AI-bolagens rekordlån förändrar obligationsmarknaden

Siffran 223 miljarder bör därför läsas med viss försiktighet. Resultatet beror på vilket brytdatum som används och på om man räknar in exempelvis privat kredit, projektfinansiering, leverantörsfinansiering och andra AI-relaterade skulder. Även den bredare prognosen på nära 570 miljarder dollar är en marknadsbedömning, inte ett slutligt utfall.

Därför kan statsräntorna påverkas

När stora teknikbolag säljer obligationer får investerare fler alternativ till amerikanska statsobligationer och andra statspapper – särskilt i den långa delen av räntekurvan. Om kapitalet inte räcker till för att köpa allt utbud kan räntorna behöva stiga för att locka fram efterfrågan.

Samtidigt ökar även staters upplåning. Inflationsosäkerhet, stora budgetunderskott och förväntningar på centralbankernas politik påverkar långfristiga obligationer. Realräntorna – alltså räntan efter förväntad inflation – har stigit till de högsta nivåerna på mer än ett decennium i flera stora ekonomier när både offentliga och AI-relaterade lån ökar.

Räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen har dessutom nyligen stigit över 5,3 procent, nära den högsta nivån på 19 år, mot bakgrund av en global obligationsutförsäljning och en amerikansk statsskuld som närmar sig 40 biljoner dollar.

Men orsakssambandet måste beskrivas försiktigt. Statsräntorna påverkas också av inflationsförväntningar, ekonomisk tillväxt, statlig skuldsättning, geopolitisk risk, centralbankernas ränteutsikter och den allmänna löptidspremien. AI-bolagens upplåning kan förstärka obalansen mellan utbud och efterfrågan, men tillgängliga uppgifter visar inte att den är den huvudsakliga orsaken till de högre statsräntorna.

Upplåningen är global – från dollar till australiska dollar

Hyperskalarna söker sig allt oftare till andra valutor och marknader än den amerikanska dollarn. Alphabet tog i augusti steget in på den australiska obligationsmarknaden och lånade 5,5 miljarder australiska dollar genom obligationer med tre, fem, tio och 20 års löptid. Efterfrågan översteg 18 miljarder australiska dollar. Det var den första emissionen från en AI-hyperskalare på den marknaden.

Den längsta obligationen hade en ränta på omkring 6,9 procent. Det visar att även ett mycket kreditstarkt företag kan behöva betala påtagligt mer när det breddar sin finansiering geografiskt och valutamässigt.

Alphabet är redan en stor låntagare på obligationsmarknaderna i euro, brittiska pund, schweiziska franc och yen. Amazon tog i mars in 14,5 miljarder euro genom en emission i åtta delar – den största någonsin på företagsobligationsmarknaden i euro.

Vad betyder det för inkomstinvesterare?

Möjligheter

Hyperskalarnas obligationer kan, beroende på emittent och löptid, ge nominell avkastning på ungefär 4,75–8 procent. För investerare som accepterar ränte- och kreditrisk kan det vara attraktivt jämfört med statsobligationer. Stora orderböcker, som vid Alphabets australiska emission, visar också att institutionella investerare fortfarande efterfrågar välkända emittenter.

Riskerna är inte likadana

En obligation från Alphabet, Amazon eller Meta är inte samma sak som skuld från en datacenterutvecklare, en chiptillverkare, ett mindre AI-bolag eller ett projektfinansierat specialföretag. Investerare behöver skilja mellan seniora oprioriterade moderbolagsobligationer, säkerställd skuld, efterställd skuld i holdingbolag, leasingåtaganden och finansiering utanför balansräkningen.

En hög ränta på en så kallad AI-obligation säger därför inte i sig att risken är tillräckligt kompenserad.

Löptidsrisk och AI-risk

En stor del av den attraktiva räntan finns i obligationer med lång löptid. Om marknadsräntorna fortsätter upp kan priserna falla kraftigt. Om räntorna sjunker blir den låsta kupongen mer värdefull, men framtida placeringar kan då ge lägre avkastning.

Dessutom tas skulden upp innan AI-infrastrukturens slutliga intäkter och lönsamhet är bevisade. Om intäkterna växer långsammare än väntat, investeringarna fortsätter att öka eller konkurrensen pressar moln- och AI-marginalerna kan skuldsättningen och kreditspreadarna försämras – även hos dagens starka emittenter.

Marknaden kan få svårt att absorbera allt

Efterfrågan är fortfarande stark, men investerarna har blivit mer selektiva när utbudet ökar och räntorna stiger. Analytiker har varnat för att investment grade-marknaden kanske inte kan absorbera hela de väntade finansieringsbehoven hos hyperskalarna. Det kan leda till bredare kreditspreadar, högre kuponger, mer användning av privat kredit, aktieemissioner eller mer avancerade finansieringsstrukturer.

För en portfölj som ska ge löpande inkomster är den mest försvarbara strategin därför att behandla hyperskalarobligationer som en del av en bred kreditallokering – inte som ett riskfritt substitut för statsobligationer. Fokusera på emittentens balansräkning och fordringens prioritet, sprid löptiderna och jaga inte den högsta räntan utan att förstå projekt-, skuld-, likviditets-, valuta- och strukturrelaterade risker.