intressen.

Nästa steg: fabriksbesök och möten med personalen

Nästa fas väntas bestå av direkta samtal med de anställda och fortsatta beslut i koncernens styrande organ. Blume skulle besöka fabriker som bedöms vara särskilt utsatta av omställningsplanen. Volkswagens företagsråd planerade också extra personalmöten i augusti, där de anställda skulle kunna ställa frågor direkt till koncernchefen.

Möten var planerade vid huvudkontoret i Wolfsburg den 25 augusti och vid fabrikerna i Emden och Zwickau den 26 augusti.

Även Volkswagens tillsynsstyrelse skulle fortsätta behandla omställningsplanen den 4 september.

Slutsatsen: en teoretisk siffra med verkliga konsekvenser

Volkswagen har alltså inte presenterat ett slutgiltigt program som innebär exakt 50 000 ytterligare uppsägningar. Blume använder siffran för att illustrera omfattningen på de besparingar som krävs för att minska ett stort kostnadsgap. Konsekvenserna kan ändå bli betydande: tillsammans med redan beslutade neddragningar skulle omstruktureringen som diskuteras kunna omfatta omkring 100 000 tjänster. Samtidigt riskerar fyra tyska fabriker att förbli underutnyttjade under 2030-talet.

Det slutliga antalet jobb som försvinner, framtiden för de enskilda fabrikerna och utformningen av hela omställningspaketet är fortfarande beroende av förhandlingar och beslut i styrelsen.