Det är bakgrunden till de ovanligt starka formuleringarna. Jämförelsen med 1800-talet är en historisk bedömning – inte ett påstående om att den slutliga styrkan redan har uppmätts. Den mest intensiva fasen ligger fortfarande framför oss, och prognoser kan ändras när nya observationer kommer in.
De starkaste förhållandena väntas under hösten och vintern 2026–27 på norra halvklotet. Effekterna på den globala medeltemperaturen kan däremot märkas tydligt även under 2027. Det beror på att havshändelsen och dess påverkan på den globala temperaturen inte nödvändigtvis når sin topp samtidigt.
Met Office pekar redan på en förhöjd sannolikhet för El Niño-förhållanden i det centrala tropiska Stilla havet, särskilt under 2027 och 2028. Ett El Niño som utvecklas mot slutet av 2026 ökar enligt myndigheten chansen att 2027 blir nästa rekordvarma år.
Det handlar om sannolikhetsbaserade prognoser, inte garantier. Den slutliga toppen beror bland annat på hur hav och atmosfär fortsätter att samverka och på kortsiktiga vädervariationer.
El Niño för över värme från det tropiska Stilla havet till atmosfären och förändrar hur värme och nederbörd fördelas över planeten. När den naturliga värmepulsen sammanfaller med den långsiktiga, människoskapade uppvärmningen kan den globala medeltemperaturen stiga ytterligare.
Met Office varnar därför för en kombination av två faktorer:
Resultatet kan bli ett nytt globalt temperaturrekord 2027. När Met Office säger ”mycket sannolikt” handlar det om en prognos med hög sannolikhet – inte om visshet.
Met Office bedömer att El Niño kan öka sannolikheten för en blötare och stormigare höst och vinter i Storbritannien. Det är en säsongsmässig tendens, inte en prognos för varje enskilt oväder eller för exakta regnmängder på varje plats.
El Niño styr inte vädret i Storbritannien på egen hand. Andra atmosfäriska mönster och lokala förhållanden kan förstärka, försvaga eller ändra effekten. Den rimligaste tolkningen är därför att sannolikheten för ostadigt väder kan öka – inte att vintern automatiskt blir genomgående regnig.
FN:s världslivsmedelsprogram WFP uppskattar att det förstärkta El Niño kan försätta minst 49 miljoner ytterligare människor i akut matosäkerhet före slutet av 2027. Analysen omfattar 45 länder och pekar mot att det totala antalet människor i akut matosäkerhet kan nå 274 miljoner.
Riskerna är störst där människor redan lever med fattigdom, konflikter, sårbara livsmedelssystem eller återkommande klimatkatastrofer. WFP pekar ut delar av Centralamerika och södra Afrika som särskilt utsatta områden.
El Niño kan få helt olika följder på olika platser: torka i vissa regioner och kraftiga regn eller översvämningar i andra. Sådana chocker kan slå mot skördar, boskap och vattenförsörjning, skada infrastruktur och öka pressen på livsmedelsmarknaderna. Den humanitära effekten beror inte bara på hur stark händelsen blir, utan också på lokal sårbarhet och hur tidigt myndigheter kan agera.
WFP och dess samarbetspartner använder klimatprognoser och system för tidiga varningar för att kunna agera innan torka, översvämningar eller stormar orsakar sin värsta skada. Åtgärderna omfattar bland annat att skydda människors försörjning, placera ut nödhjälp i förväg och hjälpa utsatta samhällen att förbereda sig på väntade störningar.
Tidiga insatser kan inte stoppa El Niño. Däremot kan de minska kostnaden för att hantera följderna efter att grödor, bostäder, inkomster eller infrastruktur redan har gått förlorade. Varningen visar varför klimatprognoser gör störst nytta när de kopplas till praktiska beslut på marken.
Uppgifterna pekar mot ett ovanligt starkt och snabbt utvecklande El Niño, men rubriksiffrorna ska inte behandlas som slutgiltiga observationer. Prognosen på mer än 3 °C beskriver den möjliga toppen av händelsen, och följderna kommer att variera mellan olika regioner.
Den mest hållbara slutsatsen är att El Niño 2026–27 har ett ovanligt stort spann av möjliga konsekvenser: ökad risk för global rekordvärme, en blötare och stormigare höst och vinter i Storbritannien, kraftigt olika nederbördsrisker runt Stilla havet och ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen i utsatta länder. Varningens styrka bygger på den exceptionella signalen i modellerna och på det varmare klimat där El Niño nu utvecklas – inte på säkerhet om varje framtida utfall.