Vad EU-domstolen slog fast

I september 2024 fastställde EU-domstolen att Irlands tidigare skattebesked till Apple utgjorde olagligt statligt stöd. Domstolen bekräftade därmed Europeiska kommissionens beslut från 2016 och kravet på att mer än 13 miljarder euro skulle återkrävas.

Ärendet gällde skatteupplägg som enligt kommissionen gjorde det möjligt för Apple att förlägga stora vinster till irländska bolag, trots att vinsterna inte nödvändigtvis motsvarade den lokala personalstyrkan eller den faktiska försäljningen i landet. I vissa år hade den effektiva skattenivån rapporterats ligga under 1 procent. Domstolens beslut innebar alltså inte att denna historiskt låga nivå godkändes bara för att Irlands allmänna nominella bolagsskatt var 12,5 procent.

Vinsterna följer immateriella tillgångar – inte nödvändigtvis jobben

Den mest talande jämförelsen i rapporten gäller vinst per anställd. Apple uppgav omkring 6 miljoner dollar i vinst före skatt per irländsk anställd. I Irland hade bolaget 5 575 anställda, motsvarande ungefär 3 procent av den globala arbetsstyrkan.

I Tyskland, där Apple hade 4 089 anställda, motsvarade vinsten omkring 51 000 dollar per anställd. Den stora skillnaden visar hur de redovisade vinsterna i Irland i hög grad hänger samman med ägande och fördelning av immateriella tillgångar – till exempel patent, varumärken och annan immateriell egendom – snarare än med antalet anställda eller var konsumenterna köper produkterna.

Detta bevisar i sig inte att något olagligt har skett. Multinationella företag får normalt fördela vinster mellan koncernbolag när tillgångar, funktioner och risker faktiskt finns där. Men siffrorna gör det tydligt varför placeringen av immateriella rättigheter och koncerninterna arrangemang är så central i den internationella skattedebatten.

Den redovisade irländska skattesatsen

Apple Operations International, Apples viktigaste irländska dotterbolag, redovisade 12,1 miljarder dollar i skattebetalningar under räkenskapsåret 2025. Av detta var 1,4 miljarder dollar kopplade till OECD:s och EU:s globala minimiskatteregler på 15 procent.

Mätt enligt rapportens redovisningsprinciper var Apples effektiva skattesats i Irland 13,8 procent. Det är högre än Irlands nominella skattesats på 12,5 procent, men siffran kan inte jämföras direkt med de 17,1 miljarderna i kontanta betalningar. Den senare summan inkluderar den historiska återbetalningen från skattetvisten.

Apple är inte ensamt

Microsofts rapportering pekar på samma strukturella mönster. Microsofts irländska verksamhet bokförde omkring 47,1 miljarder dollar i vinst före skatt – cirka 38 procent av koncernens globala vinst före skatt – trots att Irland bara stod för ungefär 3 procent av företagets anställda. Microsofts rapport för räkenskapsåret 2025 är en primär källa för rapporteringsperioden och regelverket.

För Irland har modellen varit mycket framgångsrik. Landets skattesats på 12,5 procent, engelskspråkiga arbetskraft, tillgång till EU:s inre marknad, omfattande skatteavtalsnätverk och bolagsskattesystem har lockat huvudkontor och verksamhet kopplad till immateriella rättigheter.

Men för stora koncerner minskar fördelen när den globala minimiskatten på 15 procent får genomslag. Samtidigt gör den nya offentliga rapporteringen land för land det lättare att upptäcka när vinsterna är ovanligt koncentrerade till ett visst land.

En sårbarhet för den irländska ekonomin

Irlands framgång har också en tydlig risk: skatteintäkterna är starkt koncentrerade till ett fåtal multinationella företag. Apple, Microsoft och Eli Lilly stod tillsammans för omkring 46 procent av Irlands bolagsskatteintäkter 2024.

Det har gett staten mycket stora inkomster, men gör också skattebasen känslig för omstruktureringar, förändrade internationella regler och resultatsvängningar i några få bolag.

Apples försvar bygger på en etablerad skatteprincip: bolagsvinster bör beskattas där de tillgångar, funktioner, risker och immateriella rättigheter som skapar vinsten finns. Mervärdesskatt och andra konsumtionsskatter uppstår däremot där kunderna köper produkterna.

Den verkliga kontroversen gäller därför inte om principen existerar, utan om ägandet av immateriella rättigheter och koncerninterna avtal placerar en oproportionerligt stor del av den kvarvarande vinsten i Irland jämfört med var Apples personal, marknader och kommersiella aktivitet finns.

Den viktigaste slutsatsen är alltså inte att Apple inte betalar skatt i Irland. De nya uppgifterna visar både ett mycket stort faktiskt irländskt skattebidrag och en modell för vinstbokföring där den ekonomiska geografiska tyngdpunkten skiljer sig kraftigt från var Apples europeiska anställda och kunder finns.

Vad EU-domstolen slog fast

I september 2024 fastställde EU-domstolen att Irlands tidigare skattebesked till Apple utgjorde olagligt statligt stöd. Domstolen bekräftade därmed Europeiska kommissionens beslut från 2016 och kravet på att mer än 13 miljarder euro skulle återkrävas.

Ärendet gällde skatteupplägg som enligt kommissionen gjorde det möjligt för Apple att förlägga stora vinster till irländska bolag, trots att vinsterna inte nödvändigtvis motsvarade den lokala personalstyrkan eller den faktiska försäljningen i landet. I vissa år hade den effektiva skattenivån rapporterats ligga under 1 procent. Domstolens beslut innebar alltså inte att denna historiskt låga nivå godkändes bara för att Irlands allmänna nominella bolagsskatt var 12,5 procent.

Vinsterna följer immateriella tillgångar – inte nödvändigtvis jobben

Den mest talande jämförelsen i rapporten gäller vinst per anställd. Apple uppgav omkring 6 miljoner dollar i vinst före skatt per irländsk anställd. I Irland hade bolaget 5 575 anställda, motsvarande ungefär 3 procent av den globala arbetsstyrkan.

I Tyskland, där Apple hade 4 089 anställda, motsvarade vinsten omkring 51 000 dollar per anställd. Den stora skillnaden visar hur de redovisade vinsterna i Irland i hög grad hänger samman med ägande och fördelning av immateriella tillgångar – till exempel patent, varumärken och annan immateriell egendom – snarare än med antalet anställda eller var konsumenterna köper produkterna.

Detta bevisar i sig inte att något olagligt har skett. Multinationella företag får normalt fördela vinster mellan koncernbolag när tillgångar, funktioner och risker faktiskt finns där. Men siffrorna gör det tydligt varför placeringen av immateriella rättigheter och koncerninterna arrangemang är så central i den internationella skattedebatten.

Den redovisade irländska skattesatsen

Apple Operations International, Apples viktigaste irländska dotterbolag, redovisade 12,1 miljarder dollar i skattebetalningar under räkenskapsåret 2025. Av detta var 1,4 miljarder dollar kopplade till OECD:s och EU:s globala minimiskatteregler på 15 procent.

Mätt enligt rapportens redovisningsprinciper var Apples effektiva skattesats i Irland 13,8 procent. Det är högre än Irlands nominella skattesats på 12,5 procent, men siffran kan inte jämföras direkt med de 17,1 miljarderna i kontanta betalningar. Den senare summan inkluderar den historiska återbetalningen från skattetvisten.

Apple är inte ensamt

Microsofts rapportering pekar på samma strukturella mönster. Microsofts irländska verksamhet bokförde omkring 47,1 miljarder dollar i vinst före skatt – cirka 38 procent av koncernens globala vinst före skatt – trots att Irland bara stod för ungefär 3 procent av företagets anställda. Microsofts rapport för räkenskapsåret 2025 är en primär källa för rapporteringsperioden och regelverket.

För Irland har modellen varit mycket framgångsrik. Landets skattesats på 12,5 procent, engelskspråkiga arbetskraft, tillgång till EU:s inre marknad, omfattande skatteavtalsnätverk och bolagsskattesystem har lockat huvudkontor och verksamhet kopplad till immateriella rättigheter.

Men för stora koncerner minskar fördelen när den globala minimiskatten på 15 procent får genomslag. Samtidigt gör den nya offentliga rapporteringen land för land det lättare att upptäcka när vinsterna är ovanligt koncentrerade till ett visst land.

En sårbarhet för den irländska ekonomin

Irlands framgång har också en tydlig risk: skatteintäkterna är starkt koncentrerade till ett fåtal multinationella företag. Apple, Microsoft och Eli Lilly stod tillsammans för omkring 46 procent av Irlands bolagsskatteintäkter 2024.

Det har gett staten mycket stora inkomster, men gör också skattebasen känslig för omstruktureringar, förändrade internationella regler och resultatsvängningar i några få bolag.

Apples försvar bygger på en etablerad skatteprincip: bolagsvinster bör beskattas där de tillgångar, funktioner, risker och immateriella rättigheter som skapar vinsten finns. Mervärdesskatt och andra konsumtionsskatter uppstår däremot där kunderna köper produkterna.

Den verkliga kontroversen gäller därför inte om principen existerar, utan om ägandet av immateriella rättigheter och koncerninterna avtal placerar en oproportionerligt stor del av den kvarvarande vinsten i Irland jämfört med var Apples personal, marknader och kommersiella aktivitet finns.

Den viktigaste slutsatsen är alltså inte att Apple inte betalar skatt i Irland. De nya uppgifterna visar både ett mycket stort faktiskt irländskt skattebidrag och en modell för vinstbokföring där den ekonomiska geografiska tyngdpunkten skiljer sig kraftigt från var Apples europeiska anställda och kunder finns.